I som eld möter vi en kärlek som är stark. Den brinner precis som titeln antyder. Lollo och Anna sitter vid den sprakande elden då Lollo lyfter blicken, “kärlek är som eld”, konstaterade hon. Eld värmer inte bara, den kan även brännas. Kärleken i boken är inte enkel eller perfekt. Den är komplicerad, förbjuden och ibland smärtsam. Det är lätt att tro att kärlek automatiskt löser problem. Att om man bara älskar tillräckligt mycket så ordnar sig allt.

Det som gör boken så stark är att den just vågar visa kärlekens båda sidor. Den visar hur kärlek kan ge mod, få människor att våga vara sig själva och kämpa för det de tror på. Samtidigt visar den att kärlek också kan innebära risker och svåra val.

Att inte våga vara sig själv kan få många att känna som om man inte riktigt hör till standarden. Man vill egentligen bara våga uttrycka sig själv utan att bli dömd för det, kärlek kan få dig att både blomstra ut men även gömma dig ännu mer.

När jag nu lämnar boken tänker jag att kärleken kanske inte alls övervinner allt, men att den alltid förändrar något. Den kan få människor att se världen på ett nytt sätt. Ibland kanske det är viktigare än ett lyckligt slut.

Så nej, kärleken övervinner inte allting men den är fortfarande värd att kämpa för.