Flyktingkris, terrordebatt och EU-migranter på gatorna. Oron i samhället spelar antidemokratiska rörelser i händerna. Och rekryteringsmetoderna påminner mycket om varandra. 

IS och nazisterna är inte så olika som man skulle kunna tro, även om de själv nog inte skulle bli så glada över jämförelsen. De är båda fientligt inställda till människor från andra religioner och kulturer, de vill ta makten med våld och accepterar inte andra åsikter än deras egna. De finns dessutom stora likheter i hur de rekryterar unga. Mobile Stories har pratat med två av våra främsta experter på antidemokratiska rörelser, Helene Lööw, författare och forskare vid Uppsala universitet, och Mona Sahlin, samordnare mot våldsbejakande extremism.

Enligt Helene Lööw skapar det instabila läget i samhället medvind för extrema rörelser på högerkanten. 

Helene Lööw. FOTO: Ordfront förlag.

– Man kan nog säga att de är på frammarsch. De drar nytta av det pågående läget, säger hon och syftar på de utmaningar som samhället står inför i dag, med flyktingkris och terrorhot.

Enligt Lööw föredrar nazisterna småorter, där de kan få ett större genomslag än i storstäder.

– Där kan de dessutom gå under medias radar, eftersom riksmedia i dag är så extremt storstadsfixerade. 

Mona Sahlin, samordnare mot våldsbejakande extremism, ser liknande mönster i hur högerextrema och religiösa extremister som IS jobbar för att rekrytera unga – genom att se dem och ge dem ett uppdrag. 

– Du har inga kompisar, men vi behöver dig. Hos oss har du en plats, en roll. DU är viktig. Det kanske är första gången någon säger det till dig, säger hon.

Högerextrema grupper har en tradition av att jobba med flygblad, klisterlappar och adresserade hemskick, eftersom de har bannlysts från att annonsera i tidningarna. Med internets genombrott fick de helt nya möjligheter att sprida sina åsikter, via chattforum, i kommentarsfält, facebook-grupper – utan att de alltid avslöjar vem som är avsändaren. 

Ett brev från en högerextrem organisation som riktar sig till unga.

Både IS och de högerextrema grupperna utnyttjar facebookgrupper och chattforum. Det finns också en gemensam estetik – ett sätt att använda musik, film och bild på ett sätt som blir igenkännbart för den stora massan.

– Alla har sett de här apokalytiska filmerna, som Braveheart och Mad Max. IS använder det när man ser dem stå med vapen på bilar som närmar sig städer. 'Här ger vi er chansen att uppleva den sista striden alldeles på riktig. Detta finns även hos nazisterna, det var ju de som uppfann det en gång i tiden, säger Helene Lööw.

Enligt Mona Sahlin, regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism, leker IS med förkortningar och referenser till dataspel för att nästla sig in i ungdomars verklighet. 

Mona Sahlin. FOTO: Lotta Bergseth.

–  Chatkonversationer på nätet mellan unga innehåller ofta ett begrepp som heter YOLO. You only live once. Det används jätteofta. IS använder  i sin rekrytering ett uttryck som heter YODO. You only die once. Så why not do it with us. Det är för mig ett väldigt tydligt exempel på hur man fångar den verklighet som unga lever i just nu. Det största dataspelet är ju Call of Duty. På IS affisch heter det Call of Jihad. Nästan exakt samma bild- och formspråk.

LÄS MER:

Dagens Nyheter: Den nya högern – ett eko från 30-talet

Dagens Nyheter: Det ockuperade landskapet