Över sängen i Kims tonårsrum sitter en stor poster på Marilyn Manson. Alldeles intill: ett foto på en väldigt ung Kim med blont hårsvall. Hen kramar om en djur och ser glad ut. Men inuti åttaåringen var det någonting som skavde. Kims blick dröjer kvar vid bilden ett tag. 

– Det var då jag började fundera. Varför såg inte jag ut som de andra killarna i klassen? Jag kände att jag skulle trivas bättre som kille. Men jag trodde att alla kanske tänkte på sånt. 

Idag är det naturligt blonda håret svart och punkigt. De bara armarna täcks av ärr. Lager på lager. Resan från att vara den där grubblande åttaåringen till att bli den välformulerade och relativt trygga 15-åring hen är i dag har inte varit lätt. 

– Jag började må psykiskt sämre i sjuan, delvis på grund av att jag blev ganska mobbad och trakasserad, både på nätet och i skolan. Det kunde vara allt från ’Du är så ful, du kan lika gärna ta livet av dig’ till ´du har en fitta du är tjej’ eller ’du är en äcklig flata’. Det har inte varit så jättekul, säger hen. 

Men de mer subtila pikarna var minst lika jobbiga. 

– Att folk kallar mig ’hon’ jättehögt i stället för hen eller han, bara för att medvetet skada. Till slut orkar man inte säga ifrån och sitter i stället tyst. Det är svårt att beskriva känslan. Att känna sig missanpassad eftersom man inte är det som de säger. Och så har jag tänkt att det är mig det är fel på. Det kanske bara finns två kön? Fast jag ju vet ju inom mig att det inte är så!

Alla skolor i Sverige har en nolltolerans mot kränkningar. Barn och ungas rätt att känna sig trygga i skolan slås fast av både FN:s barnkonvention och i Skollagen. Ändå är Kim långt ifrån ensam om sin berättelse. 2013 anmäldes 25 fall av diskriminering på grund av sexuell läggning inom skola och utbildning. 2015 anmäldes 64 fall – nästan en tredubbling på två år. Anmälningarna som gäller diskriminering på grund av könsidentitet och könsuttryck har ökat med över 300 procent under samma period, från 19 till 62.  

Frank Berglund på RFSL Ungdom tycker att det är en positiv trend att fler anmäler. Men säger att det fortfarande finns ett stort mörkertal.

– Det som framgår i alla undersökningar är att hbtq-ungdomar är utsatta för mobbning, trakasserier och diskriminering i väldigt mycket högre grad än andra ungdomar. Transungdomar och bisexuella brukar vara de som uppger att de har mest ohälsa.

RFSL erbjuder en utbildning för skolor i hbtq-frågor och efterfrågan har ökat de senaste åren. Men på det stora hela är kunskapen låg, enligt Frank Berglund.

–   Vår bild är att kunskapen inom skolan är väldigt bristfällig i stort sett överallt. Där skolor funkar bra så finns oftast enskilda lärare som är eldsjälar. 

Kim har många timmars skolarbete att ta igen.

I dag har Kim hittat kompisar på skolan som också är hbtq, som stöttar varandra. Att ständigt bli ifrågasatt har tvingat Kim att slipa sina argument. I dag kan hen sätta ord på sin sexuella läggning och könsidentitet. 

Instagram har hjälpt Kim att uttrycka sig och hitta sin egen identitet. Men det har också hjälpt andra som är i samma situation som Kim varit tidigare.  

–    Det är många som följer mig som har sagt att om jag vågar komma ut så vågar de också. Jag blir jätteglad faktiskt. Jag vet att det är en stor grej. Varje människa man kommer ut för är ett stort steg för en själv och det i regel brukar stärka ens självförtroende ganska mycket. 

Kim har varit sjukskriven från skolan långa perioder på grund av psykisk ohälsa. Men nu har lärarna ordnat en anpassad skolgång och tagit fram en plan för hur Kim ska komma ikapp med skolarbetet. 

Kim.

– Det känns faktiskt lite bättre dels för att jag blivit starkare och känner mig trygg i mig själv men också för att folk har mognat lite i nian. Om det dyker upp någonting så kan jag prata med en lärare eller människan på en gång i stället för att dra därifrån och må dåligt som förut. 

Men Kim blir fortfarande lika arg när hen hör skällsord som ’jävla bög’ på skolgården. 

–  För om det då är någon som inte kommit ut än så kanske den personen inte vågar det. Jag önskar att vuxna på skolan skulle kunna prata om det här på ett vettigt sätt med eleverna. Det borde vara nolltolerans på riktigt – mot mobbning överhuvudtaget och mot att trakassera dem som är hbtq. För man är ju född sådan och kan inte riktigt hjälpa det.