Härnösands patienter beskriver en vård som inte riktigt räcker till. På vårdcentralen är väntetiderna och telefonköerna långa och personalen är stressade. Regionens egna siffror visar också att Västernorrland har svårt att leva upp till vårdgarantin både när det gäller snabba bedömningar och tiden till första besök. Samtidigt skickas många patienter vidare till sjukhus för sådant som primärvården inte längre kan hantera t.ex hjärtinfarkter, svåra infektioner eller undersökningar som kräver specialistkompetens. När sjukhuset i Härnösand försvann också akuten, och det märks fortfarande. I dag måste invånarna resa långt för att få akut vård, ca. 50 kilometer till Sundsvall, 85 till Sollefteå och över 100 till Örnsköldsvik. För många skapar det både oro och stress, särskilt när det handlar om situationer där minuter kan spela roll. Flera personer vi pratat med beskriver att känslan av trygghet minskat sedan akuten lades ner.

Vilket eller vilka partier vill ni samarbeta med i riksdagen för att genomföra er politik? Vilka kompromisser kan ni göra?

– Det är en väldigt bra fråga. Vi säger att det viktigaste för oss är att vi får ner utsläppen, att vi gör en rättvis omställning, att vi stärker jämlikheten och ökar tryggheten och stärker välfärden. Det vill vi göra med partier som vill samma sak. Vi tror att det är partierna på oppositionssidan, alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet som vi kan jobba bäst med i de här frågorna.

Det finns många unga som inte är så engagerade eller intresserade av Sveriges klimatpolitik. Hur planerar ni att väcka ungas intresse för klimatet?

– Jag tror att det är viktigt att berätta om att om vi jobbar för att få ner utsläppen och förbättra klimatet så är det bra också för så många andra saker till exempel för jämlikheten. För när vi gör omställningen så måste vi göra det rättvist så alla kan vara med. Det är bra för tryggheten i Sverige. Om klimatförändringarna får fortsätta då blir det mer extremväder. Det kommer att bli dyrare och svårare att leva.

– Jag tror också att det är viktigt att prata om olika smarta lösningar som gör det bättre för människor i vardagen. Till exempel Sverigekortet, att vi vill införa billig kollektivtrafik permanent i hela landet.

Men hur tänker ni nå ut specifikt till ungdomar i Järva?

– Vi kommer såklart att kampanja hela valrörelsen och vi har många bra miljöpartister som bor här och är aktiva i området, det tror jag är viktigt. För mig är det också självklart att vara här på Järvaveckan. 

Med de skenande klimatförändringarna vi har så är det inte de med mest pengar som kommer att drabbas värst. Det är tvärtom, det drabbar dem som redan har det tufft i plånboken. Därför måste vi verkligen jobba med klimatet och jämlikheten samtidigt. Och det kommer vi i Miljöpartiet att göra.

Hur kan Sverige ha en större påverkan gällande klimatfrågor i omvärlden, särskilt när länder som USA har så mycket större utsläpp än Sverige?

– Två saker: Dels så handlar det om att vi är ett rikt land som redan har kommit en bra bit i klimatomställningen. Då kan vi fortsätta att vara ett föregångsland och därmed också inspirera andra, till exempel med företag som kan exportera och sprida olika lösningar – och att vi tar vårt ansvar. Men sedan måste vi också ha en regering som prioriterar klimatfrågan så att vi har en stark röst vid förhandlingsborden i EU eller när vi jobbar med de globala klimatöverenskommelserna.

Enligt den nuvarande finansministern så finns det inga pengar för reformer fram tills nästa mandatperiod. Om det blir ett maktskifte, hur skulle ni införa de reformer ni planerar?

– Först och främst så stämmer inte det där. Regeringen har gått fram nu med extra satsningar, så det där verkar vara ord som hon använder ibland, när det passar henne. Allt handlar om prioriteringar. Vi vill till exempel att de allra rikaste ska betala mer så att vi kan satsa mer på välfärden och klimatomställningen. Sedan tycker vi, att när det gäller klimatet som är en sån stor och långsiktig fråga och handlar om att bygga järnväg och energisystem och sådana saker, då tycker vi också att man ska ha en särskild investeringsbudget för det. Det kommer vi också att jobba för. Vi tycker alltså inte att man ska satsa på klimatet och skära ner på välfärden. Vi tycker det är viktigt att vi satsar på både och.

