För det första vill makarna oftast visa upp äktenskapen som hälsosamma och lyckliga, men bakom stängda dörrar är verkligheten en annan. Roddy Nilsson (2017) menar att våld i hemmet är något som många kvinnor tvingas gå igenom dagligen. Dessutom är det svårt för oss kvinnor att finna en väg ut när samhället är uppbyggt så som det är. Om vi skulle berätta sanningen om äktenskapen, skulle någon lyssna på oss då? Svaret på denna fråga är nej, eftersom männen styr och folket tror mer på dem.

För oss kvinnor har äktenskapet blivit som ett skydd mot hunger, eftersom kvinnan i dagens samhälle inte klarar av att försörja sig själv eller familjen. Detta är något som inte bara drabbar oss utan även våra barn. Barn som inte förtjänar att hamna i den situationen.

För det andra är det inte meningen att barn i så ung ålder ska behöva utsättas för hårt arbete i fabriker, barn som egentligen ska gå i skolan. Att behöva sätta sitt barn i arbete för att ekonomin inte ska falla tar på samvetet, speciellt när makarna och samhället anser att barnen är kvinnornas ansvar.

Enligt Jan-Olof Fallström anser ägarna av fabrikerna att barnen genererar billigare arbetskraft och har lättare att komma åt små utrymmen med hjälp av sina små kroppar.

Detta är absurt, särskilt när kvinnor har förmågan att ersätta barnens arbete. En förmåga som samhället ignorerar eftersom de anser att kvinnor inte har någon kunskap. Men hade samhället fått upp ögonen för oss kvinnor och vad vi är kapabla till hade det lett till stora framgångar och möjligheter för Vänersborg.

Folket kommer alltid ha åsikter om detta. Många anser att vi kvinnor tillhör köket och att vi har ansvar över barnen. Men att anse att vi kvinnor inte bör ha någon juridisk makt för att det skulle förstöra familjestrukturen är för mig som hustru helt oförståndigt. Detta är inte något som bestämts utan det har mer blivit en tradition och en rädsla som samhället har.

Rädslan för att det skulle bli sämre om någon av motsatt kön skulle ta makten. Men historiskt sett stärker vi kvinnor både familj och samhälle. Eftersom vi kvinnor redan tar hand om barn, hushåll och delar av ekonomin, vet vi vad ansvar är och vad det innebär. Att ge kvinnan en juridisk myndighet hade skapat ökad trygghet och bättre resurshantering. Detta är något som behövs ifall Vänersborg ska utvecklas till ett starkare samhälle.

För det tredje har kvinnan enligt Riksbankens Jubileumsfond (2008) i dagens samhälle ingen juridisk rätt att förvalta egendom. Om maken skulle gå bort skulle det leda till ett hot mot familjens trygghet. För vad ska jag som kvinna utan myndighet göra för att jag och mina barn ska klara oss?

Detta är något som jag antar att fler fruar är oroliga för. När samhället tror att det bara är män som är tillräckligt begåvade för att ta hand om samhället skulle det inte fungera om de försvann. Men med tanke på att män anses jobba och slita hårt är risken större för dem att skada sig allvarligt, än för oss som hålls i hemmet. Genom att ge kvinnan myndighet skulle det stärka samhället och göra oss kvinnor med familj och barn tryggare. Ett tryggare samhälle blir på lång sikt ett bättre samhälle.

Med detta vill jag avsluta med att kvinnor förtjänar juridisk makt för samhällets framgång, barnens välmående och kvinnors trygghet. Detta är något som borde vara självklart men som bara förnekas och ifrågasätts gång på gång. Detta är något som borde förändras, vi borde bevisa för alla normer att kvinnor har tillräckligt med kunskap och kompetens för att bestämma över sitt eget liv och hjälpa till i samhället på det sätt som hon förtjänar och kan. Det är inte rimligt att samhället ger makten till männen utan att låta oss kvinnorna visa vad vi är kapabla till.