19 maj tycks ha varit en otursdag för svensk infrastruktur. Det började med en rapport om ett misstänkt sabotage på en Teliamast i Borås, bara dagar efter sabotaget mot två andra kommunikationsmaster. Misstankarna avskrevs dagen efter, men då hade de redan lagt grunden för spekulationer om en samordnad attack på svensk säkerhet. Att luftrummet ovanför Arlanda sedan stängdes av på grund av radarproblem samtidigt som SJ fick problem med sitt bokningssystem gjorde inte saken bättre. På toppen av detta fick dessutom Stockholmspolisen problem med sitt kommunikationssystem Rakel. 

Men enligt Svante Werger, kommunikationsdirektör vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, finns det ingenting som tyder på att det skulle handla om en samordnad attack. 

– Det är ovanligt att så många saker händer samtidigt. Men vi ser inte något samband i bemärkelsen att det skulle vara en del av en aktör som vill skada Sverige. Vi ser att det är olika typer av orsaker som ligger bakom. Samtidigt visar detta hur beroende vi är av fungerande kommunikation i dag. Det är jätteviktigt att vi dra lärdom av det här, inte minst hur hanterar situationer där många delar olika samhällssektorer drabbas av problem samtidigt. 

Hur stor inverkan har störningarna haft för hur samhället har fungerat?

– Det har mest handlat om att det har varit bökigt och besvärligt och man har kanske inte haft tillgång till vissa informationskanaler som är viktiga för att föra ut viktiga meddelanden till allmänheten när masterna skadats. Samtidigt så har de allra flesta boende i de områden där radiomaster skadats haft täckning från andra master. 

Skulle en attack från en främmande makt kunna se ut på det här sättet?

– Ja, hypotetiskt skulle det kunna finnas ett samband mellan den här typen av attacker. En aktör som har stora resurser och vet var de ska slå till för att åstadkomma mycket skada.  Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv så kommer en aktör eller annan stat som vill Sverige illa naturligtvis att slå mot vår kommunikation, vår infrastruktur. Det kan vi utgå ifrån. 

Vad finns det för aktörer ni tänker skulle vilja skada Sverige?

– Det som regeringen lyfter fram är det förändrade säkerhetsläget kring Östersjön och Rysslands förändrade agerande i Ukraina och i närområdet som är ett orosmoln, även om det inte finns något direkt hot mot Sverige i nuläget. 

Vad skulle det kunna få för konsekvenser om den här typen av samhällsviktiga system slogs ut helt?

– Fungerande kommunikationer är viktigt både för att medborgarna ska få information och veta vad man ska göra vid en kris, dels för att myndigheter ska kunna samverka på ett bra sätt. Utan kommunikation så kommer människor inte veta var det finns tillgång till vatten och el om det är utslaget. Människor kommer inte heller att kunna få hjälp på det sätt man är van vid. Man kommer inte att kunna slå larm och myndigheterna kommer inte att kunna samarbeta på det sätt som behövs för att kunna lösa situationen. Så fungerande kommunikationer är grundläggande i vårt samhälle. 

Har ni lärt er något av den senaste tidens störningar?
 

– Det finns definitivt områden där vi får arbeta mer för att säkerställa att vi har reservsystem som täcker upp, så att vi inte är helt beroende av ett enda system. Hur säkerställer vi att de allra viktigaste funktionerna i samhället kan fungera även vid störningar i ett IT-system till exempel. Vi är mycket mer beroende av att de här systemet ska fungera än vi var för tio år sedan. 

Ni skriver på er hemsida att det vid sådana här tillfällen är särskilt viktigt att vara källkritisk. Varför?

– Vi ser att det finns en tendens till att spekulera och komma med teorier om vad som hänt. Det kan skapa en oro hos allmänheten som egentligen är omotiverad i relation till det som verkligen har hänt. Sedan finns det också en risk att man ropar på vargen. Om man vid varje störning sprider bilden av att det här är en attack mot hela Sveriges säkerhet så blir det svårt att nå ut sådana här attacker verkligen sker. För det är ändå viktigt att ha beredskap för det.