Här på Ungdomsredaktionen handlar det mycket om att ta ansvar för vad man publicerar på nätet. Anna-Karin Hatt, din företrädare, avgick på grund av hat och hot i höstas. Hur har du upplevt din första tid som partiledare?

– Jag har upplevt fantastiska möten med människor, precis som idag, här på Järvaveckan. Jag har varit ute och rest jättemycket runt om i landet och stått på gator och torg och pratat. I verkligheten är människor oftast väldigt schyssta. Sedan bestämde jag mig, när jag blev partiledare för att inte läsa någonting på sociala medier, så jag läser inte min Instagram, X eller Facebook. Det enda jag faktiskt läser är min LinkedIn, som i alla fall ändå är lite hyfsad.

Vad kan man göra åt hat och hot på nätet så att demokratin kan fungera, tycker du?

– Många saker handlar om den tonalitet som vi själva har. Det är jobbigt, men man måste säga åt en kompis: Så här kan du inte säga. Sedan är det viktigt att se till att tekniska plattformar inte kan ha hatkonton.

Har du någonsin upplevt hat eller hot på sociala medier?

– Ja, väldigt mycket hat, får man säga. Men jag läser inte det, jag har andra som gör det åt mig. Men jag får höra när det är en del konstigheter, men jag läser inte det själv, för jag vet att när man gör det, då tar man in det negativa, och jag försöker vaccinera mig själv genom att faktiskt inte läsa.

Krävs det mycket självkontroll för att göra det?

– Ja, det gör det faktiskt, speciellt för mig som hade, framför allt min Instagram där jag hade en bra ton och bra diskussioner med vänner. Jag tappar också lite av de kommentarna när folk säger att de skrev på Instagram att jag var jättebra på något, men det ser jag ju inte.

Har kommentarsfältet förändrats efter att du blev partiledare?

– Absolut, jättestor skillnad. Och jag är en sådan person, som om någon skriver någonting och jag tycker att den personen har missuppfattat det, då vill jag säga: Nej, de har missuppfattat; det är så här jag menar. Men den personen vill inte höra. Jag tycker att det är så frustrerande, för att jag vill förklara. Jag vill inte att det ska stå oemotsagt. Men vad ska man säga, förutom släpp det. Det kommer inte att göra någon skillnad.

Finns det någon lösning för hat på nätet eller ska man bara ignorera hatet?

– Nej, då får man hjälpas åt med att inte skapa den stämningen. Jag har märkt samma sak på X, där en person som jag känner, som jag har blivit otroligt besviken på när personen skriver någonting som jag absolut inte tycker. När de lägger ord i munnen på mig och säger så här: Eftersom du sa A så tycker du liksom Ö. Men det går inte ihop. Sådant blir jag otroligt irriterad över.

Så har du upplevt att folk har varit snälla mot dig och positiva i verkligheten, men senare beter sig helt tvärtom online?

– Ja, det har hänt med en person. Inte någon nära vän, utan någon som är bekant, som jag känner, och då tänker jag: Vi bor ganska nära varandra, då kan du säga det här till mig när vi möts då, när vi är ute med hundarna här omkring. Så det finns personer som tror det är okej att säga vissa saker på X men inte ute på gatan. Det tycker jag är fegt.

Har du tagit upp det med personen som du känner?

Ungdomsreportrar, Akin och Fardeen med Elisabeth Thand Ringqvist (C). Image: Lara.

– Nej, men någon gång ska jag göra det. Jag har inte sett personen sedan det hände. Men om jag är ute med hunden och träffar den här personen, då ska jag fråga. Då måste man ju vara smart och fråga så här: Jag såg att du skrev det här på X. Vad menar du egentligen?

Unga lägger inte ut så mycket på nätet på grund av kritiken man kan få om till exempel om utseende eller bakgrund. Hur tänker du och Centern kring att stärka ungas självförtroende och fortsätta lägga ut på sociala medier vad de tycker?

– Vi jobbar väldigt mycket med ungas demokratiska medverkan och med att få unga engagerade. Vi ska säga: det spelar faktiskt ingen vilket parti man väljer, bara att man vill. För att våga lägga upp saker på nätet och bidra till en debatt är det bra att ha en grupp runt omkring sig, för då får man stöd i det, men också så att man kan få lite kamratskap och man känner att man har någon som kan backa upp och att man inte är ensam när man debatterar. Det är jätteviktigt, och därför har vi också ett ungdomsförbund där vet vi att de hjälper varandra och hjälper till att ändra ett flöde så att det blir mer positivt snarare än negativt.

Många ungdomar har upplevt eller hört om skjutningar, sprängningar och razzior som har hänt nära där de bor och känner sig obekväma och osäkra i vissa områden. Vad vill ni göra för att ungdomar ska känna sig tryggare på kvällen, i alla områden?

