Sexism i en svensk skola

Published 2021-12-20 12:34
Cornelia Saidi
Efter #metoo hösten 2017 med upprop som ”tyst i klassen”, #ickegodkänt och #räckupphanden blossade debatten om sexuella trakasserier upp i hela media-Sverige. BILD:Cornelia Saidi. Image: Cornelia Saidi.

Hur märks sexism i en svensk skola? Vi har undersökt detta i vår högstadieskola i Stockholm. Den sexistiska situationen har till synes förbättrats mycket i skolan de senaste åren, igenom t.e.x #metoo. Dock finns det fortfarande kvar spår av normaliserade sexistiska beteenden hos oss alla. Vilka bär ansvaret för att skapa ett icke sexistiskt samhälle?

Ordet sexism är ett begrepp som förklarar strukturella skillnader baserat på kön. Begreppet växte fram i den engelskspråkiga feministiska rörelsen under 1960-talet. 

Vi har intervjuat sammanlagt nio personer, varav sex elever och tre lärare, på en högstadieskola i Stockholm.

Vilka blir mest utsatta för sexism?

5/9 svarade: de som identifierar sig som tjejer

1/9 svarade: transpersoner och de som identifierar sig som ickebinära 

3/9 svarade: att det är lika eller att de inte vet

1/9 svarade: transpersoner och de som identifierar sig som ickebinära

En lärare säger: -I skolan är det säkert alla tjejer som får utstå sexism och jag vet ju att de får höra en del sexistiska uttalanden från killar.

Hur mycket märks sexism i skolan?

3/9 svarade: inget

3/9 svarade: lite

2/9 svarade: rätt mycket

1/9 svarade: mycket

En lärare säger: -Det har jag faktiskt väldigt sällan gjort, jag tror nog att det händer mer när det inte är någon vuxen i närheten. Man ser ju att folk ändå är medvetna om att det händer.

Har du eller någon du känner blivit utsatt för sexism i skolan?

4/9 svarade: ja 

2/9 svarade: nej

3/9 svarade: inte så mycket 

En elev säger: -Inte vad jag vet direkt, det kanske är någon jag känner som har blivit utsatt men inte någon jag står jättenära.

Har du gjort något som kan ha uppfattats sexistiskt?

2/9 svarade: troligtvis 

4/9 svarade: nej

3/9 svarade: kanske 

En lärare säger: - I skolan är det säkert alla tjejer som får utstå sexism och jag vet ju att de får höra en del sexistiska uttalanden från killar.

Politik

Vi har kollat närmare på två partier utan mandat i riksdagen, femenistiskt intiativ och alternativ för Sverige

Alternativ för Sverige

Vi har kontaktat alternativ för Sverige med lite frågor kring deras politik när det gäller feminism och sexism

- Vi har ingen fastslagen politik specifikt för sexism och har inte för avsikt att skaffa någon. Det betyder inte att vi förringar ämnet, utan vi anser att det är ett delproblem i ett större sammanhang.

 - Rent allmänt anser vi dock att makten i skolan skall föras tillbaka på lärarkollektivet. Elever som inte kan uppföra sig i skolan - inklusive killar som beter sig misogynt, är våldsamma eller trakasserar andra elever - ska skickas hem och stängas av. Varje utsatt elev som tvingas byta skola samtidigt som de som utsätter får bli kvar, är en skam. I skolan ska god ordning och studieflit premieras.

 - Under inga som helst omständigheter ska skolan upplåtas som uppehållsrum åt besvärliga elever på de skötsammas bekostnad. Detta inkluderar killar som ägnar sig åt sexism (utan att närmare specificera vad som bör omfattas av det uttrycket).

(Uttryckt av Sven, support på alternativ för Sverige)

Feministiskt intiativ

Vi har inte lyckats få kontakt med Fi. Istället har vi baserat denna del på artiklar från partiets hemsida - se källor.