Ni kopplar ofta kultur och gemenskap till psykisk hälsa. Vilka åtgärder vill ni genomföra i Järva för att förbättra ungas psykiska välmående?

– Det är en jätteviktig fråga. Barn och unga mår sämre idag och framför allt unga tjejer. Det är fruktansvärt. Jag tror verkligen att mer kultur, mer idrott, mer satsningar på föreningsliv och gemenskap stärker välmåendet. Så vi vill ha en kulturell allemansrätt i skolan så att alla barn, oavsett om du bor i Järva eller i Sorsele, ska ha tillgång till kulturskola och kulturupplevelser och skapande. Men det handlar också om att det finns närvarande och trygga vuxna som kan se en person som mår dåligt och fånga upp den tidigt. Då är det en jämlik skola som fungerar bra, att man har en elevhälsa som faktiskt har resurser, att man har kuratorer och skolpsykologer som har tid med eleverna. Allt det här hänger ihop. När man väl behöver hjälp från sjukvården då ska man också ha en dörr in så att man inte slussas mellan olika instanser utan får hjälp när man söker.

Ni säger att kultur stärker demokrati och kritiskt tänkande. Men hur säkerställer ni att kulturpolitiken når unga som inte redan är kulturintresserade eller har gott om pengar?

– Det är en jätteviktig fråga. Kulturen ska vara för alla, inte bara för några. Då är den här kulturella allemansrätten som vi kallar det jätteviktig, en kulturgaranti i skolan, så att alla gymnasieelever ska ha skapande och estetisk verksamhet på schemat. Att alla som går i skolan ska få uppleva kultur i olika årskurser och att också Kulturskolan kan vara mer närvarande i olika områden och stadsdelar. Det ska vara lätt och så billigt som möjligt att få lära sig att spela instrument, sjunga eller spela teater.

Om vi går tillbaka till klimatet då. Ni vill ha en snabb klimatomställning när det gäller transporter och konsumtion. Vad vill du säga till unga och familjer som oroar sig för att det blir dyrare att leva med bil, resor eller mat?

– Då skulle jag säga att det som är dåligt för klimatet kommer att bli lite dyrare. Just nu är vi väldigt beroende av olika skurkstater. När det blir krig till exempel i Iran, Hormuzsundet stängs av så blir bensinen dyrare. Det här kommer vi att se mer av. Därför handlar det om att bryta oljeberoendet och därmed skapa större frihet och trygghet för människor. Men när vi gör det vill jag säga till de familjerna att vi kommer att stärka hushållen på andra sätt till exempel med ett riktat stöd till de hushåll som behöver bil och som har lägre inkomster. Vi vill införa "Sverigekortet", med billig kollektivtrafik permanent i hela landet, vi vill satsa på att det ska bli mycket billigare att leasa, köpa elbil och använda biobränsle. Bilen ska man kunna använda men den ska köras på annat än bensin. Och så vill vi att fler ska kunna åka kollektivt också. Att det ska vara så billigt som möjligt.

Hur vill du se till att de ekonomiska klyftorna minskar mellan unga i olika stadsdelar?

– Flera saker. Dels tycker vi att det är dags att stärka barnbidraget och även att införa ett ensamförsörjartillägg, för det är faktiskt många ensamstående, ofta mammor, som har svårt att få vardagen att gå ihop. Vi vill också stärka studiebidraget. Det handlar också om att det ska finnas mer rättvisa möjligheter att få jobb och få bostad. Idag presenterade vi ett jobbpaket för unga där vi vill satsa en kvarts miljard på ungas sommarjobb och även stärka det som heter SAO-jobben, som är en slags betald praktik för unga i utanförskapsområden. Det är ett sätt att få den första kontakten med näringslivet. Det där tycker jag är jätteviktigt, för idag är det rätt mycket av ett lotteri, att det beror på var du bor eller om dina föräldrar har rätt kontakter. Det finns också mycket mer att göra när det gäller utbildning och jämlik skola.

