La France compte 56 réacteurs nucléaires en activité et 14 réacteurs déclassés. L’énergie nucléaire a été introduite dans les années 1970 en raison de la crise pétrolière. L’énergie nucléaire représente aujourd’hui 71 % des sources d’énergie de la France. L’énergie nucléaire a été introduite en grande quantité en France à la suite de la crise pétrolière de 1973, selon le plan Messmer, du nom du Premier ministre de l’époque, Pierre Messmer. Cette mesure était basée sur des projections selon lesquelles de grandes quantités d’énergie électrique seraient nécessaires. Avec le recul, il a été démontré que l’installation d’une trop grande capacité d’énergie nucléaire a été élevée, ce qui a conduit à une production relativement faible.

Cependant, en Irlande, la fission nucléaire est interdite, ce qui signifie que nous n’aurons jamais d’énergie nucléaire. La seule exception que j’aurais serait l’Irlande du Nord, qui appartient au Royaume-Uni,parce qu’il est connecté au réseau nucléaire anglais.

L’énergie nucléaire est considérée comme une source fiable d’énergie propre, car contrairement à l’énergie éolienne et solaire, elle peut être utilisée 24 heures sur 24. Cela signifie qu’elle est plus disponible pour les demandes intenses et qu’elle contribue à réduire l’intensité de carbone dans l’approvisionnement en électricité pendant les périodes où d’autres sources d’énergie renouvelables ne sont peut-être pas aussi facilement disponibles.

L’énergie nucléaire est considérée comme une source d’énergie propre, car elle ne produit presque pas de dioxyde de carbone et d’autres types de gaz à effet de serre. Cependant, elle produit des quantités massives de combustible usé, qui n’a pas de méthodes d’élimination définitive qui ne présentent aucuns risques pour l’environnement.

Bien qu’il y ait des avantages majeurs à passer à l’énergie nucléaire, les inconvénients les dépassent certainement, comme les radiations, le combustible usé qui n’en a pas l’utilité et le risque d’explosions, comme Tchernobyl.

C’est ça le problème. En Europe occidentale, nous associons l’énergie nucléaire à ces catastrophes. Les gouvernements espagnol, suisse et allemand prévoient d’éliminer progressivement les centrales électriques dans leur ensemble. Et le processus de construction d’une centrale électrique est tout simplement trop coûteux pour l’Irlande et n’a pas de sens économique pour un pays de notre taille.

Donc, malgré les avantages incroyables, tels que sa fiabilité et sa neutralité carbone, cela n’aurait tout simplement pas de sens dans notre état actuel, d’autant plus que nous sommes une île. Il est beaucoup plus facile pour nous d’utiliser l’énergie hydraulique telle que l’énergie marémotrice.

Du pratade mycket om att stötta unga. Men det är svårt att känna igen sig i det om man växer upp i en verklighet där bostadsmarknaden är tuff och framtiden känns osäker. Hur ser du på det?

– Jag förstår verkligen den känslan. Just därför är det en av våra viktigaste uppgifter – att ge unga framtidstro. Att se till att man får gå i en bra skola, att man får möjligheter att få ett jobb och kunna försörja sig. Sverige är ju ett fantastiskt land med många möjligheter. Skolan är gratis, vi har ett välfärdssystem som stöttar. Men då krävs det också att vi satsar, så att unga får de chanser de behöver.

Du nämnde inte så mycket bilden av jobb och samhället. Ungdomsarbetslösheten har ju ökat, och för den som saknar kontakter är det svårt att ens få in en fot. Vad gör ni för unga, särskilt de med utländsk bakgrund, som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden?

– Vi satsar särskilda medel just nu för att unga ska kunna få sommarjobb. Det är otroligt viktigt – att få ett första jobb, tjäna egna pengar, bygga sitt CV, få erfarenhet och kontakter. Tack vare den här satsningen kommer tusentals unga kunna få sommarjobb i sommar. Vi ser det som en konkret väg in i arbetslivet.

Men ni har ju suttit i regeringen ett tag nu. Vad har det gett för resultat när det gäller jobben, med tanke på att arbetslösheten är högre än på många år. Vad har ni gjort hittills för att förbättra situationen?

– Vi har gjort mycket. Men det viktigaste just nu är att få fart på ekonomin. Vi är i en lågkonjunktur, påverkade både av inhemska faktorer och globala – som USA:s ekonomiska politik. För att stimulera ekonomin ger vi människor mer pengar att röra sig med, vilket också kan skapa fler jobb. Och vi satsar, som sagt, på insatser som sommarjobb för unga.

