Hat och hot är något som alltid har präglat samhället. Nu när världen blir allt mer teknologisk så har det blivit ännu lättare att sprida hat. Det kan skrivas på tre sekunder på din telefon och göras anonymt. Hatet kan förstöra en persons självkänsla och attityd till livet.

Mål nr 6101-19 Hot mot tjänsteman. Detta är en raplåt där de sjunger om en polis. I låten sjunger de hur de ska skjuta denna polis. Detta reagerade polis på och anmälde artisten för hot mot tjänsteman. Då de gick upp till högsta domstolen där artisten ej blev dömd då de hade för lite bevis för att kunna få en fällande dom. Där ser man att det är svårt att få en fällande dom på den som har hotat för att det är svårt att samla bevis.

I en undersökning av Internetstiftelsen (Källkritik i Sverige 2025) denna studie visar att unga tycker att källkritik är viktigt och att de är duktiga på att vara källkritiska. En tredjedel av unga har dock blivit lurade på nätet.

De skriver även om att problemet med sociala medier är att de traditionella medierna blir fakta granskade innan de läggs ut. Sociala medier lägger mer fokus på att användaren har ansvaret för källkritik.

Unga är mer vana att röra sig på nätet och därav känner sig tryggare än de äldre. Unga får mer utbildning i källkritik. Men äldre med högre utbildningar som tar emot nyheter från flera källor har ofta en bättre källkritisk förmåga än vad de själva tror.

Vem har egentligen ansvaret för hat och näthat? Skolor, vuxna, ungdomsorganisationer spelar en stor roll i arbetet mot hat och näthat.

I skolor är det viktigt att inte bara fokusera på att lära ut traditionella ämnen. Utan även lära ut empati, respekt och digitalt ansvar. Genom att prata öppet om hat, diskriminering och konsikvenserna av kränkningar kan elever bli mer medvetna om hur ord och text påverkar andra. Skolor kan även skapa forum för samtal. Så att elever känner sig trygga och vågar berätta om sina upplevelser och där vuxna lyssnar utan att döma.

Ungdomsorganisationer kan bidra genom att erbjuda gemenskap och stöd, där alla känner sig sedda och accepterade. De kan även ordna sådant som kampanjer och aktiviteter som lyfter vikten av respekt i vardagen och på nätet.

Vuxna har ett stort ansvar för att vara förebilder. Det handlar om att reagera när någon blir illa behandlad, att visa respekt i sitt eget beteende både online och offline. Genom att stötta och uppmuntra att säga ifrån och stå upp för varandra, visar vuxna att hat aldrig är okej och att alla har rätten att känna sig trygga.

I Sverige är yttrandefrihet en rättighet som är grundlagsskyddad. Det ger oss möjligheten att uttrycka nästan vad som helst, även det som kan vara impopulärt eller uppfattas som stötande, utan att det först ska granskas eller på något sätt censureras. Utöver att uttrycka sig så ger den även rätten till att ta till sig information.

Det finns tre lagar som är direkt kopplade till ämnet, det är regeringsformen, yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Regeringsformen är den lag som ger varje medborgare rätt att uttrycka sina tankar, åsikter och känslor i tal, skrift eller bild. Yttrandefrihetsgrundlagen ger oss rätten att uttrycka sig i radio, TV, film, video, ljudupptagningar och på vissa webbplatser och tryckfrihetsförordningen ger oss rätten att ge ut tryckta skrifter som till exempel böcker, tidningar och tidskrifter.

Yttrandefriheten har dock vissa begränsningar. Det finns ett antal brott som går emot yttrandefriheten, då handlar det om att ett uttryck kan riskera att skada andra individer, grupper eller samhället i stort. Ett exempel på det är hets mot folkgrupp, det är inte tillåtet att sprida hat och hot eller någon form av nedlåtande uttryck mot en grupp av personer på grund på grund av tex hudfärg, etniska ursprung eller religion.

Sammanfattningsvis så vill vi säga att hat och hot på internet. Den som skriver sällan kan komma till rätten för att den är antingen anonym eller så är det så långt sökt att det knapp går att gripa personen. En annan risk är att någon skriver på en annans konto och det är inte en personen som skrev det själv. Detta är något som de Ofta kan utnyttja i rätten vilket blir det svårt att fälla. 

På grund av detta så får man en frihet att skriva vad man vill vilket gör att troligtvis kommer hatet aldrig slutat. Bara om vi får ändrat i lagen, och kommer det att ske i framtiden?

