Varför ska vi skydda barnen ifrån droger?

Droger är bland det farligaste barn kan få i sig. Det förstör hela kroppens system som t.ex hjärtat och lungorna. Det förstör också hela barnets beteende för att man blir lättare irriterad, man blir deprimerad, man får brist på motivation och mycket mer.

Hur ska vi göra för att skydda barnen från droger?

Föräldrarna gör för dåligt jobb på att skydda sina barn från droger. Riksdagen måste också ha koll på alla Sveriges ungdomar. Vad jag menar med det är att dem måste installera mer kameror, sätta mer poliser i tjänst och anställa mer hemliga poliser som går runt i stan.

Vad kan vi göra för att skydda barn från droger?

Det bästa att göra är spårning på barn. För få föräldrar spårar sina barn och vad dem gör. Dem måste veta vad deras barn gör och vad dem får i sig. 

Vad kan droger vara bra för?

Droger kan vara bra på flera sätt men det bästa man kan göra med droger är medicin. Det används som sömnmedel för operationer. Det kan också finnas i smärtstillande piller som hjälper till med smärta fast det är också dåligt för att man kan bli beroende och det kan förstöra ens liv.

Sammanfattning

Jag har nu berättat klart om varför, hur och vad man kan göra för att skydda barn från droger. Om du vill se själva artikeln från barnkonventionen. Sök bara på barnkonventionen och hitta den. Det är artikel 33. Jag kommer lägga in länken så du slipper söka!

Barnens rättigheter. Argument 1

Barn har rättigheter att prata om deras problem och få hjälp om de behöver det och dem kan gå till andra folk t.ex. kurator, lärare och deras föräldrar. Barn har rätt att gå i skolan för att få en bra utbildning så dem kan skaffa jobb senare i framtiden och barnen har också rätt att fråga om extra stöd när de inte förstår vad de ska göra i skolan t.ex. om de inte är bra i matte eller några andra ämnen kan de få extra stöd på dem ämnen.

När är man vuxen? Argument 2

När man fyller 18 år blir man en vuxen för enligt svensk lag blir man vuxen när man fyller 18 år. Men man blir straffmyndig när man fyller 15 år och några tror att man är vuxen för att man är straffmyndig men man är fortfarande ett barn men man är straffmyndig och straffmyndig menas att man kan gå i fängelse men om man är 15-17 går man till ungdomsvård istället för att vara i fängelse men om man är 18 år eller mer då går man till fängelse och när man är 15 får man samma konsekvenser som man får när man är 18 år eller mer men 15-17 åringar går istället till ungdomsvård 18+ går till fängelse.  

Skillnaden mellan barn och vuxen. Argument 3 

När man är vuxen kan man gå till fängelse men om man är barn kan man gå till ungdoms vård och det är inte som en fängelse för i ungdoms vården är det bara barn och inga vuxna men i fängelse är det bara vuxna det finns inga barn men i ungdoms vård får man hjälp till att t.ex. sluta vara med kriminalitet eller hjälp att få en bra framtid och att kunna plugga till en bra skola eller en bra utbildning men i fängelse får man inte hjälp man får inget stöd av någon man måste kunna klara sig själv.  

Varför är man vuxen när man är 18 år. Mot argument 

Om man kan inte handla i några affärer när man är 18 t.ex. man kan inte handla i systembolaget när man är 18 och då är man vuxen och man måste egentligen vara 20 år för att kunna handla i systembolaget och då tycker jag att man ska då vara vuxen när man är 20 år för det finns andra saker som man får inte göra och då tycker jag att man ska vara 20 och då är man vuxen så man kan göra andra saker när man är vuxen så man får mer kunskap direkt när man är vuxen och då får man andra rättigheter. 

Avslutning: 

Jag skrev om en text som handlar om jag är ett barn och det var artikel nummer 1 och det innehåller 3 argument och 1 mot argument den första argumenten handla om barnens rättigheter den andra handlar om när är man vuxen den tredje är skillnaden mellan vuxen och barn och min mot argument var om varför är man vuxen när man är 18 år.