Du sa tidigare att ni prioriterar utbildning. Vad gör ni för att det ska märkas i praktiken?

– Flera saker. Som att ge fler unga chansen till jobb, för det hänger ihop – utbildning och arbete. Men också genom att satsa på skolor så att alla barn, oavsett bakgrund, får en bra utbildning. Vi måste få ekonomin att blomstra och samtidigt se till att skolan ger rätt förutsättningar.

Men många unga med utländsk bakgrund känner att Sverige inte välkomnar dem – att de diskrimineras, till exempel på arbetsmarknaden. Vad gör ni för att minska diskriminering och visa att vi är ett inkluderande samhälle?

– Diskriminering är helt oacceptabelt och det ska vi inte ha i Sverige. Därför har vi skärpt lagen så att det är straffbart att diskriminera. Vi satsar också på utbildning och på att alla – oavsett bakgrund – ska ha möjlighet att bli till exempel läkare, ingenjör eller arbeta i vården. Alla ska ha samma chans.

Jag har en fråga om förslaget kring religiösa friskolor. Vad skulle det innebära? Vad räknas som en religiös friskola? Och gäller det alla – till exempel även judiska eller finska skolor?

– Tanken är att barn ska få växa upp utan att bli indoktrinerade i en särskild tro eller ideologi. Att varje barn ska få bilda sin egen uppfattning om hur de vill leva. Vi ser att religiös extremism ibland bidrar till segregation. Därför vill vi inte ha religiösa friskolor i Sverige, utan alla skolor ska utgå från samma gemensamma värdegrund.

Men vad innebär det i praktiken för minoritetsskolor, som judiska skolor? Kommer de också att påverkas?

– Självklart måste det ske under ordnade former. Men det viktigaste är att alla barn får gå i en bra skola där de inte påverkas av religiös indoktrinering. Jag tycker absolut att man ska få tro på vilken gud man vill – men det ska vara individens eget val, inte något som vuxenvärlden, kyrkan eller moskén bestämmer åt en.

Det har pratats om att studiebidraget är för lågt. Tycker ni att det borde höjas?

– Nej, det är inget vi driver just nu. Vi har andra prioriteringar, och vi tror att det är viktigare att få igång ekonomin och skapa fler möjligheter för unga att själva kunna tjäna pengar – till exempel genom sommarjobb.

Det har varit svårt för Liberalerna att få någon att tacka ja till att bli partiledare? Vad beror det på?

- Den bilden delar jag inte. Det ska beslutas om detta om några veckor och det pågår ett arbete i valberedningen för plocka fram en partiledare. 

Skulle du vilja ställa upp?

- Jag är inte intresserad, men det finns gott om andra personer som vill ställa upp. 

Har du hört talas om föreningen En frisk generation?

– Nej, men det låter spännande.

Vi arbetar med rörelseglädje – alltså att röra på sig tillsammans utan att det blir en tävling. Vad tänker du om det?

– Det låter som en jättebra idé. Jag tycker det är viktigt att det finns såna alternativ där alla kan vara med.

I era texter står det mycket om att förebygga brott, men inte så mycket om att stärka skolor, föreningsliv och fritids. Varför?

– Jag tycker nog att vi lyfter det också, särskilt i det förebyggande arbetet för unga. När det gäller att stoppa brottsrekrytering måste det ju finnas något positivt att välja i stället – utbildning, föreningar, framtidshopp. Det räcker inte att bara säga att ungdomar inte ska bli kriminella, man måste också visa på vad man kan bli i stället.

Vi ser att föreningslivet ofta får mindre stöd än övervakningskameror och väktare. Varför prioriteras inte vi?

– Jag håller inte riktigt med. Vi har ökat stödet till ideella föreningar. Men samtidigt är brottsligheten i vissa områden så akut att vi tvingas lägga stora resurser på säkerhet. Det är ingen som helst vill, men vi måste stoppa våldet. På sikt vill vi självklart kunna flytta resurser från kontroll till förebyggande insatser.

Många unga i våra områden upplever att ökade säkerhetsåtgärder mest känns som kontroll, inte trygghet. Vad tänker du om det?

– Jag tror att de allra flesta faktiskt känner sig tryggare. Jag var i Rågsved nyligen, där vi har infört ett tillträdesförbud. Tolv personer som stört i centrum får inte längre vara där – och det har blivit lugnare, renare och trevligare. Öppna droghandeln är borta, folk vågar låta barnen cykla till träningen själva. Jag förstår att vissa kan uppleva kontroll, särskilt unga, men för samhället är tryggheten viktigast.

