Det låter som en enkel fråga, något en tioåring som precis varit utomlands hade kunnat fråga. Men den kändes lite oväntat stor. Kanske för att jag var på väg från det vanliga och rätt sköna hemma. Kanske för att jag var på väg mot det ovanliga, någonting jag inte riktigt vet vad det är men verkligen vill uppleva. Eller kanske bara för att jag hade en timme kvar av väntan i bussen tills vi kom fram och inget bättre för mig än att tänka.

Men om jag ska vara ärlig, har jag vid en längre tid vetat svaret… För mig är borta bäst. Det är inte ens riktigt en kamp. Det är inte så att jag inte tycker att hemma är tryggt, det är det absolut men borta så finns allt, borta finns allt som får livet att kännas större.

Du kan säkert känna igen dig i känslan, vare sig på semester, träning, resande för någon sport, med din partner eller på konfirmationsläger. Jag satt själv som du kan ha gjort när du varit borta och då under mitt konfirmationsläger med inga bekymmer över skolan, inga riktiga bekymmer alls och hade det så skönt, trots att mycket hade varit okänt. Grejen var dock att alla nya människor, upplevelser.. ledde till att jag fick nya vänner som introducerat mig till ännu mer upplevelser och att jag “växt” som person.

Jag älskar känslan av hur livet är större när jag tar mig till nya platser, och innerst inne tror jag att även de mest introverta personerna också gillar det. Livet är så stort att det finns nya och bra platser för alla, så du behöver inte bara upprepa dina dagar.

För hemma är ofta just det; repetition. Samma gator, samma rutiner och samma tankar. Man kan nästan förutse hur nästa vecka kommer att se ut redan innan den börjar. Det är inget fel på det, men det gör inte livet större, utan bara tryggt. Det är inget som alltid räcker, i alla fall inte för mig.

När jag åker bort så får jag något annat att fokusera på, istället för skolan, ansvar, eller någon annan småsak. Man får utforska något mer fritt, det fyller hjärnan med mer syre och man börjar tänka annorlunda och så blir man annorlunda.

Och jag tror inte att det bara handlar om platsen du är på, utan också känslan av att komma utanför boxen av ens vanliga liv, kolla vad som finns utanför. Den box du kanske inte ens märker tills du varit utanför. Hemma är din startpunkt medan utanför är livet.

Det är lite ironiskt att personer säger “hemma är där hjärtat är”, men jag kan känna att mycket hjärta ligger där borta är.

Att resa bort, även om det bara är för några dagar, ger allt mer liv. Varje måltid smakar lite annorlunda, till och med vattnet smakar annorlunda än hemma. Varje person jag möter är en ny möjlighet, ger upphov till nya upplevelser. Varje morgon är en chans att göra något som jag aldrig gjort, och det är det som jag söker; känslan av att vara på väg mot något. “Man discovers no greater truth than along the road” - Albert Camus.

Så då förstår du när jag satt där på bussen och funderade var svaret definitivt, även om jag försökte göra det mer komplicerat än vad det var.

Borta är bäst

Inte för att hemma är dåligt, utan för att vara borta är det minst sagt lilla extra som man annars inte får; äventyr, utveckling och en annan typ av frihet.

Och kanske behöver vi människor ibland ett hem som sitt centrum, trygghet och en fast punkt. Men ingen bör beröva sig privilegiet att upptäcka och föreslås ta hänsyn till dessa visa ord: “you can’t add years to your life, but you can sure add life to your years”.