– Den organiserade brottsligheten är helt fruktansvärd och det är illa att den har spridit sig. Jag och Centerpartiet har varit med i Stockholm och i ganska många andra län runtom för att få till tuffare straff, fler poliser, fler synliga poliser. Och vi vill också att fler brott klaras upp, inte bara skjutningar och sprängningar. Det är också viktigt att organiserade snatterier och småbrott också klaras upp. Småbrott är någonting som det kan börja med och sedan så fortsätter det.

– Vi tycker att det är viktigt med synlig polis, men vi tycker inte att man får kontrollera legitimationen på vem som helst eller göra genomsökningar på vem som helst. Det tycker vi inte skapar trygghet. Vi tror inte på att kontrollera någon bara för att personen ser kriminell ut. Så där har vi sagt nej. Vi tycker inte att det är ett bra sätt att skapa ett samhälle som bygger på tillit.

Så ni skulle inte stå bakom en visitationszon?

– Nej, vi skulle inte stå bakom en visitationszon.

Skulle ni stå bakom ett maffialag som Magdalena diskuterade i går?

– Nej, den står vi inte heller bakom.

Varför det?

– Nej, vi tycker inte att den träffar rätt politik som vi vill. Men vi står typ bakom 9 av 10 av de straffskärpningar som har skett som den här regeringen har infört. Och även de extra anslagen till polis och trygghet. Vi tycker inte att 13-åringar ska få sitta i fängelse.

Så vad tycker du är det främsta som borde förändras?

Fler synliga poliser i alla områden, men också lokala poliser som känner området bra.

Och skulle ni stå bakom brottsförebyggande insatser? Som fritidsaktiviteter?

Elisabeth Thand Ringqvist (C) under sitt tal på Järvaveckan. Image: Eline Mofors Drambo.

– Ja, absolut. Det är det allra viktigaste att man redan i lågstadiet börjar med brottsförebyggande insatser. Många grundskollärare som jobbar i lågstadiet säger att redan då kan se vilka som har det tufft hemma och att det finns en risk att vissa lätt kan sugas upp av organiserad brottslighet. Det är därför viktigt att socialtjänsten har möjlighet att göra det jobb som de ska. Det är också viktigt att skolan har mer resurser så att lärare kan bättre förstå hur eleverna i klassen mår.

– En annan sak som vi har jobbat mycket med, som hör till det här, är psykisk ohälsa bland unga. Om vi ser att unga är i riskzonen, så är målet att nå dem i klassrummet. Kanske har någon haft en tuff familjesituation, och då finns det en ganska stor risk att man ärver det beteendet. Om man till exempel har blivit slagen som barn, så fortsätter man att slå.

I premiäravsnittet av ert nya podcast diskuterade ni ungas psykiska hälsa. Vad för insatser vill Centerpartiet se för att unga ska må bättre mentalt?

– Vi vill lägga mycket mer pengar på att det ska funka. Vi vill att ungdomsmottagningarna borde vara tillgängliga för alla upp till 25 år. Vi tycker också att skolan ska screena unga för psykiska ohälsa, på samma sätt som man screenar för fysiska problem. För det finns också många som inte vill prata om psykisk ohälsa, eftersom de tycker att det är ganska skämmigt. 

Vad tycker du är den viktigaste frågan för unga i Järva nu?

– Jobben. Att man får jobb, det är jättemånga här som är arbetslösa. Får man inte sitt första jobb, kanske innan man har ens klarat av gymnasiet, då är det jättesvårt att komma in på arbetsmarknaden. Man måste ha en referens och nätverka.

Vad är Centerns plan för att investera i unga och bryta ungdomsarbetslösheten?

– Vi vill att om man jobbar och är under 19 år, då ska man inte betala någon skatt. Så att om man tjänar 120 kr, då får man 120 kr. Sedan vill vi att de som anställer inte ska betala någon anställningsskatt. Då tror jag att det kommer finnas fler jobb.

Hur arbetar ert parti med frågor som rör Järva?

– På väldigt många sätt. Vi har idag pratat om bostäder och att alla partier måste sätta sig ner och lösa bostadsfrågan. Det är jättemånga här som är trångbodda. Vi tycker att läget, som det är just nu, gör att det blir svårt för dem som vill bo kvar i Järva men vill flytta till ett radhus. Det går då inte, för det finns så få radhus. Därför tycker vi att det är viktigt att bygga fler blandade bostäder.

Vad tycker ni om Järvaveckan?

– Den är ju toppen. Jag har varit här många gånger innan jag blev partiledare. Jag tycker att det är väldigt bra.

 

GÖR KFUMs VALKOMPASS FÖR UNGA!

Vilket parti tycker mest som du? Ta reda på var partierna står i de frågor som rör dig, med hjälp av föreningen KFUMs valkompass för unga!
Till Valkompassen