Pengar är viktig för oss människor, särskilt för unga människor som börjar bli mer självständiga. Många människor som går i skolan får studiebidrag (CSN), men frågan är räcker 1250kr verkligen. Pengarna ska räcka till kläder, fika och skolmaterial. För vissa går det bra, dock för andra tar pengarna slut snabbt. Därför måste många tänka efter hur de spenderar sina pengar. Det är inte alltid lätt att få studiebidraget att räcka hela månaden.

I Sverige får vi studiebidrag från centrala studiestödsnämnden (CSN). Det är pengar som gymnasieelever får varje månad för att kunna klara sina kostnader under studietiden. Man får 1 250 kronor i månaden. Tanken med bidraget är att det ska hjälpa elever och ungdomar med saker som mat i skolan, busskort, kläder och skolmaterial. Det ska göra det lättare att gå i skolan utan att behöva oroa sig för pengar.

I dagens samhälle har många saker blivit dyrare såsom mat, kläder och andra kostnader har ökat mycket. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har priserna ökat senaste åren. Samt har studiebidraget inte ökat lika mycket. Det gör att många elever tycker att pengarna inte räcker hela månaden. Vissa får extra stöd från sina föräldrar, medan andra måste jobba extra efter skolan. Det kan göra att de får mindre tid till plugg och vila. Frågan om studiebidraget räcker eller borde höjas diskuteras. Vissa tycker att det borde vara högre så att det passar dagens priser bättre medans andra tycker att de borde inte höjas.

Studiebidraget i Sverige har funnits i många år. Förr i tiden fanns det olika sätt att få pengar för att kunna plugga, men det var inte lika enkelt som idag. År 1964 skapades en myndighet som heter CSN. Den gjorde så att studiestödet samlades på ett och samma ställe. Tanken var att alla skulle kunna studera, även om man inte hade så mycket pengar hemma. Med tiden har det ändrats lite, men idén är fortfarande samma. Idag får alla gymnasieelever studiebidrag varje månad för att kunna klara sina kostnader när de går i skolan.

För att få en bild av hur studiebidraget upplevs i vardagen har vi pratat med några ungdomar.

Synen på om pengar påverkar skolresultat och mående skiljer sig åt. Simon menar att pengar främst påverkar hur man mår.
– Det kan påverka måendet för att man vill köpa saker, men skolresultaten inte så mycket, säger han.

Vincent tycker däremot att ekonomin kan fungera som en drivkraft i skolan.
– Ja, det motiverar eleverna att gå till lektioner och jobba, säger han.

Willy lyfter att pengar påverkar hur unga tänker kring sin framtid.
– Det påverkar hur elever ser livet och hur de tänker kring ekonomi, säger han.

När det gäller om studiebidraget räcker går åsikterna isär. Simon säger att han inte påverkas särskilt mycket av bidraget.
– Jag har så mycket pengar så jag bryr mig inte om CSN, säger han.

Vincent upplever att pengarna räcker, men bara precis.
– De räcker, men de tar slut för snabbt, säger han.

Willy tycker inte att bidraget är tillräckligt.
– Det räcker inte för sakerna jag behöver köpa, säger han.

Även när det gäller sparande ser det olika ut. Simon säger att han knappt tänker på det.
– Jag har inte så bra koll, jag spenderar typ ingenting, säger han.

Vincent försöker spara men tycker att det är svårt.
– Jag försöker, men det är svårt eftersom det inte är så mycket pengar, säger han.

Willy däremot försöker lägga undan en del av sitt bidrag.
– Jag sparar lite för att kunna köpa större saker i framtiden, säger han.

Intervjuerna visar att studiebidraget upplevdes olika beroende på person. Vissa klarar sig bra, medan andra tycker att pengarna inte räcker och måste välja bort saker.

Eftersom priser på mat, kläder och andra saker har ökat tycker många elever att bidraget inte räcker lika långt som tidigare. Därför är frågan fortfarande viktig.

Frågan om studiebidraget kommer nog att fortsätta. Frågan är om bidraget höjs så att det räcker bättre, eller om elever och deras familjer får ta mer ansvar själva.