 

Argument 1

För det första ingen annan har upplevt samma saker som jag har. Min barndom, mina vänner, mina utomlandsresor och alla ögonblick jag har gått igenom är helt mina. Dessa erfarenheter har gjort mig och gett mig en unik syn på världen. Det är inget någon annan kan dela alltså.

Argument 2

För det andra mina tankar och känslor är mina. Även om jag kan säga till andra om mina upplevelser är det ingen som kan känna exakt som jag gör i den situationen. Jag reagerar på livet på mitt sätt och ingen annan kan tänka precis som jag. Det är det som gör mig unik.

Argument 3

För det sista mina beslut som jag tar och vad jag tycker är resultatet av min personliga bakgrund, mina värderingar och min uppfostran. Andra människor kan kanske göra liknande val men de kommer alltid från en annan plats än mina egna. Alla val jag gör är den jag är och det jag har varit med om vilket gör mig helt unik.

Motargument

Det kan verka som om vi är unika, men vi delar många likheter med andra människor. Vi kan ha samma intressen, känslor och upplevelser som gör oss ganska lika. Forskning visar att många av våra tankar och hur vi beter oss påverkas av vart vi befinner oss och kulturen vi växer upp i. Det betyder att även om vi tror att vi är helt unika är vi ändå en del av ett större sammanhang där många ser ut som oss på olika sätt.

Till slut vill jag bara säga att det finns bara en av mig och det är något jag har lärt mig att uppskatta. Jag är unik, med mina styrkor, svagheter och drömmar. Jag kommer alltid vara mig själv oavsett vad andra tycker. Det finns bara en chans att vara den jag är och jag är tacksam för att vara den jag är.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Idag ska jag prata om VARFÖR JAG HAR RÄTTIGHETER.

Argument 1: Mitt land måste göra allt det kan för att mina rättigheter ska bli verklighet. Vuxna som bestämmer över barn måste arbeta för att alla ska få ett bra liv.

Argument 2: Ingen får hållas i slaveri eller som slav. Det betyder att alla former av slaveri är förbjudna. 

Argument 3: Rätt att fatta egna beslut där ingen ska tvingas leva på ett sätt som andra bestämmer för dem. Alla ska ha rätt att välja sitt eget jobb och liv, utan att bli utnyttjade av andra.

 Motargument

Man försöker hela tiden se till så att barn inte blir för kränkta med för mycket kontroll. Man försöker lära barn så dem lär sig ta ansvar själva ibland, utan att vuxna alltid måste ingripa. Samhället har en viktig roll i att bekämpa slaveri genom att främja mänskliga rättigheter, stödja lagar som skyddar individer och utbilda människor om riskerna med människohandel och tvångsarbete. 

Man menar att om alla har rättigheter, kan det bli svårt att lösa problem när vi inte är överens. Om alla kräver sina rättigheter kan det leda till konflikter. Ibland kan en individs rättigheter påverka andra negativt. Till exempel kan din rätt att säga vad du vill skada någon annan om du sprider hat eller lögner. Vissa anser att rättigheter inte borde vara samma för alla, eftersom olika kulturer ser på rätt och fel på olika sätt. Trots detta tycker man att rättigheter är viktiga för att alla ska behandlas rättvist och kunna leva ett bra liv  

 

Att tala sitt eget språk gör oss tryggare och hjälper oss att uttrycka oss bättre. De bevarar också vår kultur och traditioner. Att kunna flera språk gör oss bättre på att förstå andra och lösa problem. Det hjälper oss också att uttrycka sig bättre.

Ditt modersmål hjälper dig att förstå din kultur. Att prata sitt eget språk är viktigt eftersom att man lär sig språket mer och man snackar språket bättre. Och att prata sitt eget språk gör så att vi känner oss trygga och så att vi inte mår dåligt.

