– Man ser unga som att de inte är redo att ta ansvar och möta andra åsikter. 

Emil har själv erfarenhet av att affischer som satts upp på skolans område blivit nedrivna.

– Om vi ville sätta upp något på vår skola var vi tvungna att först få budskapet godkänt av rektorn. Enligt Skollagen så får man riva ner affischer om det stör ordningen. Men inte censurera på förhand. Men det gör man på många skolor i dag.

Han tror att det finns en god tanke bakom – att vuxna vill skydda elever från konflikt och obekväma åsikter, men att det i stället skapas en slags skyddsbubbla som inte speglar samhället utanför. 

– Allt jobbigt uppfattas som stötande och allt som kan leda till polemik ska suddas bort. Det är en väldigt dålig väg att gå framåt. Vi måste diskutera mer i skolan. Våga lyfta debatten. 

Han får medhåll av forskaren Erik Amnå, forskare i statsvetenskap vid Örebro universitet och en Erik Amnå, forskare vid Örebro universitet.av författarna till den nya forskningsrapporten "Ungdomars politiska utveckling". Han har tillsammans med sina forskarkollegor under fem år följt ett stort antal ungdomar från 13 år och uppåt och kartlagt hur deras intresse för politik och samhällsfrågor utvecklats över tid. Har de blivit mer eller mindre intresserade? Vad är det som väcker ungas intresse för politik? Vad är det som gör att intresset falnar? Några svar finns att hitta i rapporten. 

– I vår studie har vi sett att lärarna och skolan har ett stor betydelse. Vissa av de unga som deltagit i vår studie säger en lärare som den viktigaste personen för att de fått ett samhällsintresse, genom att de uppmärksammat ett intresse, gett tips på internetsidor som kan leda vidare och så vidare. Det har vi flera exempel på, säger Erik Amnå

. 

Tova Berggren (till vänster) och Malin Nygren (till höger) skulle vilja prata mer om samhällsfrågor i skolan. "Det är viktigt annars blir det som att man lever i sin egen bubbla och vet inte vad som händer utanför den", säger Tova. FOTO: Lotta Bergseth.

Tova Berggren och Malin Nygren pluggar vård och omsorg på gymnasiet. De har inte längre samhällskunskap, men tycker att det är viktigt att ta upp och diskutera vad som händer i samhället, även på de praktiskt inriktade gymnasieprogrammen. 

– Det vore bra. Ta till exempel det här med flyktingkrisen. Om vi ska kunna ta hand om människor på ett bra sätt är det bra om vi vet lite om vad de gått igenom, säger klasskompisen Malin Nygren.

– Annars blir det lätt att man lever i sin bubbla, fortsätter Tova Berggren.

Forskningen visar att det även viktigt hur läraren låter alla komma till tals i klassrummet, även de som tar upp obekväma frågor. En lärare som avvisar elever och säga att den där åsikten tycker vi inte om, riskerar att skapa en misstro hos eleverna, som smittar av sig på samhället i stort. 

– Läraren måste våga gå i clinch och argumentera kring åsikten. Annars blir det farligt. Det kan förstärka en elevs känsla av underlägsenhet och känslan av att samhället står för en viss åsikt och förtrycker alla andra åsikter. Som elev kanske man då i stället söker sig till likasinnade på nätet. 

Åsa Fahlén, förbundsordförande i Lärarnas Riksförbund, tycker också att det är viktigt med ett öppet debattklimat i skolan. 

– Vi tycker superviktigt att olika åsikter får ventileras och mötas. Att våga låta alla åsikter komma fram utan att fördöma. Men det är svårt. Om det uppstår konflikter eller frågor efter lektionen måste du ha tid att stanna kvar. Du måste ha tid att bygga trygga relationer med eleverna så att de vågar också ta upp känsliga saker. Den tiden har inte lärare i dag. 

LÄS MER: 

Mobile Stories: Isac sa nej till högerextremism

Forskningsrapporten i sin helhet