Många i våra familjer bidrar med arbete, språk och engagemang – men får ändå höra att de inte är “tillräckligt svenska”. Vad tänker du om att språket ses som ett villkor för att räknas, i stället för värderingar och erfarenheter?
– Det är en jättebra fråga. Jag tror att språk spelar en väldigt stor roll för tillhörighet – både för den som ska känna sig hemma och för andra att acceptera någon som en del av gruppen. Därför vill vi satsa på språkförskolor i områden där många barn växer upp utan att svenska talas hema. Vi vill att alla barn ska få sjunga samma sånger, leka samma lekar – det bygger gemenskap. Men vi behöver också skapa fler vägar in i samhället, via jobb, utbildning och föreningsliv.

Om du var 15 år i dag – vad skulle du önska dig?

– Jag tror jag skulle vara väldigt orolig över brottsligheten. Jag växte upp i Järfälla, och även om det var stökigt redan då så är det mycket värre nu. Jag tror trygghet hade varit det viktigaste för mig.

Vad hade Sverige kunnat göra annorlunda när du var 15?

– Om vi hade infört de åtgärder vi gör nu redan då, tror jag inte vi hade haft dagens situation. Vi är på väg att krossa gängen – det kommer ta tid, men vi kommer dit. Men det räcker inte att låsa in folk. Vi måste också ge unga framtidstro. De måste känna att de har en chans att lyckas, även om man inte kommer från rätt förutsättningar. Det handlar om skola, språk, föreningsliv – om att känna att man hör hemma och kan förverkliga sina drömmar.

Du har själv lyckats och kommer från Järva. Du har erfarenhet av de utmaningar som finns här. Hur planerar ni att förbättra ungdomars möjligheter till sysselsättning i området?

– Bra fråga. Jag skulle säga att det handlar om flera delar. För det första måste vi få ordning på skolan. Svensk skola har varit ganska stökig under lång tid. Om det i snitt tar fem minuter att få igång en 40-minuterslektion, förlorar man motsvarande ett års utbildning. Det drabbar alla barn, men särskilt hårt slår det mot barn i förorten och arbetarklassen. Skolan måste fokusera på undervisning och skapa lugn i klassrummen.

– För det andra behöver vi bryta utanförskapet och bidragsberoendet. Idag kan det löna sig ungefär lika mycket att leva på bidrag som att jobba. Därför sänker vi skatten för exempelvis tandhygienister, undersköterskor och busschaufförer – människor som går till jobbet varje dag. Samtidigt inför vi ett bidragstak och aktivitetskrav: man måste till exempel lära sig svenska eller praktisera åtta timmar om dagen för att få ekonomiskt bistånd. Om man är frisk och arbetsför, ska man också bidra.

Men för de som har svårt att lära sig – till exempel personer med dyslexi eller ADHD – kommer det finnas resurser för dem?
– Absolut. Det finns redan idag många stödprogram. Om man har en funktionsnedsättning finns till exempel subventionerade anställningar, där staten täcker en del av lönen. Men det är viktigt att vi inte ser diagnoser som en ursäkt för att inte delta i samhället – istället ska rätt stöd finnas för att man ändå ska kunna komma in på arbetsmarknaden.

Du säger att arbete är bästa vägen ut ur utanförskap. Men hur ska unga få jobb om ingen vill anställa oss utan erfarenhet?– Det första steget är att klara skolan, särskilt gymnasiet. Många som befinner sig i utanförskap har inte gymnasieexamen. Man har ett eget ansvar att kämpa i skolan – att göra läxorna, plugga till proven. Sen är det också vårt ansvar som politiker att erbjuda en bra skola och möjlighet att utbilda sig vidare, även senare i livet.

Det finns en brist på praktikplatser och arbetslivserfarenhet för unga. Hur kan ni underlätta övergången från skolan till arbetslivet?
– En väldigt viktig fråga. När jag var lokalpolitiker i Rinkeby-Kista försökte jag förbättra de kommunala sommarjobben genom att koppla dem till workshops om hur arbetslivet fungerar – hur man skriver CV, personligt brev och så vidare. Men jag vill också säga att Järva är en del av hela Stockholms arbetsmarknad. Man måste inte få en praktikplats just i Järva – det går snabbt att ta tunnelbanan till andra delar av stan där det finns fler möjligheter.

Matpriserna har stigit kraftigt och påverkar våra familjer. Hur planerar ni att hantera den ekonomiska pressen för hushåll i områden som Järva?
– Det har varit tufft för alla de senaste åren, men särskilt för dem med små eller normala inkomster. Nu har vi lyckats få ner inflationen, men vi måste också göra mer. En sak vi gör är att förenkla regler så att fler matbutiker kan öppna – det ökar konkurrensen och sänker priserna.