Vad tycker du är den viktigaste frågan för unga i Järva just nu?

– Jag skulle säga att frågan om en jämlik skola är en väldigt viktig fråga. Det är viktigt för alla barn oavsett var man bor. Den är utjämnande och den är också så viktig för det förebyggande arbetet. Men jag vet att skolorna i Järva är bra nu, så det är inte av det skälet. Men jag skulle säga att skolan är en så stor del av barns liv. Möjligheten att få ett jobb är också viktigt. Satsningarna på arbete är en viktig pusselbit.

Hur arbetar just ert parti med frågor som rör Järva?

– Vi jobbar rätt mycket med de frågorna skulle jag säga. Vi har tagit fram riktad politik när det gäller att minska klyftorna i samhället. Både de ekonomiska klyftorna, bostadssegregationen, barns och ungas olika livsvillkor och hur vi vill utjämna dem. Även politik som är väldigt riktad till förorten när det gäller upprustning av miljonprogrammen och att komma till rätta med oseriösa hyresvärdar som faktiskt missköter boendemiljöerna för många som bor i områden som Järva. Vi har många politiker som dels bor själva i områdena och har liknande erfarenheter. Men när vi pratar om en rättvis klimatomställning då är det att rättvisefrågorna har blivit viktigare för oss och vi har jobbat mycket med dem.

Vad tycker du om Järvaveckan?

– Jag älskar Järvaveckan. Jag är glad varje gång jag får vara här och prata. Det är ett väldigt bra evenemang och ett bra tillfälle att träffa människor. Den är väldigt imponerande tycker jag. Gustav Fridolin var ju den första partiledaren som var här och talade, mitt gamla språkrör. Det är kul att vara här i år igen.

GÖR KFUMs VALKOMPASS FÖR UNGA!

Vilket parti tycker mest som du? Ta reda på var partierna står i de frågor som rör dig, med hjälp av föreningen KFUMs valkompass för unga!

Till Valkompassen

Sexism has always been relevant. But many women don’t realise just how relevant it is. Reinforced by the patriarchy, internalised sexism fueled by misogyny is all the more common. It occurs when women adopt learned sexist behaviours and said behaviours become the norm. This “internalised powerlessness” is linked to a psychological phenomenon called “learned helplessness”: After repeated exposure to negative events, people experience passive submission even in cases when a solution is possible. This behaviour is linked to the invalidation and discredit women have faced within the patriarchal system for centuries.

In other words, small sexist behaviours and acts have over time been adopted by women and become the norm for how society treats them.

This internalised misogyny is deeply rooted into society, going all the way back to the beginning of modern time, and then some. Numerous religious texts carry with them sexist beliefs or ideologies. One example is the bible and the story of Adam and Eve in which the story blames Eve for eternal human suffering all because of her lack of willpower and mental strength. Along with this, Adam and Eve (man and woman) were not created together. Eve was carved from one of Adams ribs. In other words, the story in which Christianity, the most practiced religion, has its base, women are not equal to man but simply a part of him. This story, alongside the lack of female figures in the entire religion, has become an excuse for sexist acts and misogynistic beliefs withing Christian societies. Other religions, such as Islam, have more obvious ways of oppressing women. After interviewing a classmate, I got to learn how often the hijab is used to oppress young women in Turkey.

"My friend was forced to wear a hijab by her father. In Islam the hijab is supposed to free women from being thought of as sexual object of desire or from being valued from their looks. But no man is forced to wear one.” Pihla (17yrs).

Feminism has over the last few decades taken tremendous steps in the right direction. But misogyny lives on in the small things women are forced to experience every day. One example is how the modern woman is treated by her elders. Because of the prior extreme and more open sexist behaviours women were exposed to, seniors tend to exhibit sexist behaviours to their own daughters/granddaughters. They criticize and stigmatize modern women who strive for equality simply because that is what they were taught. This taught behaviour can stay in families and affect women for decades. “My aunts would tell me my skirts were too short and criticise my more modern sense style. They said that I should wear more appropriate clothes to work.” - Mia (79yrs).

