Kommentar till artikeln: I Mobile Stories skolkampanj Ungt Perspektiv 2022 publicerar vi debattartiklar från riksdagspartiernas ungdomsförbund. I artiklarna argumenterar förbunden för sin politik med fokus på frågor som rör unga. Du hittar samtliga debattartiklar på Mobilestories.se. /Mobile Stories

Av: Caroline von Seth, 2:e vice förbundsordförande och utbildningspolitisk talesperson, Centerpartiets ungdomsförbund

Nyligen har riksdagen debatterat förslaget om att införa ämnesbetyg i gymnasieskolan. Förslaget om ämnesbetyg kan vid första anblick låta klokt, men nackdelarna med förslaget är fler än fördelarna. Att förändra betygssystemet i grunden, utan att i samma veva reformera gymnasiesystemet i sig, skapar problem.

Dagens betygssystem är långt ifrån optimalt. Många elever upplever stor oklarhet kring vad som förväntas av dem, vilket i ett vidare led leder till stress hos elever. Det är bra att regeringen tar elevers oro på allvar. Men detta görs inte på bästa sätt genom att föreslå ett reformerat betygssystem. Tanken med förslaget må vara gott, men i realiteten uppstår ett flertal problematiska aspekter.

Klicka för att komma till kampanjsidan. ILLUSTRATION: Martin Axkull. Image: Illustration: Martin Axkull.

För det första: risken för att några felsteg påverkar. En av motiveringarna till varför ämnesbetyg ska införas är att ett snedsteg i årskurs ett i gymnasiet inte ska påverka ens gymnasiebetyg. Det förespråkare av denna reform däremot glömmer är att felsteg i såväl första som framförallt sista ring kan få betydelse för slutbetyget ändå.

För det andra börjar regeringen i fel ända vid reformeringen av betygssystemet. Den utredning om införande av ämnesbetyg på gymnasieskolan som presenterades för ett par år sedan var även tydlig i sina slutsatser på detta område: ämnesbetyg kräver en gymnasieskola som är anpassad för detta system. Det är absurt att göra en grundlig reformering av betygssystemet på gymnasiet, utan att göra en utredning om gymnasiesystemet som helhet.

För det tredje sätter systemet med ämnesbetyg käppar i hjulet för att få elever att plugga mer avancerade kurser på gymnasiet. Ifall kurserna på gymnasiet omvandlas till enskilda ämnen kommer incitamenten för att välja att läsa avancerade kurser försvagas. En elev som, med kurssystemet, skulle kunna tänka sig att läsa extrakurser i exempelvis matematik, kan med ämnesbetyg avskräckas. Detta då slutbetyget såklart riskerar att dras ned ju mer avancerad kursen blir.

Centerpartiets Ungdomsförbund menar i stället att svensk skola till stor del borde bygga på formativ bedömning. Med ett sådant system genom hela skolgången får eleven ständig återkoppling om var hen befinner sig och hur hen kan utvecklas över tid. En stor del av forskningen, såsom bland annat Dylan Wiliams forskning, pekar på att detta påverkar elevens utveckling markant.

I realiteten motverkas inte betygsstress och betygshets genom att byta betygssystem och reformera gymnasieskolan i grund och botten. Det motverkas genom att elever vet hur de ligger till och hur de kan utvecklas i varje enskilt ämne. Där ser CUF att den formativa bedömningen spelar en central roll.

Ämnesbetyg är ingen lösning på problemet och utmaningarna med betygsstress och psykisk ohälsa bland elever. Ett införande av detta skulle snarare innebära att svensk skola blir ett försökslaboratorium, samtidigt som incitamenten för elever att studera på mer avancerad och utvecklande nivå försvagas. Politiken rörande betyg och bedömning måste baseras på forskning och empiri.