– Dessutom arbetar vi för att sänka tullar genom nya frihandelsavtal. Till exempel förhandlar vi med Indien och Brasilien. Det kan göra det billigare att importera varor som vi inte själva producerar, som kaffe eller apelsinjuice.

Hur sänker ni tullarna i praktiken?
– Genom att teckna frihandelsavtal. Ett avtal innebär att vi sänker våra tullar mot ett land, och de gör samma sak mot oss. Då kan vi både exportera mer och köpa vissa produkter billigare.

Vi är med i en förening som heter En frisk generation, där vi får röra på oss och må bra. Men alla har inte tillgång till sådana aktiviteter. Hur kan samhället stötta fler mötesplatser?
– Det finns redan många mötesplatser i Järva, men jag håller med om att fler bör få tillgång. Regeringen tar fram en särskild ”check”, ett slags bidrag, som ska kunna användas till exempelvis medlemsavgifter eller träningsläger. Det ska göra det lättare för fler barn att delta i föreningslivet, oavsett föräldrarnas ekonomi.

Du vill att skolan ska ställa högre krav. Men varför läggs all press på eleverna? Borde inte politikerna också ta ansvar för att alla skolor har lika bra förutsättningar?
– Jo, absolut. Och det är ett av skälen till att jag gick med i Moderaterna. Jag tycker inte att det är rättvist att förväntningarna är lägre på elever i Järva än i innerstan. Om man växer upp i Järva kanske ens föräldrar inte pratar svenska, man har färre resurser och inga kontakter – man startar helt enkelt längre bak i loppet. Då måste skolan fungera så att alla får en chans att springa ikapp.

Tycker du inte att det är oroande att vissa lärare inte vågar jobba i Järva för att de upplever det som farligt?
– Jo, det är väldigt allvarligt. Lärare ska känna sig trygga på sin arbetsplats, oavsett var skolan ligger. Det handlar om trygghet, men också om ledarskap och att skolan ska ha tydliga regler och struktur. Vi måste göra det mer attraktivt för lärare att jobba även i utsatta områden.
Regeringen har infört språkkrav för att man ska kunna bli svensk medborgare. Riskerar inte det att bli som ett straff för att man inte kan lära sig språket?
– Ja, exakt. Regeringen inför språkkrav för att bli medborgare i Sverige och det tycker jag det är att höja värdet av medborgarskap. Det ska inte vara så att man bara kan komma till Sverige, man kommer inte in i samhällsgemenskapen, man man får inte ett jobb. Man behöver inte lära sig språket och så blir man ändå medborgare. Så vi vill skärpa kraven, vi vill höja förväntningarna och för att få ta del av medborgarskapet, som någonting fint. Vi tycker att det är fullständigt rimligt att man förväntas kunna språket.
Fast de som ändå försöker och inte klarar av det. Alla är olika och alla har olika svårt med saker.
– Exakt, och det förstår jag, men vi tycker att om man ska bli svensk medborgare och få massa rättigheter, att bli medborgare är någonting stort. Det innebär till exempel att våra ambassader kommer kämpa för att för att för att hjälpa en ifall man hamnar i knipa utomlands. Så det är både skyldigheter och rättigheter. Och ska man få ta del av alla de rättigheterna, då tycker vi att man man ska förväntas kunna svenska språket.
Ja, men äldre som kommer till Sverige, de har de har ju mycket svårare att lära sig ett nytt språk.
– Ja, men där tycker jag att vi har en skyldighet att se till så att man får de verktyg som behövs, att SFI håller hög kvalitet och att skolan håller hög kvalitet. Men det kan inte bara vara politikerna som gör jobbet åt människor som kommer till Sverige. Man har ett eget ansvar att kämpa, att anstränga sig. Och om man inte gör det, om man inte kämpar, söker massa jobb, får ett jobb, lär sig svenska språket, ja då kan man inte förvänta sig att få alla bidrag man pekar på. Man kan inte förvänta sig att bli svensk medborgare. Vår politik, vår integrationspolitik står på två ben kan man säga. Delvis frihet och att den som kämpar ska få behålla mer av sin lön.

Om du var 15 år igen, vad skulle du önska fanns här i Järva för att du må bra och känna framtidstro?

– Jag jag kommer ihåg när jag själv var 15 och ännu yngre. På många sätt så var det en fantastisk uppväxt och ingenting som jag skulle vilja förändra. Det jag saknade det var att jag kanske inte visste vilka vägar som som erbjöds i Sverige. Jag kände inga ekonomer, jurister, ingenjörer eller läkare, att att det fanns fler förebilder som som bodde och levde och jobbade i Kista eh och Järvafältet. Så det är någonting som jag ändå har saknat.

