Ett av många exempel är förra veckan är då min lillebror kom in till mig och började retas. Han kallade mig lat sen hällde han ut vattnet som var kvar i vattenkannan som stod på skrivbordet ut över skrivbordet samtidigt som han berättade vad som hände i en film jag ville se. Då blev jag ju självklart sur och sa åt honom att gå, men han vägrade som han alltid gör. Då sa jag några väl valda fula ord och knuffade ut honom. 

Efter en stund kom mamma upp till mig och var arg som ett bi och skällde ut mig för han sa att jag hade slagit honom. Men det hade jag inte gjort!

När föräldrarna kommer och skäller ut än för något man inte gjort eller att småsyskonen är en dramaqueen som gråter över allting är väldigt drygt. Föräldrarna väljer ofta att tro på småsyskonen när dom gråter och jag är arg. Dom tror förmodligen att jag har slagit småsyskonen när dom gråter men det behöver jag inte gjort för att dom ska gråta. För det föräldrarna inte ser är när syskonen retas och är taskiga.

Föräldrarna väljer att tro på småsyskonen av någon anledning. Kanske för att dom gråter, men det gör dom för det minsta lilla. Småsyskonen tycker kanske att det är roligt när föräldrarna blir arga på mig istället för på dom. Men jag tycker att föräldrarna borde ta reda på båda versionerna innan dom skäller ut någon. Det tycker i alla fall jag!