Varför är det lättare att skriva elaka saker på nätet än att säga dem i verkligheten?

På nätet kan vem som helst skriva nästan vad som helst. Många använder falska namn eller konton, och då känns det som att man kan säga saker man aldrig skulle våga säga i verkligheten. När man inte ser personen man skriver till, glömmer man lätt att det faktiskt är en riktig människa bakom skärmen. Man ser inte hur den reagerar, och därför känns det kanske inte lika allvarligt.

En annan orsak är att det går så fort på nätet. Man kan skriva något på bara några sekunder, utan att tänka efter. Om man är arg eller ledsen kan man skriva något dumt innan man hinner lugna ner sig. Många får också stöd från andra som tycker likadant, och då känns det som att man är en del av en grupp. Det kan göra att man vågar skriva ännu värre saker.

Det finns många exempel på hot och hat mot kända personer i Sverige. Journalister får hot för att de skriver om ämnen som vissa inte gillar. Politiker, särskilt kvinnor, får elaka kommentarer om sitt utseende eller sitt privatliv. En journalist berättade att hon fick så många hot att hon blev rädd för att gå till jobbet. Sådana saker visar att hat på nätet kan bli till ett verkligt problem.

Men varför gör folk så här? Vissa gör det för att de är arga och vill få ut sin frustration. Andra kanske känner sig svaga och tror att de blir starkare om de skriver något elakt. Några gör det bara för att få uppmärksamhet eller för att andra gör det. Och vissa kanske inte ens förstår hur mycket deras ord kan skada.

I Jonas Karlssons bok Spår i snön ser man hur små saker kan lämna märken. Även om berättelsen inte handlar om internet, kan man tänka att det är lite samma sak. Allt vi gör och säger lämnar spår efter sig. När man skriver något elakt på nätet kanske man tror att det inte betyder så mycket, men för den som får kommentaren kan det kännas jättemycket.

Det är lättare att skriva hat på nätet än att säga det i verkligheten eftersom man känner sig skyddad bakom skärmen. Man slipper se den andres ansikte och behöver inte ta ansvar direkt. Men hat och hot är inte bara ord, det gör människor ledsna och rädda på riktigt. Därför är det viktigt att tänka innan man skriver och komma ihåg att det alltid finns en människa på andra sidan.

Alla som använder nätet har ett ansvar. Internet är också en del av verkligheten, och det vi gör där påverkar andra. Våra ord lämnar spår, och det är upp till oss att ta ansvar och inte sprida hat på nätet.

Stress är det största problemet.

Det som påverkar elevernas sömn mest är stress och skolarbete. Eleverna säger att det är det som gör att de inte kan sova.

Många elever ligger vakna i över en timme innan de somnar. Det påverkar prestationen och hur de känner sig i klassrummet. Eleverna skriver att de blir lättare irriterade och har sämre tålamod när de inte har sovit.

"Jag blir grinig när jag har sovit för lite", skriver en elev.

Flera elever mår inte så bra på grund av stress För det mests.

Hälften av eleverna säger att de mår bra, men det finns en oroande trend. Nästan var femte elev säger att de mår mycket dåligt.

Elever som sover mindre än fem timmar per natt mår också sämre. Undersökningen visar att bättre verktyg för att hantera stress kan vara nyckeln till att eleverna mår bättre och att skolklimatet blir bättre.

Vi använde oss av en enkät för att lista ut om det fanns något sammanhang mellan sömn och längden, vi fick in 33 svar från olika elever på skolan och svaren varierar. Frågorna vi ställde var simpla, hur länge sover du, hur lång är du nu, hur långa dina föräldrar är, hur gamla de var osv. 

Sömnen varierade men de flesta svarade att de sov mellan 6 och 8 timmar per natt, längden varierade också ganska mycket men de flesta var mellan 160 - 180 cm. Det vi kan konstatera i våran enkät är att folk som sover ganska länge är inte alltid långa vilket säger att sömn inte bestämmer din längd fullt ut. 

Vi kom även fram till att sömnen har påverkan men det är mer generna som bestämmer hur lång man blir, det som sömnen faktiskt påverkar är att den kan maximera din slutgiltiga längd tills det når ett genetiskt tak så ja om du sover för lite kan det leda till att du tappar några centimeter som du kanske kunna ha fått om du sov mer optimalt. 