"Människors trygghet är politikens ansvar." Vad vill ni göra för att öka tryggheten för ungdomar i Järva?

– Vi vill investera i skolan, fritidsverksamheter och jobbmöjligheter. Alla ungdomar ska ha en plats att vara på, en vuxen att prata med, och en väg till jobb eller utbildning. Vi vill anställa fler fritidsledare och öka den närvarande vuxenvärlden. Polisen behöver finnas på plats och ha god kännedom om människor och området för att kunna bekämpa kriminaliteten.

Matpriserna har stigit kraftigt. Hur planerar ni att hantera den ekonomiska pressen för hushåll i områden som Järva?

– Matpriserna är alldeles för höga. Det är inte rimligt att ICA gör rekordvinster medan folk måste välja bort frukt. Vi har presenterat en rad förslag för att matpriserna ska sänkas. Dessutom vill vi höja barnbidraget, a-kassan och försörjningsstödet, underlätta för ensamstående föräldrar och stoppa de skattesänkningar som bara gynnar rika. Vi vill sänka avgifterna i barnomsorgen och priserna för kollektivtrafiken.

Hur planerar ni att stötta lokala föreningar som erbjuder meningsfull fritid för unga?

– Vi vill öka det statliga stödet till föreningslivet – särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. Föreningar som jobbar med idrott, kultur eller ungdomsverksamhet ska få långsiktig finansiering. Vi ser dom som en del av välfärden, inte bara något "extra".

Vad gör ni för att förbättra ungas psykiska hälsa i Järva?

– Vi vill att varje elev ska ha tillgång till en skolkurator, skolpsykolog och trygg skolmiljö. Dessutom måste det finnas öppna ungdomsmottagningar och snabb tillgång till vård när man mår dåligt – inte köer på månader. Mer stöd, inte mer stress.

Vad gör ni annorlunda än andra partier för att alla ska få samma chans?

– Vi fokuserar inte bara på "lika möjligheter", vi förändrar de ojämlika förutsättningarna. Det betyder mer resurser till skolor där behoven är störst, bostäder som unga har råd med, och trygg ekonomi för föräldrar.

Hur vill du förändra bristen på jobb och bostäder i Järva i praktiken?

– Vi vill bygga bort bostadsbristen med fler hyresrätter med rimliga hyror. Arbetsförmedlingen ska få resurser att faktiskt hjälpa – inte bara kontrollera.

Ni har pratat om hyresreglering. Vad betyder det för unga som oss?

– Det betyder att hyran inte ska kunna chockhöjas bara för att ett område blir "trendigt". Problemet idag är att hyrorna är för höga, inte för låga. Vi säger nej till marknadshyror.

Ni vill skapa 80 000 nya jobb. Vilka av de jobben kan unga i Järva få?

– Många! Vi satsar på yrken inom välfärden – vård, skola och omsorg – där det finns brist på personal och där unga kan få utbildning snabbt. Vi satsar också på gröna jobb: solpaneler, kollektivtrafik, bygg och renovering. Staten ska ta ansvar – inte vänta på att "marknaden" ska lösa det.

Hur kan samhället stötta oss innan vi mår riktigt dåligt?

– Genom att se och lyssna innan det går för långt. Vi vill satsa på skolhälsovården, på fritidsverksamheter där man får stöd och gemenskap, och på att bygga upp lokala centrum för ungdomars hälsa – där du inte behöver stå i kö eller ha en remiss. Socialtjänsten behöver få mer resurser för att kunna arbeta förebyggande.

Vad tycker du om att ungas liv och hälsa ser så olika ut beroende på vilket område man växer upp i?

– Det är djupt orättvist – och det är politikens ansvar att förändra det. Vi accepterar inte att din postadress ska avgöra hur länge du lever eller hur du mår. Därför vill vi omfördela resurser till de områden som behöver det mest – både ekonomiskt och socialt.

Hur kan ni motverka den segregation som många ungdomar i Järva upplever?

– Genom att bryta bostadssegregationen, satsa på skolor i utsatta områden och skapa mötesplatser mellan människor med olika bakgrund. Vi vill också att offentlig service – vård, bibliotek, kulturskola – ska finnas där folk bor, inte försvinna där behoven är störst.

Hur ska ni bygga billiga bostäder och fixa jobb, konkret?

