Jag försökte flertalet gånger att komma i kontakt med Svenska akademin vars uppgift bland annat är att utse pristagaren i litteratur, men jag gav upp efter för många gångers försök. Problemet med att redogöra saker så som nekade pristagare och nominerade förluster är att svenska akademins protokoll offentliggörs inte förens 50år efter sammanträdet hållts. 

I en intervju som hölls av Aftenposten frågades Kerstin Ekman, före detta tidigare ledamot i svenska akademin. Hon menar att Svenskaakademin kan ha präglats mycket av Artur Lundkvist. Lundkvist som var Akademiens ledande kraft under de år Astrid Lindgren skrev flera av sina mest älskade böcker. Lundkvist förstod inte grejen med barnlitteratur och ansåg barndomen som betydelselös eftersom Lundkvist själv läste ryska Tolstoj och Bibeln som barn och han ska ha tyckt mycket väl att andra barn gott kunde göra detsamma, säger Kerstin Ekman till Aftenposten. 

William Rönnborg 12år läser en Astrid bok Foto: Anna Rönnborg. Image: foto: Anna Rönnborg.

Ekman går i ett milt försvar för den institution hon valt att lämna. Hon säger att nobelprisen inte kan delas ut efter försäljningssiffror och popularitet. Då vore priset dött för länge sedan. Detta är mycket sant och det är högst troligt att detta argument kan ha präglat majoriteten av akademins ledamöter. Var Astrids böcker för lättlästa och allt för populära?  

Kerstin Ekman säger slutligen att det inte finns några principiella regler för att ge Nobelpriset till en barnboksförfattare. Det skulle dock kräva att ledamöterna läste enorma mängder barnböcker, vilket de varken har tid eller lust till. Jag frågar mig istället varför det endast ska finnas högt utbildade professorer som endast läser samma litteratur? Samhället går för fort fram för att endast specialiserade personer ska kunna sitta på sina trångsynta värderingar och inte har några som helst tankar på att vidga sina vyer inom litteraturen när det uppenbarligen är deras favoritämne.  

Jag förstår Ekmans tanke om att priset vore slut för länge sedan om vinnarna endast behövt sälja så mycket böcker som möjligt för att vinna. Men när det kommer till kritan är det ändå Astrid Lindgren vi pratar om. Det finns så mycket mer att hämta ifrån hennes litteratur än hennes säljarantal som aldrig tycks sluta växa.  

Även fast ledamöter i svenska akademin inte tycks gilla barnlitteratur och värderar att den inte hör hemma i deras fina intuition, så är inte vi alla som Artur Lundkvist. Somliga gillar att försvinna in i en fantastisk resa som handlar om att dem goda bekämpar de onda. Eller att värdens starkaste tjej bor helt ensam och med sina två vänner vid in sida upplever dem sin barndom tillsmannas, tar alla med storm även fast alla tycks underskatta henne och allt detta tillsammans med alla möjliga äventyr. Att dessa alla verk handlar om att barn verka kunna precis allt och att dem dessutom är lättlästa så att vem som en kan läsa kan förstå är ju helt fantastiskt. För dem i vårt samhälle som kanske håller på att lära sig svenska eller att läsa, så är just Astrids litteratur en självklarhet att börja med hos många. Det faktum att lärare och föräldrar läser det som dem själva fick läst för sig som barn kan ha en påverkan i varför böckerna följer med i dagens samhälle och att Lindgrens litteratur inte tycks glömmas bort är enligt mig ett fint argument för att Lindgren förtjänar att vinna litteraturpriset.  

Faktum att barns värderingar formas till stora delar sker genom litteraturen och att Lindgren fyller en stor del av den litteraturen som läses av barn och att det automatiskt påverkas deras uppväxt och uppfattningar är bara fakta. Med formning menas att barns uppfattningspräglingar och värderingsskapande som sker i barnens utveckling.  

Lindgrens litterära klassiker Foto: Emelie Rönnborg. Image: Foto: Emelie Rönnborgg.

Mångkultur presenteras och framställs både ur positiva och negativa aspekter i Astrids böcker. Med mångkultur menas etnicitet, religion, bakgrunder, förhållningsätt, klasskillnader samt förutfattade meningar. Det är därför viktigt att lärare är medvetna om vad för slags värderingar vi förmedlar genom exempelvis litteratur som läses för barnen, men detta öppnar även upp ögonen och medvetenheten hos barn. 

 I Sverige skulle du näst intill kunna fråga vem som helst om vem Astrid Lindgren var och fåtalet skulle inte veta det. Lindgren har skapat en värld av karaktärer som barn från flera generationer har växt upp med. Astrid Anna Emilia Lindgren har alltså omedvetet funnits och påverkat vårat samhälle mycket och under en lång period. Jag skulle inte tro att det kommer att upphöra under det närmsta åren och därför är namnet Lindgren absolut inte är något att sticka under stolen med som svenska akademin enligt min mening lyckats med.