Jag och Mohammad sätter oss ner en eftermiddag i kafeterian som är full av stressade och högljudda elever. Vi letar efter en plats där vi kan slå oss ner och börja prata med varandra i lugn och ro. Vi har aldrig träffats förut. Jag är spänd och förväntansfull på att få veta mer om Mohammad Saki och hans historia. Mohammad bemöter mig med ett leende och jag får uppfattningen av han att känner sig lika förväntansfull som jag. 

Vad är ditt favoritämne i skolan?

- Jag har alltid varit intresserad av natur och jag brukar ställa frågor till mig själv som varför finns vi är här på jorden? Varför saker finns här på jorden? Och varför jorden finns här? 

Mohammad Zaki är en mycket driven person och är engagerad i skolan. Efter skolan går han hem och pluggar varje dag för att utveckla sin svenska. Detta har gjort att han inte längre har tid för andra intressen. Han berättar att när han bodde i Pakistan så brukade han älska att spela fotboll men när han kom till Sverige slutade han spela sporten. 

 - Skolan räcker inte, jag måste gå hem och studera själv för att vara i samma tempo som de andra, säger han med en sorgsen ton i rösten.  

Trots att han är så upptagen med skolan så han hållit igång med sången och musiken som han än idag håller på med.

- Jag sjunger och spelar pinao och brukar sjunga både på morgen och kvällen. Musiken får mig att känna lugn och ro, jag brukar även lyssna musik när jag umgås med mina kompisar och "chillar" . 

Vi får oss ett gott skratt tillsammans och båda håller med om att bli väckt av att höra någon sjunga inte är lika kul. Mohammad bor med sina fyra bröder och hans mamma i Nacka, Saltsjö - Duvbo. En av hans bror går i parallellklassen här på Nacka gymnasium.  

Jag frågar honom om han har någon person i sitt liv som han har en extra bra relation med?

- Det finns en tjej som jag träffade i mitt hemland, Pakistan. Vi gick i samma skola. När jag åkte ifrån Pakistan började vi skriva och prata med varandra. Den 15 februari är ett speciellt datum för oss båda. Den dagen berättade vi för varandra att vi har känslor för varandra. 

Samtalet flyter på bra och vi får många skratt tillsammans. Vi börjar samtala om hans hemland och vad han tycker är största skillnaden här i Sverige och i Paktistan.

- Jag anser att Sverige har bättre säkerhet och människliga rättigheter generellt bättre säkerhet i landet, däremot tycker jag att i sociala sammanhang så är det mycket grupperingar exempelvis som i min ekonomiklass umgås man i grupper och pratar inte med andra. I paktistan är alla mer som en familj och umgås hemma hos varndra, även i klassen så umgås alla med varndra och vi brukar hitta på mer utanför skolan tillsammans. 

Zaki berättar om att varje terminsavslutningi Pakistan brukar de ha en fest där alla umgås med varndra och tar bilder samt lyssnar på musik i högsta volym. Han saknar sina klasskompisar och gemenskapen.

Mohammad Zaki är en mycket insprirerande person som ser ljuset i det lilla minsta och jag är otroligt tacksam över att jag har fått träffa honom den 25 september. Han har fått mig att inse värdet i att uppskatt det lilla och det var en otrolig upplevelse att höra hans historia som är helt annorlunda från min.