”Pojkar halkar efter i skolan på grund av grupptryck och genusnormer. Samma normer ger flickor stressjukdomar och självskadebeteende. I skolan reproduceras de normer som ligger till grund för samhällets ojämlikhet. Fi vill att en likvärdig, kunskapshöjande och hälsosam skola prioriteras.”

”Tjejer blir kallade hora, lärare kallas fittor, elever får inte lära sig läsa eller räkna ordentligt. Listan kan göras lång och vi är många som slåss om problemformuleringarna. För stora elevgrupper, klyftor mellan olika skolor, könssegregerade utbildningsval, undervisning som har stora brister, kanske framförallt när det gäller genus- och hbt-perspektiv.”

”Det är mycket som måste förändras och omarbetas i skolan, och vuxenvärlden måste mena allvar och markera. Tjejer ska inte ta skit. Någonstans. Ingen ska behöva det. Dock ska poängteras att visioner om bra skolor och arbetet för det stavas inte ”pluggskola” eller ”elitklasser”.

Statistik om jämställdhet

 Baserat på undersökningar av skolinspektionen mellan 2018 och 2021.

Fler pojkar än flickor upplever stöd från lärarna vid distansundervisning på gymnasiet

Under våren 2021 intervjuades totalt 119 rektorer och 407 elever på ca 100 gymnasieskolor. Intervjun avslutas med att de fick svara på en enkät.

1/3 pojkar jämfört med 1/5 flickor upplevde att lärarna alltid uppmärksammar deras behov.

Utifrån enkätsvaren utgår att flickor i större grad än pojkar upplever att deras mående försämrats till följd av distansundervisningen.

Flickor har sämre upplevelse av skolgången än pojkar

Generellt uppger flickor svar som tyder på att de har en mer negativ upplevelse av skolans pedagogiska och sociala miljö jämfört med pojkar. Resultatet är i linje med Skolverkets undersökning ”attityder till skolan 2018”, där flickor generellt är mindre nöjda med sin skolgång än pojkar, bland elever i högstadiet och gymnasiet.

Könsrelaterad otrygghet på många skolor

Skolinspektionen har granskat det långsiktiga jämställhetsarbetet på 29 grundskolor. Granskningen visar att lärare och personal i flera delar arbetar för att skapa en trygg och jämställd skolmiljö, men att arbetet med jämställdhet sällan bedrivs proaktivt eller systematiskt. I många fall behöver rektorer utveckla sin ledning och styrning av arbetet med jämställdhet kopplat till trygghetsfrågor.

 

Men hur ska vi utrota sexism i skolan?

Jo, politiker, lärare, rektorer och kommuner måste samarbeta för att kunna erbjuda en trygg skolgång för alla oavsett kön. Det måste finnas obligatoriska utbildningar för lärare i hur de ska hantera och förebygga sexism, även skicka information till föräldrar om deras barn beter sig sexistiskt mot någon annan och vilka konsekvenser detta kan få. 

Vi måste även prata med barn från en tidig ålder om sexism och feministisk historia. Mycket sexism i skolan grundas i bristfällig undervisning och kunskap om sexism.

Har situationen i skolan förbättrats eller har ingenting förändrats? 

Utifrån våra intervjuer och andra källor kan vi konstatera att den sexistiska delen av skolsystemet har minskat men att det fortfarande finns kvar i normaliserade beteenden som pågått under en lång tid. 

Vi vet även att detta går att lösa och att allt som krävs är andra prioriteringar och samarbeten.