The most common form of modern misogyny is found in the workplace. It is a well-known fact that women tend to earn less than men, but despite this knowledge there is very little being done about the problem. Sweden is known as one of the worlds most gender equal countries, but still Swedish women earn roughly only 90 percent of what men make. The gender pay gap in Sweden is influenced by several factors, one being occupational segregation, where men and women tend to work in different industries and roles. This is most likely the cause of social norms in which woman take on “pink collar jobs” such as nursing, teaching and administrative roles while men traditionally have “blue collar jobs” such as construction, manufacturing and maintenance. Although an additional issue is discrimination and unequal pay for equal work which is outright sexism in the workplace. After interviewing a friend I got to hear how sexism has affected a person close to her first hand. "When my mother was at a work dinner with people of equal education and status, she was complemented by her colleagues for being the only woman there. They even asked her how she was there. Indicating their surprise that a woman was where they were.” -Anonymous (17yrs).

Alongside these more obvious sexist acts, groups with misogynous ideologies have started to form online. The so called “manosphere”. The manosphere is a collection of many different online communities that promote misogyny, anti-feminism and unhealthy views on masculinity. But the key characteristics and core beliefs are the same: Misandry (the belief that feminism promotes hatred of men), Victimhood (a narrative that men are victims of social changes driven by women’s rights movements) and the Red Pill philosophy (A metaphor from The Matrix, representing the awakening to perceived truths about gender dynamics). The manosphere has a significant influence, practically among young men. It has been linked to real world violence against women such as abuse or rape and online violence where the community promotes harassment against women and feminists. The most prominent figures who are associated with the manosphere include Andrew Tate, Myron Gaines, Rollo Tomassi and Jordan Peterson.

Along with the misogynous ideologies spread by the manosphere, it comes with its own unique terminology. A terminology that has continued to spread all over the internet. These words include Foid/Femoid (a term indicating that women are not just less than men, but less than human), Hyperagency (the idea that women possess excessive social or sexual power in society and over men), Incel (a person who believes that men are entitled to sex and that women purposefully deprive them of it), AWALT (abbreviation: All women are like that, used to stereotype women), Hamster (a derogatory metaphor describing women as irrational), Bop (abbreviation: Been over passed, used to shame a woman as promiscuous). Because of how much and how lightly these words are passed around on social media many people don’t realise the misogyny they carry. The fact that words with such sexist roots are allowed to be tossed around so lightly is proof of how incorporated misogyny is in today’s society.

In summary our society has its base and founding ideas in misogyny. Women are affected by this every day weather its at work, at home or online, it never stops. It is so integrated into our lives that women dont even realise that its there. Male victimisation and the misunderstanding that feminism is a way to oppress men is constantly causing bumps in the road towards gender equality. Women cannot fight the patriarchy alone. The best way to reach the goal of global gender equality is education, demonstration and not falling victim to misogyny in daily life. Dont let men look down on you for being a woman, dont let society treat you like you are less and realise that its the little things in daily life that matter the most. 

I en ny rapport varnar Världshälsoorganisationen (WHO) för den snabbt växande marknaden för vitt snus. WHO uppmanar länder att införa strikta regler för nikotinpåsar och pekar på att vissa länder har valt att förbjuda produkterna. Fastän vi i Sverige har en 18-årsgräns så har det vita snuset exploderat bland tonåringar. I Sverige finns stora producenter av det vita snuset.

Hälsoriskerna med vitt snus

Skolsköterska Linda Skoglund svarar på våra frågor om riskerna med det vita snuset:

Hur påverkar vitt snus hjärtat och blodtrycket?

- Det vita snuset gör så att blodtrycket och pulsen stiger. Nikotin drar även ihop kärlen. På lång sikt kan det bidra till hälsoproblem som hjärtinfarkt och stroke.

Hur stor är risken att bli beroende av nikotinet som finns i det vita snuset?

- Det vita snuset har en hög mängd nikotin som är lätt att bli beroende av. Vissa vita doser har en dubbel mängd nikotin som andra doser. Vitt snus har ibland ett väldigt högt pH-värde jämfört med brunt snus. När man blir beroende ökar risken för att försämra din hälsa. Det vita snuset med de lockande doserna ökar risken att människorna köper det vita snuset.

Vad händer med tandköttet där man placerar snuset?

