För det första, barnarbete är mycket viktigt för att garantera Sveriges globala konkurrenskraft. Precis som Harrison (2013) belyser är det tack vare arbete från barn vi kan producera fler och billigare produkter. Vinsterna investeras i ny teknologi vilket är avgörande för att vara med och slåss på världsmarknaden. Det är av stor betydelse Sverige hänger med på det tåg många andra europeiska länder redan sitter på. Om inte kommer vi halka efter och således göra oss beroende av andra länder.

Utöver dessa fördelar leder även billigare produkttillverkning till följaktligen lägre varupriser för konsumenterna. För familjerna möjliggör detta införskaffande av grejor man annars gått miste om. Levnadsstandarden höjs för gemene man och förhindrar ett polariserat samhälle med klyftor där endast överklassen har råd med diverse exklusiviteter.

För det andra, arbete inpräntar moral och ger disciplin hos de unga individerna. Sveriges Radio (2009) menar att arbete gör att barnen med tiden utvecklas till rekorderliga arbetare som senare agerar stöttepelare i samhällsstrukturen. Arbetet förhindrar även att barnen dräller runt planlöst på gatorna och ställer till odåd samt andra illvilliga gärningar. Dessutom minskar risken för arbetslöshet vid vuxen ålder drastisk om man som barn lär att arbete är viktigt. Ett mycket bra exempel på en arbetare är Johan Herboth. Tumba Bruksmuseum (2025) skriver att han tack vare arbete vid ung ålder blivit en mycket noggrann och skicklig arbetare som lyckats få det bra ställt för sig och sin familj.

Vissa hävdar att barnarbete borde förbjudas då arbetsolyckor ibland inträffar. Tyvärr är olyckor ett faktum och det finns folk som tragiskt nog omkommer. Men när allt kommer omkring utgör arbetsolyckorna enbart en ytterst liten del av dödsfallen hos barn. I perspektiv till svält ser man extrema skillnader. Av 10 000 dödsfall hos barn uppskattar man att cirka 1-10 av dessa beror på fabriksolyckor. När det gäller svält räknar man det till ungefär 5000 av 10 000 dödsfall. Istället för att öka antalet dödsfall ser man snarare en koppling till att barnarbete minskar antalen dödsfall. Som jag nämnde tidigare bidrar barnarbete till ökad produktion. Fler tillverkade varor innebär fler sålda varor. På varje såld vara betalas skatt som går till samhället. Skatten utnyttjas för att bygga upp välfärdssystem och hjälpa fattiga familjer. Dessa hjälpmedel som möjliggörs av barnarbete minskar dödsfallen och räddar fler.

För det tredje, barnens löner behövs för familjerna. Åberg (2022) poängterar att barnens löner ofta är avgörande för att familjerna ska få tak över huvudet och mat på bordet. Utan detta tillskott tvingas de välja mellan mat eller hyra. Det är som sagt inga lyxartiklar vi talar om utan den mänskliga rätten att kunna leva. När den nordiska vintern drar in och temperaturen sjunker under nollstrecket är det en mardröm för dessa stackars familjer. Barnens bidrag är det som gör att de har råd med kol i kaminen. Vi kan inte längre blunda för verkligheten och låtsas som något annat.

Vänersborgs Tändsticksfabrik 31 augusti, 1932. Image: Digitalt Museum, Marianne Peterson, Gunnar Peterson.

Avslutningsvis vill jag säga att jag inte bara tror på barnarbete på kort sikt. Jag är fullständigt övertygad att det kommer finnas i framtiden, speciellt med ett starkt fäste i östra Asien. Det är dags att vi ställer oss frågan: Vad vill vi ha? En urfattig utkonkurrerad nation som är beroende av andra länder, där folket lider illa utan mat och värme. Eller ett starkt och friskt land där ekonomin blomstrar och familjerna inte behöver oroa sig över mat på borden. En robust nation med solidaritet och gemenskap.

Tillsammans med våra barn bygger vi ett starkt Sverige!