page Slideshow: 
  • Stina ThorssonAlla elever – oavsett identitet - har rätt att känna sig trygga i skolan. BILD: Stina Thorsson. Image: Stina Thorsson.
  • Cornelia SaidiI en undersökning som Brå (2016) utförde på elever i årskurs 9 vittnar 24 % av flickorna och 6 % av pojkarna att de blivit utsatta för sexualbrott under de senaste tolv månaderna. Den vanligaste platsen att bli utsatt på var i skolan eller på skolgården. BILD: Cornelia Saidi. Image: Cornelia Saidi.
  • Stina ThorssonLyssna alltid på personen som anmäler sexuella trakasserier och ta anmälningen och erfarenheten på största allvar. BILD: Stina Thorsson. Image: Stina Thorsson.
  • Selma Pålsson- Jämställdhet handlar om att alla människor, oavsett kön, ska ha samma rättigheter och möjligheter. Det handlar om trygghet, frihet och möjligheten att kunna leva sitt liv utan att vara, eller bli, begränsad av sitt kön. I ett jämställt samhälle är detta en självklarhet. BILD: Selma Pålsson. Image: Selma Pålsson.
References: (1) NE eller Nationalencyklopedin , (2) Feministiskt initiativ , (3) Skolinspektionen.se, (4) Feministiskt initiativ, (5) Skolinspektionen , (6) Sveriges kvinnolobby
Writers
Photo
Research
distelAPPArath, pixabay.com
14 Jun
Pupil
Anaïs, Sasha et Eoghan, Shauna
14 Jun
Pupil
Source: https://propolitica.ro/2024/12/05/bistrita-are-din-aceasta-seara-un-nou-consiliu-local-al-tinerilor-un-moment-care-marcheaza-inceputul-unei-noi-generatii-de-lideri-locali-a-punctat-primarul-lazany/
10 Jun
Pupil
Google
10 Jun
Pupil
06 Jun
Pupil
mana5280 (unsplash.com)
06 Jun
Pupil
06 Jun
Pupil
05 Jun
Pupil
Zihao Wang
31 May
Pupil
https://www.amazon.com/Dallisten-Artificial-Flowers-Wedding-Delivery/dp/B09WTN7HFF?th=1
28 May
Pupil
https://www.bornfree.org.uk/news/time-to-end-the-fur-trade-in-britain/
28 May
Pupil
Darzad Mohamadi
25 Apr
Pupil
google
25 Apr
Pupil
Viio.be
25 Apr
Pupil
https://www.transkribus.org/newspapers
25 Apr
Pupil
Google
25 Apr
Pupil
Viio.be
25 Apr
Pupil
Johan Sköld
11 Apr
Pupil
Ana Jibotean
08 Apr
Pupil
Bribe (2024, 8 juni). Asian Core. Pinterest. https://www.pinterest.com/pin/617133955219895303/
17 Feb
Pupil
Photo by Alina Bordunova
17 Feb
Pupil
Manna floral design
17 Feb
Pupil
Jana Van Oostveldt
17 Feb
Pupil
Apaimages
31 Jan
Pupil
Arcturus Classics
23 Jan
Pupil
amazon.com
23 Jan
Pupil
https://www.pinterest.com/pin/734579389253066696/
23 Jan
Pupil
Photo: Touchstone Pictures/Alamy
23 Jan
Pupil
pinterest
23 Jan
Pupil
23 Jan
Pupil

WORLD

14 Jun
Pupil
distelAPPArath, pixabay.com
14 Jun
Pupil
Anaïs, Sasha et Eoghan, Shauna
14 Jun
Pupil
Source: https://propolitica.ro/2024/12/05/bistrita-are-din-aceasta-seara-un-nou-consiliu-local-al-tinerilor-un-moment-care-marcheaza-inceputul-unei-noi-generatii-de-lideri-locali-a-punctat-primarul-lazany/
10 Jun
Pupil
Google
10 Jun
Pupil
Lotta Bergseth
12 Jun
Pupil
Lotta Bergseth
11 Jun
Pupil
Foto: Lotta Bergseth
11 Jun
Pupil
Andra (skribent)
11 Jun
Pupil
https://www.bistriteanul.ro/author/claudia/.
11 Jun
Pupil
Imagine generată de AI, creată de Chat GPT
11 Jun
Pupil
https://www.flickr.com/photos/99501756@N04/9514691057
10 Jun
Pupil
Maia Pintea
10 Jun
Pupil