- Det tunnar ut slemhinnan och det kan ge inflammationer och sår. Det kan sluta med blottat tandkött. 

Finns det några långsiktiga hälsorisker med att använda vitt snus?

- Det finns en oro kring att det kan bidra till hjärt- och kärlsjukdomar. Efter en längre tid så kan det vita snuset påverka minnet och koncentrationen.

Vad bör jag vara uppmärksam på? Vad finns det för tecken på att kroppen eller munnen påverkas negativt?

- Du kan märka av sår, inflammationer och hjärtklappning. Snusning under en lång tid kan leda till blottad tandkött. Vitt snus kan även leda till sämre sömn för att det är uppiggande.

Är det något annat du tycker folk bör veta om vitt snus?

- Bolagen marknadsför doserna för att det ska se snyggt och gulligt ut. En dosa kostar 41-44 kr. Fyra doser per vecka i ett helt år kostar cirka 8700. En dosa per dag i en vecka ett helt år kostar 15300 kr.

Vad säger då lokalpolitikerna i Karlstad om det vita snuset?

Kommunalråd, Alexander Torin (M) svarar på frågor om vitt snus:

Snusar du? I så fall vad?

- Ja, jag snusar tobaksnus. 

Har du koll på hälsoriskerna med vitt snus?

- Ja, jag har någorlunda koll på hälsoriskerna men är inte superinsatt i det.

Tycker du att vitt snus borde förbjudas inom Sverige?

- Nej det tycker jag inte, jag tycker att EU inte ska ha makt över det vita snuset.

Om det inte förbjuds hur ska man göra för att minska försäljningen av det vita snuset?

- Jag tycker att vi bara ska ha åldersgränser och strikta regler om det vita snuset. Jag tycker att vi ska behålla de regler vi har, med åldersgräns och kontroller.

Ordförande i stadsbyggnadsnämnden, Anders Tallgren (S) svarar på frågorna om vitt snus:

Snusar du? I så fall vad?

- Nej.

Har du koll på hälsoriskerna med vitt snus?

- Ja, jag har väl hyfsat koll på hälsoriskerna, har varit med i IF Göta och jobbat där men även tävlat i friidrott. Jag har väl koll på det bruna snuset men inte lika insatt i det vita snuset.

Tycker du att det vita snuset borde förbjudas inom Sverige?

– Det kan vara svårt att införa, men att reglera på olika sätt är rimligt, som vi gör med alkohol och tobaksprodukter.

Eftersom du inte tycker att det vita snuset ska förbjudas, finns det något annat som du tycker ska göras, som att höja skatten eller höja priset?

- Jag tycker att det ska vara åldersreglerat, men även införa ordentliga kontroller när man köper vitt snus.

Trots att de har vetskap om hälsoriskerna så är de tillfrågade kommunpolitikerna emot ett förbud. De tycker dock att reglerna behöver skärpas med ordentliga ålderskontroller vid köp av snus så att minderåriga inte får tillgång till tobaks- och nikotinprodukter. 

Kommentar från redaktionen: Flera av de hälsorisker som skolsköterskan beskriver är kopplade till nikotinet i produkten. Forskningen om vitt snus specifikt är fortfarande mer begränsad eftersom produkten är relativt ny.

Я навчаюся в 10-А класі. У понеділок і вівторок ми вчимося онлайн, в інші дні - офлайн. Але ще кілька років тому все було зовсім інакше.

До війни наша школа була цілим маленьким світом. Багато учнів ще пам’ятають простору територію Комунального закладу вищої освіти «Хортицька національна навчально-реабілітаційна академія» Запорізької обласної ради, частиною якої є наш ліцей. Пам’ятаємо зелену алею, альтанки, спортивний майданчик, футбольне поле, бігову доріжку. У школі були дискотеки щочетверга, концерти, виступи, гуртки. Хтось співав, хтось танцював, хтось готувався до конкурсів. Можна було навіть залишатися на ночівлю. Для нас це було не просто місце навчання. Це було місце, куди хотілося приходити щодня і залишатися там якомога довше.

«Школа була місцем радості й щастя, а не лише навчання» - так говорить моя однокласниця Ліза.

