Just nu averkas flera hektar artrik regnskog i flera områden runt om i hela världen (t.ex. delar av Asien,Afrika och Sydamerika). Där det averkas mest är också de områden som släpper ut mer koldioxid än vad trafiken gör i hela USA. Det har man kommit fram till enligt nya studier. Skogen världen över absorberar motsvarande nästan en tredjedel av all koldioxid. Man menar att regnskogen inte hinner absorbera de kraftiga förändringar som sker när man skövlar bort skogen, så pass snabbt så den inte hinna återhämta sig. Det största hotet är avverkningen av den unika skogen som görs årligen. Både illegalt och i alldeles för stora mängder för att den ska kunna återhämta sig på ett naturligt sätt. Sedan 1970 så har 200.000 hektar skövlats bort i Amazonas tropiska regnskogar. Regnskogen är en av de få ställen i världen som har ett så speciellt ekosystem som de har. Systemet bidrar till bland annat den biologiska mångfalden i skogarna. Som i sin tur bidrar till att djurarterna som lever i skogarna får finnas kvar. Om vi inte får ett stopp på skövlingen kan våra fantastiska djurarter dö ut om några år och endast ses på museum om några hundra år. 

Regnskogens yta idag består av 7% av världens yta men ändå så motsvarar den 50% av det totala kolupptaget som utgörs i världen. Fast att regnskogen består av en ganska liten yta skall det finnas mer än hälften av alla djurarter som finns i regnskogarna. Så bara där är det ett bra beslut att stoppa skövlingen om vi vill behålla alla unika sorters djur och växter. Som sagt så går vi miste om massvis med saker när vi skövlar bort dessa enorma ytor regnskog varje år, då listan är lång på allt som utvinns av regnskogen. Exempel på några ätliga råvaror vi får genom regnskogen är t.ex Kaffe, kakao och massvis med andra frukter. Även att regnskogens växter används delvis till olika mediciner vi har idag. Så regnskogsskövlingen leder dock inte bara till att vi misster otroligt många tillgångar som vi har nytta av utan även att vårt globala klimat påverkas enormt mycket då skövlingen av träden överförs från kol till atmosfärisk kol som bidrar till växthuseffekten. Om vi fortsätter att skövla som vi gör i dag så kommer troligen vädret förändras så som att regn och stormar kommer att förstöra och bidra till naturkatastrofer som drabbar de boende. 

Ett vattenfall i en tropisk regnskog, foto: pixabay.com. Image: pixbay.

Nu är ju den stora frågan kommen. Varför behöver vi ens skövla rengskogen som vi gör? Och varför i så stora mängder? Skulle man kunna minska skövlingen med 50% eller tillomed sluta skövla alls? 

Idag skövlas den mesta delen av regnskogen bort på grund av att man behöver åkermark och plats för jordbruk. Som vi får ut produkter av som t.ex djurfoder, livsmedel som kött och palmolja mm. Man skövlar även regnskogen för att man vill få ut palmolja som är den mest effektiva oljan i världen. Då oljan är lättodlad/grön året om och att oljan ger jobb åt flera miljoner människor som arbetar på oljeplantagerna. Men nackdelarna finns också fast att man inte kanske tror det. T.ex att flera miljoner människor tappar sina jobb som jobbar inom regnskogsskövling och som bor runt om där det skövlas. 

Men kan man minska skövlingen? Ja, det kan man. Skövlingen idag tycker jag sker i alldelles för stor mängd med tanke på hur mycket regnskog vi har kvar. Skövlingen skulle kunna minskas med 50% t.ex. då det inte behövs så mycket skog vi tar ner. Utan det finns andra resurser vi kan använda oss av istället. Skövlingen skulle kunna göras i en mindre mängd så alla mår bra av det, både skogen och vi människor. Om vi skövlar mindre skog så bidrar vi till en minskad koldioxidutsäpp då regnskogen står för 1/5 av allt utlsäpp i världen. Så fördelarna är många inom att sluta skövla så mycket som man idag gör men nackdelana finns också. Så vad ska man göra åt saken då det blir bättre för miljön och skogarna men mycket sämre för befolkningen som arbetar med skövlingen då det är en viktig inkomstkälla.

Jag tycker själv att man borde minska skövlingen med enorma mängder varje år för att miljön och skogarna förstörs och mår dåligt av det. Men däremot att vi gör det i ett långsamt tempo så alla hänger med på vad som händer,T.ex. människorna som har det som arbete men också för skogarna och miljöns bästa. Och att man kan börja odla med en certifierad versamhet som betyder att oljepalmerna odlas på ett sätt som är hållbart och att det inte skadar skogen.

INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT.