Alla länder gav löften under konferensen. Vad ska Sverige göra, Anna Ekström?

– Mitt löfte är att Sverige ska inrätta ett museum över Förintelsen. Det museet kommer att ha som ett av många viktiga uppdrag att ta emot skolelever. Ett annat viktigt löfte är att stärka forskningen om antisemitism och antiziganism och andra former av rasism. Den forskningen behövs om vi ska ha en undervisning som vilar på vetenskaplig grund, och det ska vi ju. Sist men inte minst så lovar jag att vi ska arbeta ännu mer för att ta fram stöd för lärare för att undervisa om Förintelsen.

Pengar till forskning, stöd för lärare och ett museum – regeringens satsningar handlar om ett långsiktigt arbete mot antisemitism och rasism. Vad vill du säga till de elever som ser eller drabbas av kränkningar i skolan i dag? Vilka krav kan de ställa?

– Elever har rätt till en skola utan kränkningar och den som upplever kränkningar bör såklart tala med sin lärare, elevhälsan och rektor. Men det finns också möjlighet att anmäla till kommunen eller friskolan som driver skolan eller i sista hand till Barn- och elevombudet, BEO. Jag hoppas att skolorna med ett förebyggande arbete och genom att ta uppdraget att stärka synen på mänskliga rättigheter på riktigt stort allvar, ska kunna undvika att kränkningar uppstår. Men om de uppstår är det en skyldighet för skolan att ta i dem och motverka att de upprepas.

Har du själv tillräcklig kunskap om vad unga möter i sin vardag på nätet gällande antisemitism och rasism?

– Jag tror aldrig att man kan tycka att man har tillräcklig kunskap. Jag är väldigt glad över att Malmö stad har gjort en sådan noggrann genomgång av antisemitismen i skolan i Malmö. Jag tycker att Malmö visar vägen. Jag hoppas att fler huvudmän, fler friskolor och kommuner i Sverige ska ta det här problemet på lika stort allvar som man har gjort i Malmö.

Skolelever har ju själva bäst kunskap om sin egen vardag. Hur ska de få en aktiv roll i kampen mot antisemitism och rasism?

– Jag skulle råda den skolelev som vill ha mer att säga till om på sin skola om de här frågorna att se till att vara aktiv via elevrådet eller elevkåren.

Konferensen hade fokus på antisemitism. Vad vill du säga till andra utsatta grupper?

– I rubriken så fanns ju ordet antisemitism med och det är ett ord som vi aldrig någonsin får gå förbi när vi diskuterar Förintelsen. Det var i själva verket ett av de viktiga budskapen från de forskare vi bett att ta fram underlag inför konferensen, det var att Förintelsen går inte att förstå utan att ta med den djupa antisemitism som banade väg för den och gjorde den möjlig. Men det är också jätteviktigt att komma i håg att antisemitism är en vidrig form av rasism, men det finns också andra vidriga former av rasism. Och den som bekämpar antisemitism, som jag ser det, bekämpar också islamofobi, hat mot islam och muslimer och den bekämpar afrofobi, hat på grund av etniskt ursprung, hudfärg, vad man än vill. Det är också viktigt att komma ihåg, eftersom vi bor i Sverige, att den som bekämpar antisemitism tar också strid mot hat och förtryck mot samer. Så jag tycker att det är viktigt att se antisemitism som en vidrig form av rasism, men aldrig någonsin glömma hur viktigt det är att vi bekämpar flera former av rasism.

Vilken roll spelar medie- och informationskunnighet i arbetet mot antisemitism och rasism?

– För att motverka antisemitism och andra former av rasism är medie- och informationskunnighet helt avgörande. Vi ser att antisemitismen tyvärr har fått en ny arena i sociala medier. Det ser man inte minst nu under pandemin hur urgamla fördomar om det judiska livet sprids i raketfart på nätet. Jag är övertygad om att de svenska skoleleverna är bättre på källkritik än sina föräldrar, men det behövs ännu mer kunskap. Detta är tydligt och klart inskrivet i läroplanen som en väldigt viktig sak. Jag tänker också på det vi hör om kränkningar elever emellan, som också kan ske via sociala medier eller digitala plattformar. Det här är en skyldighet för skolan att agera på, men en svår sak eftersom inte kränkningar på nätet ibland inte är lika synliga och tydliga.

Vad vill du säga till eleverna som engagerar sig i Young Voices for Tolerance?

– Jag är väldigt tacksam över att de svenska eleverna engagerar sig, mot antisemitism, mot antiziganism, mot alla former av rasism. Jag är också väldigt tacksamma till de ungdomar som är med och bidrar med att sprida kunskap i de här frågorna. Det är en sak att höra vuxna föreläsa. Det är en helt annan sak att höra jämnåriga argumentera för varför skolan ska vara till för alla, varför mänskliga rättigheter inte är förhandlingsbara och varför alla måste stå upp för människovärdet. Så tusen tack för det arbete ni gör.

Läs också reportaget Skolans ansvar i fokus på Malmökonferens.