Mellan 1925-1979 styrdes Iran av Pahlavidynastin. Efter en statskupp som störtade den förra Qajardynastin, så tillträdde Reza Pahlavi. Ursprungligen ville han införa republik men folket ville hellre upphöja dem till en kungafamilj för att fortsätta den över 1000-åriga traditionen av oavbruten monarki. 1935 bytte landet namn från det antika namnet Persien till det nya namnet Iran för att stärka den persiska nationalismen, som hade rasistiska tendenser mot kurder. Reza Shahs politik ingick i att modernisera landet efter europeisk förebild. Där utbildning och juridiska institutioner moderniseras, istället för att följa Islams regi. 

Inte minst skulle kvinnor få mer jämställda rättigheter som att t ex utbilda sig, röra sig fritt i samhället och klä sig som man vill. Dessa reformer mötte motstånd från mer religiösa konservativa grupper där majoriteten var män. Men protesterna slogs blodigt ner av Shahens polis och säkerhetsstyrkor. 

Tronskifte 

Bild från revolutionen 1979 i huvudstaden Teheran och målning av Ruhollah Khomeini. Image: Anonym fotograf.

1941 under andra världskriget anlände Storbritannien och tvingade kung Reza Shah att abdikera till sin sons förmån och därefter fly i exil till Sydafrika. Detta pga Reza Shahs politik som närmade sig Nazityskland. Sonen tillträdde som Mohammed Reza Pahlavi och skulle fortsätta reformprocessen i västerländsk förebild. Han var starkt emot sin fars politik kring nazism och stod nära de allierade, vad gäller liberala reformer. 

Efter trontillträdet fick partier, fackföreningar och press existera i landet. När jordreformen infördes så var det i syfte att USA:s Kennedyadministrationen skulle stödja Irans utveckling i samarbete med Shahen. Jordreformen infördes också för att sätta de regimkritiska i schack. 

Av de som var kritiska mot Shahen bestod islamistiska grupperingar, den mest kände är ayatollah Ruhollah Khomeini och vänsterrörelser som ville ha republik och demokrati. Vänsterrörelserna allierade sig med Khomeini eftersom det då skulle skapa möjlighet för regimförändring. Men det kommer senare att bli deras största misstag. Det uppstod mindre protester under resten av 60- och 70-talet men slogs ner av Shahens polis. 

1979 tilltog protesterna, som i stor utsträckning bestod av män, till att bli landsomfattande. Ruhollah Khomeini ser sin chans att återvända, då han tidigare tvingades i exil för sin uppmaning till våldsamt motstånd mot Shahen.

Iranska protester januari 2026. Image: foto: Parham Ghobadi.

Efter att polisen och militären till slut vände sig mot Shahen så måste han och kungafamiljen fly landet. Shah Mohammad Reza Pahlavi, fru och ex-kronprinsen reser till Egypten där de beviljats politisk asyl och Shahen får sjukvårdsbehandling för sin cancer. Han avlider året efter och får en statsbegravning av den egyptiska staten. Resten av familjen reser sen till Kalifornien, USA där de får stanna så länge de vill.

Regimen byts ut

Efter att kungafamiljen Pahlavi flytt ur landet, återvänder Ruhollah Khomeini till sitt hemland och utses till landets högsta ledare i den nya regimen som sedan dess kallas Den islamiska republiken. En ny författning tilltog där kvinnors fri- och rättigheter begränsades och Sharialagar infördes. Revolutionsgardet bildades och förföljde alla oppositionella och folk trogna till Shahen, fängslades och avrättades i skenrättegångar.

Vänsterrörelserna inser snabbt att deras politik inte går till mötes. De beslutade att förena sig och bildade den marxistiska vänstern organisationen Folkets Mujahedin vars uppdrag var att hota politiker om de inte stödde vänsterns kamp för frihet och mänskliga rättigheter. Khomeini terrorstämplade organisationen och säkerhetstjänsten förföljde organisationen. 1989 dör Khomeini och efterträddes av den nuvarande högsta ledaren Ali Khamenei, som utses av landets expertråd, bestående av mullor och andra ayatollor inom Shiaislam.

Iranska samhället före protesterna under Islamiska republikens regim. Image: foto: Atta Kenare från Getty Images.

Iran idag

Sedan revolutionen 1979 så har det tillkommit protester mot regimen, kampen för mänskliga rättigheter och ökad jämställdhet har mötts med våld och avrättningar. Inklusive har ekonomin försämrats efter sanktioner från USA, EU och FN. Det märks då tydligt att det Iranska samhället var gott strax före revolutionen, även om de inte hade någon demokrati varken då eller nu. Vi får hoppas att det blir ett bättre samhälle i Iran oavsett om de tillsätter ex-shahens son Reza Shah junior eller en ny folkvald Riksdag.