– Vi vill införa ett statligt byggbolag som bygger bostäder med låga hyror. Kommuner ska få stöd att planera för blandade bostadsområden. Jobben kommer genom offentliga investeringar – inte skattesänkningar. Vi kan skapa jobb inom skola, vård, grön omställning, och samtidigt höja livskvaliteten i våra områden.

Om du var 15 år igen – vad skulle du önska fanns för att må bra och känna framtidstro?

– En plats att gå till efter skolan där vuxna lyssnar. Möjlighet att göra något jag tycker är kul – musik, sport, teater. Och att veta att det finns jobb och utbildning som väntar, även om jag inte har toppbetyg. Jag hade också önskat att vuxenvärlden tog ungdomars oro på allvar.

Vi rör på oss mycket i vår förening, det har hjälpt mycket mot stress. Vad är din favoritövning för att lätta på trycket?

– Jag gillar promenader där jag kan rensa tankarna – och dans! Det är både fysisk rörelse och glädje i ett. Men viktigast är att man gör något tillsammans med andra – gemenskap är den bästa motkraften till stress.

Vi träffade Jakob Forssmed tidigare i veckan, och han pratade mycket om fritidskortet. Vi kommer ifrån en föreningen En frisk generation, som erbjuder gratis idrottsaktiviteter för barn och unga i familjer med svårare ekonomiska förutsättningar. Vi satsar på rörelse, glädje och gemenskap. Trots det får vi inget stöd från fritidskortet. Hur tänker ni stötta föreningar som redan erbjuder meningsfulla aktiviteter för barn och unga?

– Vi tycker att det är viktigt att ge pengar till bra fritidsaktiviteter. Vi har pratat om att resurserna ska prioriteras utifrån behov, och en viktig del är att barn och unga ska kunna vara aktiva och ha något att göra på sin fritid.

Har ni några konkreta förslag för hur föreningar som vår kan få mer stöd?

– Ja, vi har förslag. Vi tycker också att kultur är en viktig del. Kulturskolan ska vara tillgänglig för alla barn, och vi vill satsa mer pengar på den. Alla barn och unga ska ha tillgång till olika slags aktiviteter – både idrott och kultur. Jag vet själv hur mycket man växer av att spela teater, spela ett instrument eller delta i något kreativt. Det stärker både det sociala och det personliga.

I er budget lyfter ni klimat, välfärd och rättvisa. Vad tycker du är viktigast att bygga eller förbättra här i Järva? Är det grönområden, fritidsaktiviteter, trygghet – eller något annat?

– Vi har varit med i Järva stadsdelsnämnd i nästan tolv år och har gjort mycket för att öka tryggheten och skapa fler gröna miljöer – till exempel cykelbanor, parker, skateparken och parkourparken. Vi vill göra det enklare att ta sig till Järva och förbättra det som redan finns. Men det behövs mer. Det finns många kolonilotter i området, och vi tror att det finns plats för ännu fler. Att odla skapar grönska och gemenskap. Vi har också renoverat flera parker, men arbetet behöver fortsätta.

Tack. Jag vill också förklara lite mer om vår förening. Vi jobbar med familjer som har det svårt, många har erfarenheter av kriser eller katastrofer. Därför tycker vi det är viktigt att någon i politiken ser dessa barn och familjer.

– Ja, jag håller med. Det är viktigt att rikta stödet till utsatta grupper. Vi kommer fortsätta att pressa regeringen i sådana frågor – inte minst i relation till det fruktansvärda som händer i Gaza.

Det är många som inte har släktingar där och ändå berörs, men för dem som har det blir det extra svårt. Det känns som att det pågår ett folkmord, och vi tycker det måste få ett slut.

– Jag förstår verkligen det. Regeringen har knappt fördömt något alls, och det måste förändras. Det påverkar barn och unga här i Sverige, särskilt de som har familj och släktingar där.

Vi tycker att det borde finnas starkare stöd i skolan och förskolan – till exempel vuxna man kan prata med om man mår dåligt, särskilt när man hör om saker som händer med ens familj i andra länder.

– Ja, det behövs verkligen. Personal i skolan och förskolan behöver utbildning i hur man fångar upp barn som mår dåligt på grund av sådana saker. Det är en speciell sorts kunskap.

Det känns som att många med stora plattformar, även politiker, inte fokuserar på det som händer i Gaza.

– Ja, det är sant. Regeringen har varit tyst, men vi i Miljöpartiet tycker att det är vår skyldighet att säga ifrån.

Vår förening har också hjälpt många barn med stress, oro och psykisk hälsa. Hur gör du själv för att hantera stress?

