När jag stod i fabriken och såg barnen arbeta slog det mig hur fel allt var, deras små händer var upptagna med stickor och maskiner men de borde istället hållit i böcker och pennor (Johansson 1999). Istället för att sitta i ett klassrum för att lära sig läsa, skriva och drömma om sin framtid stod de där hela sina dagar och arbeta i tändsticksfabriken. Utan utbildning berövas dessa barns möjligheter att utveckla sina färdigheter, sina drömmar och hopp om ett bättre liv. Utbildning var och är en självklar rättighet, men för många barn på fabrikerna var det istället arbete som gällde (VGR fokus, 2022). Men hur ska vi kunna ha en framtid om barnen inte kan gå i skolan och få en utbildning?

Luften i fabriken var tung och stickande, barnen hostade medan de arbetade utan att klaga. Fosforn som användes vid tillverkningen kunde orsaka fruktansvärda sjukdomar såsom käkbrand, där käkbenet förstördes och tänderna föll ut (Thores Matches, u.å; Vänersborgs museum, u.å.) Brandfaran var ständigt närvarande i fabriken och olyckor var en del av vardagen. Barnen arbetade med tunga och farliga uppgifter även om deras kropp inte var färdigväxta. Är det rimligt att offra barnens hälsa och liv för några få slantar?

När jag lämnade fabriken kunde jag inte släppa tanken på att stadens rikedom byggdes på dessa barns små händer.

Att tjäna pengar på barns utsatthet är inte bara orättvist, det är också djupt omoraliskt. Barn är inte verktyg för produktion eller kortsiktig vinst, utan barnen är också människor som har rätt till trygghet, omsorg och en framtid (VGR fokus, 2022).

Vissa menar att utan barnarbete skulle familjen inte kunna överleva. När jag talade med människorna i staden fick jag höra att utan barnens inkomster så skulle familjen inte ha råd med mat eller tak under huvudet. Fattigdom var verklig och nöden var stor. Men det betyder inte att barnen borde bära ansvaret för vuxnas ekonomiska svårigheter. Att låta barn arbeta i farliga miljöer löser inte problemet, utan det skjuter det vidare till nästa generation. Samhället har ett ansvar att ge stöd, mat och skolgång så att barn kan växa upp friska och utbildade. Att offra barnens barndom för kortsiktigt överlevnad är inte bara omänskligt. Det är ett svek mot framtiden och det påverkar hela samhället i längden (VGR fokus, 2022).

Varje gång jag ser ett barn med en tändsticksask påminns jag om vad som är fel i vår värld. Barn borde få lära sig leka och drömma inte arbeta för att överleva. Vill vi ha en framtid där alla barn har möjlighet att växa och blomstra måste vi agera nu för deras trygghet och framtid. Fabriksägarna, rika medborgarna och samhället i stort kan bidra med resurser, stöd och utbildning så att barnarbete förhindras (VGR fokus, 2022; Johansson, 1999). Endast genom att prioritera barnens trygghet och lärande kan vi skapa ett samhälle där barndom inte är en lyx utan självklarhet!