Det är så tröttsamt. En gång till. Det som står i artikeln är inget nytt för mig. Under hela min uppväxt har mina föräldrar varit ganska noga om vad jag får och inte får gå klädd i. Tröjan ska täcka. Byxorna får inte vara för tajta. Jag minns en gång när jag gick i förskoleklass. Jag ville ha på min allra finaste kjol med glitter och volanger. Men det fick jag inte, det var inte ens något snack om saken. Den var för kort, och skulle dra till sig för mycket uppmärksamhet. ”Vi vill bara skydda dig” fick jag höra för första men långt ifrån enda gången. Men varför måste jag skyddas egentligen?

Det är lite skrattretande hur sjukt bakvänt allt är egentligen. Vi tjejer har växt upp med ett par, eller egentligen ganska många, oskrivna regler som bara måste följas för att vi ska vara säkra. Men vad skulle hända om man strök dessa regler? Istället för att vi tjejer ska behöva följa en manual för hur vi bör klä sig för att inte bli slutshameade kan man väl försöka lära killarna att bete sig? Allt snack om att ”killar är killar”, eller ”han tycker bara om dig” har fått kvinnor genom flera generationer att tro att det är dem det är fel på. Att det är dem som måste ändra på sig. Men det är bara bortförklaringar. Bortförklaringar som inte borde behövas.

Det är klart att förändring inte kommer ske över en natt. Det är inte så enkelt att rensa hjärnan på alla dessa stereotyper och oskrivna regler. Oavsett hur många gånger man berättar för sin son vad som är rätt och fel kommer världen aldrig bli fri från vidriga människor. Men jag tror att om vi slutar lägga fokus på fel saker kommer man så småningom slippa skriva långa checklistor om vad kvinnor bör tänka på för att få leva fritt utan att bli dömda. Så nästa gång du ser en artikel som den jag fick av min mamma, skicka den inte till din dotter. Skicka den till din son.

Vänd på det hela.