För hundra år sedan kämpade europeiska feminister för kvinnlig rösträtt. I dag är det andra saker vi slåss för. Tryggheten på stan, rätten att röra sig fritt i förorten och lika förutsättningar i arbetslivet några av de viktigaste jämställdhetsfrågorna, enligt Mobile Stories intervjupersoner. Här sammanfattar vi svaren vi fick, utan inbördes ordning. 

 

Vera, 19, Clara, 20, Erika, 19 och Hanna, 20, studenter (se bilden ovan):

 

1. TRYGGHETEN PÅ GATAN. 
 

Studenterna Vera, Clara, Erika och Hanna tycker att man ska kunna gå hem på kvällen utan att vara rädd. 

 

Hanna: – Som kvinna är man alltid lite orolig över att något ska hända. När jag går hem, vart jag än går så har jag alltid ett öga bakom sig, mobilen i handen. Som ett djur på något sätt.

 

"Jag har alltid mobilen i handen – som ett djur på något sätt"
 

Clara: – Samtidigt som man säger till sig själv att jag ska inte vara rädd, jag får gå på den här gatan, det är min gata, jag bor här, men man känner sig kluven och är ändå alltid beredd på att vad som helst kan hända.

 

Vera: – Rent statistiskt borde jag inte vara rädd, men jag är ju det ändå. Det byggs ändå på när det händer saker och man skriver om saker, eftersom det betyder att det finns en större risk. 

 

Amineh Kakabaveh, ordförande Varken Hora eller Kuvad:

 

2. HEDERSFÖRTRYCK

 

Amineh Kakabaveh, ordförande Varken Hora eller Kuvad jobbar för att svensk jämställdhet och svenska rättigheter ska gälla tjejer i invandrartäta förorter.

 

– Om man inte gör någonting för att bevara jämställdheten och demokratin så kommer den att tas ifrån oss på olika sätt. Det ser man i många förorter där jämställdheten inte finns och där samhället sviker. Det är andra lagar och normer som gäller vilket är ett direkt hot mot kvinnors rättigheter. Att ha en trygg miljö hemma är viktigt för att kvinnor ska kunna få självförtroende att utbilda sig och bli självständiga. 

 

"Om man inte gör någonting för att bevara

jämställdheten och demokratin så kommer 

den att tas ifrån oss på olika sätt."

–  Den yngre generationen kanske tror att samhället blivit jämställt av sig självt, men det ligger en lång kamp bakom. I Sverige har Grupp 8 och Rödstrumporna haft en stor betydelse för framväxten av förskola, äldreboenden och därmed kvinnors självständighet. Det är viktigt att det lyfts fram. 
 

Anna Rohlin Larsson, jämställdhetsansvarig på fackförbundet Jusek:

 

3. LIKA LÖN FÖR SAMMA ARBETE

 

Anna Rohlin Larsson arbetar dagligen med jämställdhetsfrågor på fackförbundet Jusek. Hon tror att delad föräldraledighet är nyckeln till mer jämställda löner. 

 

– Jag skulle säga att föräldraförsäkringens utformning är viktigast. Vi måste  prioritera att få till en jämn fördelning av föräldradagarna mellan kvinnor och män. 

 

Varför är det viktigt?

 

– Hur försäkringen är utformad påverkar vem som tar störst ansvar för hemarbetet. Det har också betydelse för de möjligheter som män respektive kvinnor har på arbetsmarknaden. I dag är kvinnorna hemma mer än männen när barnen är små eller sjuka. Under barnets två första år tar kvinnor ut i genomsnitt ut 80 procent av föräldradagarna. Det leder till att det finns olika förväntningar på hur mycket män respektive kvinnor kommer att vara hemma från jobbet. Den som är hemma mest för vård av sjukt barn får kanske inte heller lika höga löneökningar som man borde ha fått.
 

Varför tar kvinnor ut mer föräldraledighet?
 

– Det finns ”oskrivna” regler – förväntningar från arbetsgivare, kollegor och inte minst en själv på hur man ska agera som förälder. Dessa förväntningar ser olika ut för kvinnor och män. 

 

Svante Tidholm, projektledare för Fatta Man, Män för jämställdhet:
 

4. MÄNNEN MÅSTE VARA MED

 

Fatta Man är ett initiativ för att få män att engagera sig i kampen mot sexuellt våld.Projektledare Svante Tidholm tror att både killar och tjejer vinner på jämställdhet.

 

– Ur mitt manliga perspektiv så är det superviktigt att vi påverkar unga män att vara del av det feministiska projektet. Dels för att män är underrepresenterade i arbetet för en bättre värld, men också för att män ofta är agenter för förtryck. Det blir win-win om vi får män att gå från problem till lösning.
 

Julia Lindh, förbundsordförande Sveriges Elevråd, SVEA:

 

5. SKOLAN MÅSTE LÄRA UT VÄRDERINGAR

 

Det är skolans uppdrag att forma framtidens medborgare. Därför behöver många skolor växla upp när det gäller att prata värderingar, könsmaktsordning och diskriminering. 

 

– Problemet i dag är att alla inte känner sig välkomna i samhället på grund av inte bara kön utan också sexuell läggning eller etnicitet. Vissa känner sig varken som tjej eller kille. Alla är inte heterosexuella.  Eftersom skolan speglar samhället så finns de här problemen även i skolan. Här har skolan ett viktigt uppdrag att forma framtidens medborgare. Man måste prata i skolan om våldtäktsstatistiken och om hatbrottsstatistiken men också ge elever utrymme att själva reflektera över hur normerna i samhället ser ut. Om man som snubbe blir medveten om det här så kanske man tar ett kliv tillbaka och låter en tjej få mer plats.

 

"Man måste prata i skolan om våldtäktsstatistiken,

och om hur samhället ser ut."

 

Är skolorna dåliga på det?
 

– Vissa skolor jobbar jättemycket med det här, medan andra pratar en timme om att vissa grupper är diskriminerade och så är det klart. Det ser väldigt olika ut. 

 

DISKUTERA:

VAD ÄR JÄMSTÄLLDHET FÖR DIG?

VILKEN JÄMSTÄLLDHETSFRÅGA ÄR VIKTIGAST IDAG?