Klimatkrisens hot på demokratin har det diskuterats intensivt om under de senaste åren, men de flesta är eniga om en sak iallafall, om det inte sker en förändring snart kommer vår demokrati att gå i spillror. I artikeln ”Därför hotas demokratin av klimatkrisen” av Abigail Sykes (Extrakt 2020-02-04) säger Daniel Lindvall som är doktor i sociologi och huvudsekreterare för den statliga Demokratiutredningen 2014-2016, att klimat- och demokratifrågan är mer sammankopplade än vad man kan tro. Sykes skriver att många anser att man bör sätta demokratin på paus för att på lång sikt rädda den, eftersom att om klimatkrisen förvärras riskerar demokratin att braka samman. Detta håller inte Lindvall med om, utan han menar att det bara är auktoritära stater som kan agera snabbare och som gynnas av detta. Han menar också att det finns andra faktorer som pekar på att demokratin går vinnande ur kampen, “ jag tror att när en demokrati börjar att ställa om – med medborgerligt uppbackande – blir effekten starkare. Mycket pekar på det även om jag inte kan säga det forskningsmässigt” säger Lindvall.

En annan parameter Sykes tar upp är att studier har visat att demokratier är bland annat bättre på att lära sig av sina misstag och att lösa komplexa problem än vad diktaturer är.

Jorden rasar samman. Foto: Pixabay. Image: Pixabay.

Daniel har varit med och skrivit boken Upphettning: Demokratin i klimatkrisens tid tillsammans med Chalmersforskarna Kjell Vowles och Martin Hultman, i boken försöker författarna koppla ihop klimatkrisen med teknikutvecklingen inom förnybar energi. De redogör också för att klimatkrisen bör hanteras på samhällsnivå, de menar att det fortfarande är viktigt att individen förändrar sitt levnadssätt men att om det ska ske en stor förändring, globalt sett, måste vi göra stora investeringar och en stor omställning.

En organisation som också anser att klimatförändringarna påverkar vår demokrati negativt är en artikel från Naturskyddsföreningen,“Klimatförändringarna slår hårt mot världens fattigaste” (Naturskyddsföreningen 2021-03-18). Där skriver de om att när de grundläggande mänskliga rättigheterna, såsom rätt till vatten och mat hotas kan det resultera i en social oro. “Människor som lever i fattigdom i låg- och medelinkomstländer har bidragit minst till klimatförändringen, men de är mest utsatta för dess konsekvenser. Det beror på att den globala uppvärmningen sätter press på naturresurser och ökar risken för till exempel torka, extremväder och höjda havsnivåer”, skriver Naturskyddsföreningen. De, som många andra, anser att det behöver göras brådskande åtgärder för att begränsa klimatförändringarna, annars kan det leda till att ytterligare 135 miljoner människor lever i extrem fattigdom med begränsade rättigheter till mat och vatten.

Att demokratin kommer gå vinnande och att det fortfarande finns hopp för demokratin skriver även Kjell vowles, som är doktorand på Chalmers tekniska högskola och som forskar om kopplingar mellan klimatförnekelse och högernationalism. I hans artikel “Hoppet för demokratin” (Sveriges Natur 2019-09-09) skriver han att vi behöver fördjupa demokratin, inte avskaffa den, för att kunna klara klimatkrisen. Kjell ser ljust på framtiden och någon som ger honom hopp om demokratins överlevnad och klimatkrisens nedgång i framtiden är Greta Thunberg. “Även Greta Thunberg och hennes generationskamrater ser att framtidslöftet har brutits, och för dem handlar det inte om huruvida de kommer att få njuta av ständigt ökande materiell välfärd, utom om det över huvud taget kommer att finnas fungerande ekosystem för dem och deras barn” skriver Vowles. Han anser att hennes rörelse som hon dragit igång, tillsammans med andra i hennes generation som nu samlar miljoner människor världen över till strejker, har gett politikerna chansen att göra en omställning.

Avslutningsvis kan man säga, utifrån mina källor, att klimatförändringarna bara påverkar demokratin negativt och att det snabbt behöver lösas, annars har vi ingen demokrati kvar, vilket i sin tur kan leda till ytterligare oroligheter såsom krig och extrem fattigdom. Demokratin påverkas på många olika sätt av klimatkrisen, med det främsta hotet är människors rätt till mat och vatten. Eftersom vatten och mat är en mänsklig rättighet kan brist på detta leda till uppror och bristande förtroenden hos politiker.

Men många forskare ser ljuset i tunneln, de tycker att hoppet för demokratin är stort eftersom att det bara är diktaturer eller auktoritära stater som kommer gynnas av att demokratin splittras. När demokratier väl kommer ställa om klimatpolitiken med medborgarnas stöd kommer effekten bli starkare. Demokratier är även bättre på att lära sig av sina misstag och på att lösa komplexa problem än diktaturer. Olika klimatrörelser, såsom skolstrejker för klimatet, är även ett hopp för demokratin eftersom människor och politiker får chansen att göra en förändring tillsammans