Vi kunde inte riktigt se ett samband mellan sömn och längd och det kan bero på att vi exempelvis hade:

* Få deltagare

* Personerna var i olika åldrar

* L’ängd påverkas också av gener (arv)

Viktigt att veta är att enligt forskare så produceras tillväxthormon när du sover men just i djupsömnen så sömn är viktig för att växa speciellt under barndom och tonår. 

Sammanfattningsvis så är det tydligt att sömnen har stor påverkan men att den begränsas av gener från våra släktingar, det krävs större och fler studier för att man ska kunna dra säkra slutsatser.

Telefon innan sömn kan påverka dig negativt på grund av det blå ljuset som skärmen producerar. Det påverkar ofta kroppen på ett negativt sätt. Ungefär 45-55% av vår befolkning påverkas negativt av skärmar innan sömn.

Varför är det blå ljuset dåligt?

Det blå ljuset påverkar sömnhormonet melatonin genom att sakta ner produktionen i din kropp. Vilket lurar din kropp att det är dag och får våran kropp att tro att vi ska fortsätta att vara vakna.

Vad är melatonin?

Det är en hormon som produceras tallkottkörteln när det blir mörkt. Melatonin är kroppens eget sömnhormon som bildas i hjärnan när det blir mörkt. Det hjälper till att reglera dygnsrytmen genom att göra oss trötta och redo för sömn. Hormonet sänker kroppstemperaturen och gör det lättare att somna. Melatonin kan också användas som läkemedel vid sömnproblem och jetlag, och det kan påverka kroppens ämnesomsättning, till exempel genom att påverka blodsockret. Melatonin är den hormon som produceras i kroppen för att göra oss sömniga.

Andra hormoner som påverkar vår sömn är:

Kortisol: Känt som ett stresshormon, men det fungerar som en motpol till melatonin genom att ha en hög nivå på morgonen för att väcka oss. En hälsosam kortisolkurva sjunker under dagen.

Serotonin: En signalsubstans och föregångare till melatonin som hjälper till att reglera sömn, vakenhet och humör.

Progesteron: Har en lugnande effekt på hjärnan och kan förbättra sömnkvaliten.

Det handlar inte bara om ljuset

Det handlar även om att mobilanvändning aktiverar hjärnans belöningssystem genom frisättning av dopamin, vilket gör att vi känner oss stimulerande och vill fortsätta använda telefonen. Samtidigt bidrar notiser till att sätta hjärnan i ett beredskapsläge, där den förblir alert och redo att reagera. Tillsammans motverkar detta kroppens naturliga nedvarvning inför sömn och gör det svårare att slappna av.

Vad kan hända ?

Ett exempel på vad som kan hända är Sämre immunförsvar beror på att kroppen inte får tillräckligt med återhämtning under sömnen. När du sover producerar kroppen viktiga ämnen som stärker immunförsvaret och hjälper till att bekämpa infektioner. Om sömnen störs (t.ex. av mobilanvändning) minskar denna produktion, vilket gör att kroppen blir sämre på att försvara sig mot sjukdomar.

Ger en dålig natts sömn sämre betyg? vår grupp gjorde en enkät med ett par frågor som rör dessa ämnena. Vi skickade ut enkäten till alla elever som går på Forshaga-akademin. 

Vi fick 19 stycken svar, 11 personer sov ungefär 7-8 timmar per dag, 7 personer sov 4-6 timmar och endast 1 person sov 9 timmar eller mer per dag.

Frågorna som vi ställde var centrerade kring fokus i skolan, en fråga löd hur ofta glömmer du skolarbeten? Och en annan var: Har du svårt att förstå nya eller svåra uppgifter i skolan? 

Anledningen till att vi gjorde den här undersökningen var att vi ville se hur stort sambandet var mellan sömn och skolan. Vi vet redan att sömnen är viktig för ungdomar, sömnen gör så att all fakta och information vi samlat under dagen stannar kvar och inte glöms bort medan sådan information som inte var lika viktig glöms bort. När man sover hinner hjärt- och kärlsystemet återhämta sig och immunförsvaret är aktivt, säger universitetslektorn vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap Christian Benedict

Den slutsats vi kom till efter de resultaten vi fick var att man kan säga att sämre sömn ger sämre betyg. Slutsatsen är dock svår att komma fram till eftersom en undersökning som denna kräver mycket fler bidrag än dem vi fick in.