Vi är många som har upplevt just detta. Att släppa iväg vår hund, och sen kommer den inte tillbaka. Losen tystnar och skogen blir stilla. Våra hundar är borta, borta för alltid. Döda, begravda i jorden. Och detta beror på att vargen långsamt men säkert får överhanden igen. De stora vargflockarna är på väg tillbaka. Tillbaka för att sakta men säkert ta tillbaka sitt revir.

Jag kommer aldrig att glömma den hjärtskärande känslan som gick genom kroppen när vår bästa hund dog, känslan av att ha förlorat vår bästa jaktkompis. Bara för att politikerna kan sitta och fatta beslut om detta, de som bara sitter på kontoret hela dagen. På sina fantastiska stolar och inte har upplevt detta själva. De pratar om något de inte har erfarenhet av eller förståelse för, så är det då rätt att låta dem förvalta ulven?

Om vi inte får uttrycka våra åsikter eller tankar, utan att få mordhot kastade på oss. Om vi inte får yttra oss, hur ska politikerna då veta vad vi tänker och menar? Jag vill avsluta med att säga att politikerna inte kan göra något åt ett problem de inte själva lever i. Hade de upplevt det själva, kanske de inte hade agerat som de gör. Och vår fina jaktkamrat hade fortfarande levt vidare.