Jag har rätt att prata mitt hemspråk eftersom att de är de språket jag förstår mest och uttrycker mig mest med. Jag känner mig trygg med mitt hemspråk eftersom att jag kommer från det landet.

några personer tycker att man inte ska tala sitt eget språk jag tycker inte att man ska tala sitt hemspråk eftersom att de är svårt att lära sig språket.

Genre: action, sport och drama

Skådespelare: Michael B Jordan, Sylvester Stallone

Filmen Creed handlar om Adonis Johnson son till den berömda boxaren Apollo Creed. Adonis vill bli en boxare men han vill inte leva i sin pappas skugga. Han söker upp den legendariska Rocky Balboa för att få hjälp. Rocky som nu är äldre och inte längre boxas tvekar först men bestämmer sig för att träna Adonis. Tillsammans kämpar de både i och utanför ringen.

Filmen är spännande och känslosam. Michael B Jordan är mycket bra i rollen som Adonis. Sylvester Stallone spelar en äldre och trött Rocky men han gör det med stor känsla. Filmen blandar gammalt och nytt på ett bra sätt. Boxningsscenerna känns verkliga och intensiva.

Creed är en inspirerande film om att kämpa för sina drömmar. Den är både spännande och känslosam. En perfekt film för både yngre och äldre tittare. 

Efter att ha förlorat sin bästa vän Michael genom självmord, bär Charlie på en tung känslomässig belastning och har svårt att bearbeta sin sorg. Han är ofta tystlåten men han ser, lyssnar och förstår, vilket gör att han kan uppfatta detaljer om människor och situationer som andra kanske missar. Därför är Charlie en så kallad ”Wallflower”.

Som en ”Wallflower” känner sig Charlie många gånger isolerad och har en djup längtan efter att bli accepterad och att hitta sin plats i världen. Men när han sedan börjar high school träffar han sista årseleverna Sam och Patrick, spelad av Emma Watson och Ezra Miller, som blir viktiga vänner för honom.

Under filmens gång ser vi hur Charlie utvecklas och växer som person när han långsamt övervinner dessa hinder genom sin nya sociala krets. Han blir introducerad till en värld där han bland annat får uppleva fester, dela stunder med sina vänner och romantiska känslor. Sam och Patrick hjälper honom att upptäcka sig själv, och genom deras stöd lär sig Charlie att vara mer öppen och sårbar.

The Perks Of Being a Wallflower är både skriven och regisserad av Stephen Chbosky, som även är författaren till den ursprungliga romanen under samma namn. Filmen hade premiär i USA den 21 september 2012, och har blivit en älskad klassiker bland ungdomsfilmer, då Chbosky har lyckats behålla det känslomässiga djupet från boken i den 1 timme och 45 minuter långa filmen.

Jag tycker att The Perks Of Being a Wallflower är en otroligt bra och fin film som tar upp ämnen som vänskap, kärlek och psykisk ohälsa. Väldigt många, även jag, kan nog relatera till Charlies eller andra karaktärers situation ibland eftersom det är väldigt realistiska känslor som beskrivs i filmen. Jag hade gärna velat läsa boken också för att förstå allting mer in i detalj och få veta om de sakerna som Chbosky inte fått med i filmen, därför skulle jag ge filmen 4 av 5 stjärnor!

Vargen är inte bara en vildmarkens ikon, den är också ett

rovdjur. Ett rovdjur som är kapabelt att döda för att överleva,

vilket förstås ligger i dess natur. Men när naturen möter det

moderna, där människor lever och arbetar i samspel med djur

och mark, blir vargen ett påtagligt problem. För lantbrukare och

djurägare i Sverige är vargens närvaro inte ett abstrakt hot utan

en konkret vardagsfråga. Förlorade får, dödade hundar och en

konstant oro för vad som kan hända är inget som löses med

vackra ord om biologisk mångfald.