Після початку повномасштабної війни все змінилося. За даними Департамента освіти і науки Запорізької міської ради, за період з 24 лютого 2022 року (дата повномасштабного вторгнення росіян в Україну) до 24 лютого 2026 року, на території міста Запоріжжя було пошкоджено 72 заклади освіти.

У жовтні 2022 року і Хортицька національна навчально-реабілітаційна академія зазнала ворожих обстрілів. Чотири ракети зруйнували основний корпус академії, тому ліцей переїхав. Тепер ми навчаємося в приміщенні педагогічного коледжу, в укритті.

Наше укриття вже давно не просто підвал. Його поділили на маленькі аудиторії. Там ми слухаємо пояснення вчителів, дискутуємо, виконуємо різноманітні завдання, проводимо досліди, готуємося до контрольних тощо. Під час тривалих повітряних тривог навіть їмо там.

В укритті завжди шумно. Поруч одночасно навчаються кілька класів, голоси змішуються, хтось відповідає біля дошки, десь поруч учитель пояснює нову тему. І все одно ми вчимося, спілкуємося, радіємо життю. І не тільки.

Я і мої однокласники беремо участь у різноманітних конкурсах, конференціях, змаганнях.

Наприклад, у вересні 2025 року Національний університет «Запорізька політехника» організував «Ніч науки» для школярів. Захід присвячений популяризації науки, розвитку природничо-математичної (STEM) освіти. Я посів перше місце у гуманітарній секції дитячої наукової конференції «Моя нова Україна». Тема моєї роботи була про українську айдентику - про те, як через символи, кольори, образи й знаки формується впізнаваність сучасної України.

Ще у листопаді поточного навчального року я здобув перемогу на обласному етапі Всеукраїнського конкурсу екскурсоводів музеїв закладів освіти «Край, в якому я живу». Посів перше місце і був запрошений на всеукраїнський етап. Для цього конкурсу я досліджував історію музею Наукового ліцею Хортицької національної академії, вивчав його експонати і документи.

Для мене участь у конкурсах зараз – це не про перемогу, а про те, щоб не дати війні поставити моє навчання і життя на паузу. Це відчуття роздвоєності: голова зайнята тезами статті, а вуха мимоволі прислухаються до звуків неба. Ти читаєш матеріали, виписуєш важливі факти, продумуєш виступ, а потім у цей момент починається повітряна тривога. Закриваєш зошит, береш рюкзак і спускаєшся в укриття, а дома – в підвал. Потім знову повертаєшся до роботи. І так по колу.

Але я і мої однокласники не зупиняємося. Взагалі, учні й учениці нашого ліцею є учасниками наукових конференцій, форумів, проєктних шкіл. Маємо 12 учнівських публікацій у наукових виданнях, проводимо експериментальні дослідження у галузі астрономії, біології, фізики, хімії, психології, педагогіки, реалізуємо проєкти з екології та сталого розвитку, долучаємося до інноваційних освітніх експериментів у співпраці з науковцями Хортицької національної академії.

За останні 5 років ми неодноразово ставали переможцями й призерами міжнародних науково-дослідницьких конкурсів (241 переможець), всеукраїнських та міжнародних предметних олімпіад (10 переможців), конкурсів Малої академії наук України (284 переможців), конкурсів мовно-літературного спрямування (245 переможців), творчих фестивалів, мистецьких і спортивних змагань (518 переможців), інноваційних освітніх і наукових проєктів (407 переможців).

Моя однокласниця Алєся Воробйова займається танцями. Коли я запитав, що для неї означає танець під час війни, вона відповіла просто: «Коли я танцюю, я нагадую собі, що я тут, я жива».

Мені здається, що це можна сказати не лише про танець. Це можна сказати і про навчання, і про конкурси, і про наші щоденні поїздки до ліцею.

Ми живемо в час, коли сирена може перервати урок. Коли частину навчання ми проводимо в укритті. Коли дорога до ліцею починається не лише з маршрутки й полів за вікном, а й з думки, чи пройде сьогодні день без обстрілів.

Але, як би не пройшов день, ми живі. І ми вдячні нашим захисникам, які роблять все для того, щоб ми мали можливість жити, навчатися, радіти життю, перемагати і бути почутими.