– Jag springer. Det hjälper mig att bli lugnare. Jag brukar också sitta rak i ryggen, andas djupt och tänka att luften cirkulerar i huvudet innan jag andas ut igen. Det gör att kroppen liksom kommer tillbaka till ett lugnt läge. Jag gör det ibland även i möten. Men helst springer jag. Inte så ofta som jag borde, men det är otroligt skönt – särskilt tidigt på morgonen den här tiden på året.

Vad fint att höra. Tack så mycket för att du tog dig tid att prata med oss.

– Tack själva!

Vi är med i en förening som heter En Frisk Generation. Har du hört talas om den?

– Det har jag faktiskt inte. 

De jobbar med hälsoinsatser för familjer i Järva. Allt är gratis.

– Va kul!

Du måste läsa på om oss!

– Det ska jag göra. Det är jättebra att sådana initiativ finns!

Du är nyligen utsedd till partiledare för Centerpartiet. Hur planerar du att arbeta för att förbättra ungas framtidsutsikter i områden som Järva?

– Framför allt handlar det om att se till att unga får en bra skolgång. Det är otroligt viktigt. Får man inte en bra utbildning i grundskolan och på gymnasiet är det mycket svårare att få jobb. Centerpartiet vill verkligen satsa på skolan – vi är faktiskt det parti i riksdagen som lägger mest pengar på det.

– Men det räcker inte med utbildning. När man är klar med skolan måste det också finnas jobb. Därför vill vi göra det billigare för företag att anställa. I dag är arbetslösheten hög bland unga – omkring 25 %. För att de ska få jobb måste företagen ha möjlighet att anställa fler. Vi föreslår att arbetsgivaravgifterna tas bort helt för de första 30 anställda i småföretag. Det gör det lättare för företag att växa – och för arbetslösa att få jobb.

– Vi vill också minska regelkrånglet. Det finns många regler i Sverige som tar tid och kostar pengar, vilket gör att företag tvekar att anställa.

Har ni några särskilda planer för Järvaområdet?

– Ja, vi vill satsa på företagen. Det är det viktigaste för att skapa nya jobb. Fyra av fem nya jobb i Sverige skapas i små företag – det kan vara restauranger, frisörsalonger eller tech-startups. I Järva finns det redan över 23 000 företag, och många vill växa. Men det är inte alltid lätt – det kan vara svårt att få tag på kapital eller råd att anställa. Där vill vi göra det enklare att starta och driva företag.

Du nämnde skolan. Vilka konkreta åtgärder vill ni genomföra för att förbättra utbildningen?

– Vi vill tillföra mer resurser och ge kommunerna större frihet att använda statliga skolpengar där de behövs mest. Ofta är de här pengarna öronmärkta från statens sida, vilket gör det svårt för skolor att anpassa dem efter lokala behov. Det vill vi ändra på.

– Vi satsar 5 miljarder kronor på skolan i vår budget – det är mest av alla riksdagspartier. Det ska säkerställa att skolorna kan anställa behöriga lärare, ha mindre klasser och ge stöd där det behövs. Målet är att fler elever ska gå ut grundskolan med godkända betyg och kunna söka till gymnasiet.

Hur påverkar detta specifikt ungdomar i Järva?

– Många ungdomar i Järva har stora utmaningar, och då är det extra viktigt med en bra skola och möjlighet till jobb. Har man inte svenska som modersmål, behöver man också en stark svenskundervisning för att kunna ta sig vidare till studier och arbete.

– Vi vet också att det är viktigt att unga ser sina föräldrar i arbete – det skapar förebilder och trygghet hemma. Därför är det också en familjepolitisk fråga. Det måste finnas möjlighet för hela familjer att klara sig på egen hand.

Vad ser du som det största problemet i dagens grundskola?

– Det är de stora skillnaderna i kunskapsnivå mellan skolor. Skillnaden i resultat mellan olika skolor kan motsvara ett helt års undervisning. Det är alldeles för stora klyftor. Vi måste investera mer för att jämna ut dessa skillnader och se till att alla elever får med sig de kunskaper de behöver.

Hur vill ni minska arbetslösheten bland unga i Järva?

– Dels genom att satsa på utbildning och matchning – att unga får rätt kompetens för de jobb som finns. Men också genom att underlätta för småföretag att anställa. Som jag nämnde tidigare vill vi ta bort arbetsgivaravgiften för de första 30 anställda, vilket gör det billigare att anställa. Vi vill också ta bort onödiga regler som hindrar företag från att växa.

Du nämnde att språket kan vara ett hinder. Hur ser ni på det?