Sverige har under de senaste decennierna lagt enorma

resurser på att skydda och förvalta vargstammen, men till vilken

nytta? Vi får höra att vargen är en del av ekosystemet och att

den bidrar till balans. Men vem ska balansera konsekvenserna

för människorna? Det är inte landsbygdens befolkning som

bjuds in till debatt om vargpolitik, utan ofta storstadsbor med

romantiska föreställningar om en vildmark de aldrig behövt leva

med. Att vilja bevara vargen är enkelt när det inte är ens egna

får som slits sönder, eller ens egen jakthund som aldrig kommer

hem.

Dessutom ska vi inte glömma det hot vargen faktiskt utgör mot

det som gör Sverige unikt – vår småskaliga, lokala

matproduktion och vårt öppna landskap. Om lantbrukare inte

vågar låta sina djur beta fritt, om de tvingas stängsla in marker

eller till och med överväga att lägga ner sin verksamhet, vad

händer då med vårt kulturlandskap? Vargen må vara vacker,

men den är inte viktigare än människans rätt att bruka marken

och leva tryggt.

Det är inte bara praktiska problem som står på spel här, utan

också en fråga om rättvisa. Varför ska landsbygden betala

priset för en rovdjurspolitik som gynnar vargen på människans

bekostnad? Är det rimligt att vargens rätt till överlevnad alltid

ska väga tyngre än landsbygdens invånare och deras

livskvalitet? Det är hög tid att vi frågar oss om vargen verkligen

hör hemma i ett modernt Sverige. Kanske var det en gång

naturligt, men naturens balans har sedan länge skiftat, och det

är människan, inte vargen, som bär ansvaret för vårt lands

framtid.

Det är något nästan romantiskt över vargen. Den är fri, mystisk

och bär på en symbolik som känns lika gammal som

mänskligheten själv. Men bakom denna mytiska fasad finns en

verklighet som är långt ifrån sagornas värld. Det är dags att vi

vågar tala klarspråk om vad vargen faktiskt innebär för vårt land

och dess invånare.

Vargen är inte bara en vildmarkens ikon, den är också ett

rovdjur. Ett rovdjur som är kapabelt att döda för att överleva,

vilket förstås ligger i dess natur. Men när naturen möter det

moderna, där människor lever och arbetar i samspel med djur

och mark, blir vargen ett påtagligt problem. För lantbrukare och

djurägare i Sverige är vargens närvaro inte ett abstrakt hot utan

en konkret vardagsfråga. Förlorade får, dödade hundar och en

konstant oro för vad som kan hända är inget som löses med

vackra ord om biologisk mångfald.

Sverige har under de senaste decennierna lagt enorma

resurser på att skydda och förvalta vargstammen, men till vilken

nytta? Vi får höra att vargen är en del av ekosystemet och att

den bidrar till balans. Men vem ska balansera konsekvenserna

för människorna? Det är inte landsbygdens befolkning som

bjuds in till debatt om vargpolitik, utan ofta storstadsbor med

romantiska föreställningar om en vildmark de aldrig behövt leva

med. Att vilja bevara vargen är enkelt när det inte är ens egna

får som slits sönder, eller ens egen jakthund som aldrig kommer

hem.

Dessutom ska vi inte glömma det hot vargen faktiskt utgör mot

det som gör Sverige unikt – vår småskaliga, lokala

matproduktion och vårt öppna landskap. Om lantbrukare inte

vågar låta sina djur beta fritt, om de tvingas stängsla in marker

eller till och med överväga att lägga ner sin verksamhet, vad

händer då med vårt kulturlandskap? Vargen må vara vacker,

men den är inte viktigare än människans rätt att bruka marken

och leva tryggt.

Det är inte bara praktiska problem som står på spel här, utan

också en fråga om rättvisa. Varför ska landsbygden betala

priset för en rovdjurspolitik som gynnar vargen på människans

bekostnad? Är det rimligt att vargens rätt till överlevnad alltid

ska väga tyngre än landsbygdens invånare och deras

livskvalitet? Det är hög tid att vi frågar oss om vargen verkligen

hör hemma i ett modernt Sverige. Kanske var det en gång

naturligt, men naturens balans har sedan länge skiftat, och det

är människan, inte vargen, som bär ansvaret för vårt lands

framtid.