Varje dag serveras hundratals portioner skolmat i Täbys skolor. Frågan är hur eleverna tycker om maten och hur arbetar skolorna med skolmaten? På Noblaskolan uttrycker en elev sin besvikelse; han menar att skolmaten smakar sämst.

En matsal som snabbt fylls av ljudet från elever som skyndar sig för att hinna ta kyckling eller keso. Kön ringlar bredvid serveringsdisken där dagens rätter står. Doften av mat blandas med ljudet av bestick, elevernas röster och stolarna som dras fram och tillbaka. I vissa finns det en tvekan att hinna ta allt de vill ha samtidigt som de snabbaste är nöjda.

Flera elever går hem och äter eller går till en butik och köper till exempel bullar och dricka istället för att äta skolmaten. Eftersom maten anses vara av låg kvalitet så leder det till att elever äter annat som ofta inte ger tillräcklig energi för skoldagen. Några önskar bättre kött, mer keso eller mer av den mat som snabbt tar slut medan vissa vill helt enkelt att maten smakar mer. Det handlar alltså om både smakpreferens och mängd mat.

Täby kommun berättar att det alltid finns minst två rätter, varav en vegetarisk, trots det upplever många att kvaliteten varierar. Riset kan vara för hårt ena dagen och klibbigt nästa, och maten upplevs rätt sällan frestande.

Alexander på Noblaskolan tycker att maten är varierad med olika rätter och grönsaker, men ofta av låg kvalitet. Han berättar att vissa hoppar över skolmaten eftersom den inte smakar bra. Framförallt gäller kritiken till exempel kyckling och fisk som ofta tar slut innan alla har fått.

Studier visar att en av sex portioner skolmat slängs i Sverige och ett liknande problem finns i Täby. Tomas Jensing, stödlärare på Noblaskolan och tidigare kock, menar att man borde börja med mindre portioner och ge det en chans, eftersom maten kan smaka olika än vad man är van vid hemma. Han pekar samtidigt på att matsvinnet till stor del beror på eleverna själva, som bör ta ansvar för att äta upp det de väljer.

Genom samtal med Sodexo, som levererar mat till flera av Täbys skolor, uppkommer bilden av ett mer komplicerat problem. Det handlar inte bara om smak, utan även om logistiska utmaningar, som att portionerna tar slut för snabbt och att kvaliteten varierar. Detta visar att lösningen kräver samarbete mellan leverantörer, skolpersonal och elever för att höja kvaliteten på maten och minska matsvinnet.

Problemen med skolmaten har länge väckt frustration och diskussion bland elever och personal. Många vill att den ska smaka bättre och ha mer rättvisa portioner. Samtidigt visar det sig att både skolorna och eleverna själva kan göra saker för att minska matsvinnet. Frågan om skolmat är därför viktig och aktuell och skolmatens utveckling är något som kommer fortsätta diskuteras.