Vad är det egentligen för ämnen som vi har närmast kroppen och som sedan spolas rakt ut i naturen? Mobile Stories lät två miljöexperter granska produkterna som fanns i badrumsskåpen hemma hos eleverna i en gymnasieklass.

"Varför har vi inte fått den här informationen tidigare?". "Varför finns det ingen varning?". "Att man inte kan köpa saker i affären och kunna lita på att man är skyddad. Hur kan det vara så?"

Besöket i klassen från Mobile Stories miljöexperter väcker många frågor hos eleverna, som går sista året på St Botvids gymnasium söder om Stockholm. De har plockat med sig badrumsprodukter hemifrån som nu står uppställda på bänken framför Ellen Bruno från Naturskyddsföreningen och Marie Löf från Stockholms universitet:  Schampon, duschtvålar, deodoranter, mascara och huvudvärkstabletter av några av våra vanligaste märken. 

Eleverna följer spänt Marie Löf när hon metodiskt skannar av innehållsförteckningarna på deras produkter och matchar det mot en flera sidor lång lista över kemikalier som kan vara skadliga. Att tyda de små krumelurerna på förpackningarnas baksidor är en utmaning även för en sakkunnig. Ett förstoringsglas skulle komma väl till pass.

– Den här tandkrämen innehåller mikroplaster, som är skadligt för havsmiljön. 

Mikroplaster är inte helt obekant för den som har hängt med lite i debatten kring gifter i havet på senare år, då forskare titt som tätt varnat för dem. De innehåller små, små nanopartiklar, och det är dessa som är så farliga för miljön. 

"Okej, så vi tvättar oss alltså med mikroplaster?" frågar en elev oroligt. 

– Det är inte farligt för dig att tvätta ansiktet, men de är skadliga för Östersjön. När mikroplasterna hamnar i havet drar de till sig miljögifter som finns där. Både plasterna och miljögifterna kan skada djur som får i sig plasten, förklarar Marie. 

Och i förlängningen kan de förstås slå tillbaka på oss människor.

– Plasten och miljögifterna tas upp i näringskedjan och kan hamna i fisk som vi äter, säger Ellen Bruno, som är expert på marina ekosystem vid Naturskyddsföreningen.

De produkter som klarar experternas kontroll utan anmärkning placeras till höger på bänken framför experterna. Till den andra sidan förpassas de som innehåller något ämne som kan vara vara skadligt för miljö eller hälsa.

Här hamnar till exempel produkter som innehåller "cykliska silikoner", som används i  smink, i hudkräm för att göra den lättare att smörja in och i hårprodukter, där de har en antistatisk effekt. 

– Det är en grupp av ämnen som till exempel kan påverka fertiliteten. De kan också ha negativa effekter för levern och andningsorganen, säger Marie Löf.

De produkter som finns ute i affärerna i dag får inte innehålla farliga ämnen. Men uppfattningen om vad som är farliga ämnen skiljer sig åt, även bland forskare som tolkar data på olika sätt och bedömer faran olika. Det finns också en oro över mängden kemikalier vi omger oss av i dag och att kombinationen av dem kan vara skadlig, även om varje enskilt ämne inte utgör någon större risk.

Med tanke på att en lång rad kemikalier har förbjudits bara under de senaste åren – ämnen som tidigare fanns ute i butikerna – så är sannolikheten att fler kommer att förbjudas. 

EU:s vetenskapliga kommitté för konsumentsäkerhet, SCCS, har slagit fast att  om man använder 15 produkter med cykliska silikoner varje dag kan de påverka hälsan. Det är kanske inte så många som gör, men Marie Löf tycker ändå att man ska vara försiktig. 

– Man måste tänka på att vi utsätts inte bara för en kemikalie i taget utan att de finns omkring oss överallt i dag. Det är ingen som vet vilka långsiktiga effekter de ger eftersom vi aldrig tidigare omgett oss med så mycket kemikalier som vi gör i dag.

–  Utvecklingen har gått så snabbt att våra politiker inte hunnit med att stifta lagar som reglerar det här, säger Ellen Bruno.

Både hon och Marie Löf arbetar för att få politiker att stifta lagar som gör att de potetentiellt farliga ämnen som i dag finns ute i butiker förbjuds. Men det är ett tungt jobb. Och de behöver hjälp från oss konsumenter, för att det ska lyckas.

– Vi behöver en debatt för att politikerna ska kunna göra något. Konsumentmakten är nyckeln till politisk påverkan. De vågar inte ta beslut om vi inte visar att vi bryr oss, säger Ellen Bruno.

Eleverna uppmanas att ställa frågor i butikerna eller på företagens facebooksidor.

– Det är alltid bra att fråga. Man skickar en signal att jag bryr mig och tycker att det här är viktigt. För varje person som säger något så finns det 100 som är missnöjda. Det vet tillverkarna av de här produkterna.

VÅRA EXPERTER

Marie Löf forskar om mikroplaster i kosmetika och hur de påverkar havsmiljön. Hon är också som kommunikatör vid Östersjöcentrum. Där försöker hon göra den senaste forskningen om miljön i Östersjön begriplig för beslutsfattare. 

Ellen Bruno jobbar på Naturskyddsföreningen, där hon är sakkunnig inom marina ekosystem och fiske.

UPPDRAGET

Vilka kemikalier har du i ditt badrum? Naturskyddsföreningen genomför just nu en undersökning kring vilka kemikalier som finns i tonåringars (18 – 19 år) smink- och hygienartiklar. Mobile Stories kommer att skriva om resultatet av undersökningen när den är klar. 

Jag vill vara med i undersökningen!