– För vissa är bristande språkkunskaper ett hinder. Många får höra att de ska återkomma när de kan bättre svenska. Därför är det avgörande att satsa på språkundervisningen. Samtidigt måste vi se till att företag har förutsättningar att anställa. I dag vill nio av tio företag anställa, men bara en av tio känner att de kan. De säger att det är för dyrt och att det är svårt att hitta rätt kompetens. Det behöver vi åtgärda genom att sänka kostnaderna och se till att utbildningssystemet matchar arbetsmarknadens behov.

Ni vill alltså sänka skatterna för företag – kan det leda till att dåliga företag överlever?

– Nej, vi menar att höga skatter på att anställa leder till färre jobb. Om vi sänker skatterna, skapas fler jobb. Det betyder att fler människor kan försörja sig själva och samtidigt bidra med skatteintäkter som går till skolan, infrastruktur och stöd till civilsamhället. Det är en vinst för hela samhället.

Vi är med i en organisation som jobbar med att ge unga mer ansvar och rörelsefrihet. Hur kan ni stödja sånt arbete?

– Jag tycker att det ni gör är jätteviktigt. Ideella organisationer som når unga, särskilt i områden som Järva, spelar en avgörande roll. Vi politiker satsar också pengar på civilsamhället, bland annat genom lokalt aktivitetsstöd som kan sökas via kommunen. Det är ett sätt att få ett ekonomiskt bidrag till den verksamhet man driver. Centerpartiet har alltid prioriterat sådana stöd – vi vet att samhället inte bara består av näringsliv och politik, utan också av ett starkt civilsamhälle.

Ni har ju föreslagit 500 miljoner till sommarjobb. Hur ska ni säkerställa att jobben når unga i områden som Järva?

– Ja, vi vill att 45 000 fler ungdomar ska få möjlighet till sommarjobb. Vi har lagt fram det förslaget i riksdagen, men tyvärr kommer det att röstas ner eftersom Tidöpartierna tycker att det är ett dåligt förslag. Men i Stockholm styr Socialdemokraterna, och de har sett till att alla ungdomar i Järva som sökt sommarjobb har fått ett – både förra året och året innan. Jag hoppas att de lyckas med det i år också. Jag vet att de försöker.

Vi ser att det är svårt att hitta bostäder som unga har råd med i Järva. Hur planerar ni att göra det lättare för oss att kunna bo kvar i våra egna områden?

– Det är jättesvårt att få bostad i hela Stockholm, och oftast är det väldigt dyrt. Det råder bostadsbrist, och vad gör man när det är brist på bostäder? Man bygger fler. Det är precis vad vi Socialdemokrater föreslår – att staten ska ge stöd och kreditgarantier till byggföretag så att de har råd att bygga. Vi har lagt fram de förslagen i riksdagen, men de har tyvärr röstats ner.

Vi är aktiva i föreningen En Frisk Generation. Vi har hjälpt unga att röra på sig mer och att inte bara vara hemma. Vad tycker du om det?

– Det är superbra. Det är alltid bra att röra på sig – oavsett om man är ung eller vuxen. Det är ett sätt att slappna av, och det gör det också lättare att koncentrera sig på läxorna eller jobbet efteråt. Det finns många fördelar med att röra på sig.

Vi har märkt att matpriserna har stigit mycket och det påverkar våra familjer. Vad vill ni göra för att minska den ekonomiska pressen för hushåll i områden som Järva?

– Ja, det är tufft att få ekonomin att gå ihop för många familjer i Sverige just nu. Sverige är faktiskt det enda landet i Norden som inte har höjt barnbidraget sedan matpriserna började stiga – och det tycker vi Socialdemokrater är fel. Vi vill höja barnbidraget och vi vill också behålla det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget. Framför allt vill vi föra en politik som gör att fler arbetslösa får jobb. Och vi vill sätta press på matjättarna som gör stora vinster – de borde kunna sänka priserna.

Vad har Socialdemokraterna för planer för att förbättra ekonomin här i Sverige?

– Vi behöver få fler företag att vilja investera i Sverige – till exempel genom att starta fabriker, caféer eller restauranger. Det skapar jobb och bra löner. Men då krävs det också att människor har rätt utbildning, att det finns bostäder där jobben finns och att man kan ta sig till och från jobbet. Vi har lagt fram konkreta förslag om allt det här i riksdagen.

Vi gillar att röra på oss i vår förening. Det hjälper mot stress och oro. Vad gör du själv för att lätta på trycket?

– Jag gillar att gå en promenad. Gärna en snabb promenad.

Det låter jätteskönt. Och det är gratis också!

– Enkelt och gratis!