I mars 2026 var arbetslösheten som högst enligt Ekonomifakta (2026), mer än 200 000 unga i Sverige var arbetslösa, vilket motsvarar 25 procent av unga svenskar. Detta är ett samhällsproblem som har präglat unga under de senaste fem åren och som lämnar djupa spår, inte bara i plånböckerna, utan i självkänslan, framtidstron och känslan av att höra hemma i samhället.

Att växa upp innebär att stegvis ta mer ansvar för sin ekonomi, sin framtid och sin plats i arbetslivet. Men för hundratusentals unga svenskar är den övergången blockerad. Arbetsmarknaden tar inte emot dem, och utan ett första jobb är det svårt att bygga den erfarenhet som krävs för nästa. Det är en ond cirkel som drabbar en hel generation. Ungdomsarbetslösheten i Sverige är inte ett nytt fenomen, men den har förvärrats. Under 2025 uppgick ungdomsarbetslösheten till 24,3 procent, enligt Statistiska centralbyrån (Statistiska centralbyrån, 2026).

Arbetslöshet påverkar unga på flera sätt, både ekonomiskt och socialt. Utan en stabil inkomst blir det svårt att flytta hemifrån, studera vidare eller planera sin framtid. Många unga känner också stress, oro och en känsla av utanförskap när de inte får in en fot på arbetsmarknaden. En viktig orsak till ungdomsarbetslösheten är att unga ofta saknar arbetslivserfarenhet och därför har svårare att konkurrera om jobben. Detta bekräftas även i våra intervjuer. En 18-årig man berättar att “många arbetsplatser kräver erfarenhet”, medan en annan 20-årig man säger att “man måste ha mycket erfarenhet” för att få jobb. (Ekonomifakta, 2024).

Våra intervjuer visar också att det inte alltid handlar om att det saknas jobb, utan om att unga inte vet hur de ska ta sig in på arbetsmarknaden. En respondent förklarar att det kan kännas jobbigt att ens skicka in en ansökan och att många behöver mer vägledning kring hur man skriver CV och söker jobb. Detta visar att problemet både handlar om strukturer på arbetsmarknaden och individens kunskap och självförtroende. (Intervjuer, 2026).

För unga med invandrarbakgrund är situationen ibland ännu mer komplex. Statistik visar att denna grupp generellt har högre arbetslöshet jämfört med unga födda i Sverige. I våra intervjuer varierar uppfattningarna: vissa menar att bakgrund inte spelar någon roll, medan en annan respondent säger att “det har betydelse”, även om det inte alltid är tydligt. Detta tyder på att diskriminering kan förekomma, men också att upplevelsen skiljer sig mellan individer. (Statistiska centralbyrån, 2026).

En ung man som är orolig över situationen på arbetsmarknaden. Foto: Bild genererad med ChatGPT. Image: Foto: Bild genererad med ChatGPT.

Flera av de intervjuade hade också förslag på lösningar. En person menade att regeringen borde skapa enklare jobb utan krav på erfarenhet, medan en annan tyckte att det borde bli billigare för arbetsgivare att anställa unga. Dessa förslag visar att unga själva ser behov av förändringar för att lättare kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Sammantaget visar både statistik och intervjuer att ungdomsarbetslösheten är ett komplext problem som kräver flera olika åtgärder för att lösas. (Intervjuer, 2026).