För ett halvår sedan varnade OECD för regeringens beslut om att reducera bränsleskatten kan leda till högre utsläpp. Nu har utsläppen inom inrikes transportsektorn ökat med drygt 20%, visar statistik från Naturvårdsverket. Trots det har inga större åtgärder vidtagits av regeringen.

OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, är en internationell organisation, vars syfte är att främja politik som bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling. Bland annat författar organisationen en granskning av medlemsländernas klimatpolitik var tionde år.

SVT publicerade en artikel i mars angående den senaste granskningen om Sverige. Artikeln lyfter framför allt fram OECDs kritiska inställning mot regeringens beslut att sänka skatten på bensin och bränsle. OECD menar att det kan skapa osäkerhet för Sverige att uppnå sina klimatmål, eller till och med en omvänd utveckling.

Tidigare svar från? intervju med miljöministern

Jag försökte att kontakta klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari för en intervju, men har inte fått något svar. Dock har jag lyckats få tag på Julia Lindvall, journalisten som skrev den SVT nyhetsartikel som följs upp

Julia Lindvall är reporter på SVT och har under lång tid bevakat Sveriges inrikespolitik, med fokus på klimatfrågor. I artikeln intervjuade hon klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari, efter svar på OECDs kritik:

“Det här är ju ett problem som inte bara Sverige har, utan som många andra länder har, som är: när bränslepriset skjuter i höjden, så minskar acceptansen för klimatpolitiken.”

Lindvall tolkar det som Pourmokhtari försöker försvara den politik hennes regering beslutade om, istället för att besvara direkt på OECDs förvarning.

Om regeringen fortsätter att få kritik från sådana internationella organisationer, kan det leda till andra konsekvenser, påpekar Lindvall:

“Det riskerar att försämra omvärldens bild av Sveriges klimatarbete. Om omvärlden uppfattar att Sverige minskar sina ambitioner i klimatfrågan så skulle det eventuellt kunna påverka andra länders ansvarskänsla för klimatet.”

Statistiken bekräftar varningen

Oavsett vad regeringen säger, verkar OECDs varning verkar bekräftad av statistik.

Det har skett en tydlig nedgång av miljörelaterade skatter, enligt SCB. I granskningen förklarar OECD detta med: “... lägre bränslekonsumtion och ökad elektrifiering av fordon, men även av den drastiska minskningen av bränsleskattsats.

Den totala koldioxidutsläppen förra året ökade med 7%, jämfört med år 2023, visar preliminära siffror från Naturvårdsverket. Samtidigt gick inrikes transportsektorn med en ökning på cirka 21,6%, som stod för störst utsläpp. Så här höga utsläpp har det inte varit sedan år 2019.

Dessa statistik tyder på ett samband mellan ökade koldioxidutsläpp de senaste åren, med regeringens beslut om att sänka bränsleskatten.

Hittills ingen större förändring

Statistiken och tidigare respons säger detta, men hur ser nuläget ut? I juni publicerade Julia Lindvall en relaterad artikel tillsammans med sin kollega. Vid det tillfället valde Romina Pourmokhtari att inte ställa upp för en intervjun, utan hänvisade istället till ett skriftligt svar:

”Regeringen arbetar med flera åtgärder för att få ned utsläppen, och de beräknas minska igen år 2025 och framåt. Sverige har fortsatt goda möjligheter att nå EU:s 2030-mål för transportsektorn (ESR). Regeringen analyserar nu vilka ytterligare åtgärder som kan behövas för att sluta det kvarstående gapet inför budgetpropositionen 2026.”

Än så länge har ingen större förändring av bränsleskatten gjorts, berättade Lindvall. Däremot fanns andra åtgärder som minskar utsläppen någorlunda i regeringens höstbudget för nästa år.