Global uppvärmning hotar vår demokrati!
By FORSHAGAAKADEMIN - SPORTFISKE
Published 2021-12-13 11:01
Att vår livsstil förstör vår miljö och natur är ingen nyhet, men många vet inte att vi även skadar och hotar vår demokrati på grund av våra utsläpp. Alldeles för få vet om att det finns en anknytning mellan klimatproblemen och demokratifrågan, och det är just detta jag skall undersöka i denna text.
Att våra utsläpp ökar den globala uppvärmningen kan de mesta och att detta innebär att det blir varmare, men i texten ”Därför hotas demokratin av klimatkrisen” (https://www.extrakt.se/darfor-hotas-demokratin-av-klimatkrisen/) står det att enligt FN:s klimatpanel kommer konsekvenserna som skulle ske vid två graders ökad medeltemperatur påverkar inte bara naturen och miljön utan även oss människor och vart man kan bo. Ökad migration, hot mot livsmedelsförsörjning och minskad välfärd är tre konsekvenser som kommer ske och dessa har en direkt påverkan på demokratin och underminerar den.
”Klimatfrågan och demokratifrågan är mer intimt sammankopplade än vad man kan tänka sig” säger Daniel Lindvall som är doktor i sociologi och huvudsekreterare för den statliga Demokratiutredningen 2014-2016. Daniel Lindvall menar att olika styrelseskick har möjligheten att påverka och genomföra beslut olika snabbt, och på grund av detta kan en auktoritär stat vara utifrån ett klimatperspektiv vara bättre då de kan fatta snabbare beslut och genomföra dessa. Exempel på detta är Kina som på grund av deras diktatur kunnat satsa mer på fossilfri energi och fått igenom dessa förslag eftersom det är en stark auktoritär stat. Problemet som kan uppstå i demokratier där det inte finns en stark auktoritet är att beslut kan vara svårare att få igenom vilket försvårar möjligheten att påverka miljön från ett samhällsperspektiv, men däremot kan alla påverka miljön från ett individuellt perspektiv.
Men Lindvall menar på att även ifall man bortser från de etiska argumenten hos de auktoritära staterna så finns det fortfarande faktorer som gör att demokratin segrar. Anledningen till att demokratin segrar är för att det kommer ske ett medborgerligt uppbackande när demokratin börjas ställas om tillsammans med den stora mängden information från olika delar av samhället som krävs för att lösa dessa komplexa samhällsproblem. Studier visar just detta, att demokratier löser komplexa problem tack vare den stora mängden information samt att demokratier även lär sig av sina misstag bättre.
Daniel Lindvall har tillsammans med Chalmersforskarna Kjell Vowles och Martin Hultman skrivit en bok angående olika perspektiv inom forskningen och boken heter Upphettning: Demokratin i klimatkrisens tid boken punktar David mycket på att man både kan påverka utifrån ett individuellt och samhällsperspektiv, men att det är ett måste att hantera och lägga stora investeringar åt klimatfrågan på den parlamentariska arenan för att påverka hela samhället.
Det viktigaste man behöver göra för att lättare hantera klimatfrågan utifrån samhällsperspektivet är att utforma dess politik utifrån förståelse för låsningar och problem som kan uppstå när klimatomställningen uppstår som hotfull.
-”Lösningen är inte att håna eller häckla gruppen som känner sig hotade” säger David Lindvall.
Jørgen Randers, en professor i klimatstrategi och en av författarna av boken The Limits To Growth beskriver i texten ”Demokratin har svårt att hantera klimathotet” (https://www.extrakt.se/demokratin-oformogen-att-hantera-klimathotet/) att anledningen till att demokratier misslyckas med att fatta långsiktiga beslut är för att kostnaden är dyrare på kort sikt för att lösa de långsiktiga klimatproblemen än att inte lösa dem. Detta kan kopplas till Lindvalls kommentarer då han också beskriver om problemen som demokratin kan innebära.
Och precis som i Lindvall berättade innan finns det fortfarande hopp för demokratin, och detta håller även Randers med om. För att demokratin skall lyckas fatta rätt beslut angående klimatproblemen och fatta långsiktiga beslut behöver samhället följa dessa fem lösningar på problemet enligt Jørgen Randers:
- För det första ska vi sprida kunskapen om att ”det kortsiktiga tänkandets tyranni” är en konkret företeelse och utgör ett verkligt hot mot det demokratiska samhällets hållbarhet på lång sikt.
- För det andra bör vi argumentera för tillämpning av låga räntor i offentliga lönsamhetsanalyser.
- För det tredje bör vi uppmuntra politikerna att använda sitt sunda förnuft och inte kvantitativa analyser när de ska besluta om en investering som gynnar samhället på lång sikt.
- För det fjärde bör vi förlänga mandatperioden för att ge politikerna tid att genomföra impopulära åtgärder innan de förlorar nästa val.
- För det femte bör vi införa en allmän inkomstförsäkring.
Den femte lösningen är Randers uppfattning grundläggande. ”Det skulle minska motståndet mot den förlust av arbete som är en ofrånkomlig första effekt av den strukturförändring som är ett centralt inslag i alla lösningar av långsiktiga problem.”
För att sammanfatta så finns det en koppling mellan ökade klimatförändringarna och hoten mot demokratier runt om i världen och detta kommer bli mer och mer aktuellt och regeringar och stater kommer bli tvungen att ”ta sidor” ju mer dessa problem stiger mot klimax. Demokratier kommer att bli tvungna att ta ett ställningstagande gällande klimatproblemen då ökad migration, hot mot livsmedelsförsörjning och minskad välfärd är tre konsekvenser som kommer ske vid ökad medeltemperatur vilket kommer hota demokratier runtom i världen.
Anledningen till att demokratierna inte har gjort något åt detta enligt mina källor är för att den kortsiktiga kostnaden är för dyr och för att det är svårt att fatta beslut i en demokrati utan stark auktoritet. Hur skall dessa problem förebyggas? Jo, för att förebygga dessa problem inom demokratier behöver frågan tas upp på parlamentariska nivån för att det skall ske en stor investering främst utifrån sunt förnuft och inte kostnadsanalyser. Dessutom hade en allmän inkomstförsäkring minskat motståndet mot de strukturella förändringar som skulle ske vid lösningen av ett långsiktigt problem.
References: (1) Extrakt.se, (2) Extrakt.se
Writers
22 Oct |
22 Oct Pupil |
22 Oct Pupil |
22 Oct Pupil |
22 Oct Pupil |
22 Oct Pupil |
22 Oct Pupil |
22 Oct Pupil |
17 Sep Pupil |
17 Sep Pupil |
17 Sep Pupil |
22 May Pupil |
22 May Pupil |
22 May Pupil |
22 May Pupil |
22 May Pupil |
22 May Pupil |
22 May Pupil |
22 May Pupil |
22 May Pupil |
22 May Pupil |
22 May Pupil |
22 May Pupil |
22 May Pupil |
22 May Pupil |
02 May Pupil |
29 Apr Pupil |
29 Apr Pupil |
29 Apr Pupil |
29 Apr Pupil |
29 Apr Pupil |
22 Oct Pupil |
22 Oct Pupil |
22 Oct Pupil |
22 Oct Pupil |
22 Oct Pupil |
17 Sep |
17 Sep Pupil |
17 Sep Pupil |
17 Sep Pupil |
22 May Pupil |
22 May Pupil |
22 May Pupil |
22 May Pupil |
22 May Pupil |
|