Under 2010 var det ungefär 300 jordbruksföretag i Ljusdals kommun, men hur många är det idag? Allt fler bönder lägger ner och många undrar hur det kommer bli i framtiden, men Ljusdals kommuns bönder är hoppfulla.
"Framtiden kommer att innebära fler små gårdar igen", sade Isabelle Enkvist.

Ljusdals kommun är en landsbygdskommun, med stora skogar, flera vattendrag och bördiga jordar. En stor del av befolkningen i kommunen sysselsätts idag inom jord- och skogsbruk. 

Ljusdals kommun har bördig mark och skog, ungefär är 2% jordbruksmark. 

Bygge åt dikorna BILD: Mårten Joners. Image: Mårten Joners.

År 2010 var det cirka 300 bönder (lantbruksföretag) i Ljusdals kommun. Har det förändrats fram till idag, år 2022, och hur ser det i så fall ut i kommunen nu? Under dessa 12 år har det minskat med 50 st lantbruksföretag. Det gör att det idag är 250 st bönder kvar. De företagen är utspridda på lite olika ställen i kommunen, 96 av dem i Järvsö, 86 st i Färila/Korskrogen, 37 st i Ljusdal och resterande finns i Ramsjö, Tallåsen, Hamra eller Kårböle. Av de här 250 bönderna finns det bara 8 st mjölkbönder i Ljusdals kommun. Många som hade mjölkkor förut har slutat eller bytt till köttdjur. Hur ser det då ut i hela landet? Statistiken visar att minskningen nationellt sker i ungefär samma takt som i vår kommun. Jag har intervjuat en av de bönder som slutat med mjölkkor och börjat med köttdjur, Mårten Joners.

När bytte du till köttdjur och varför slutade du med mjölkkor?

- Den 28 september 2018 åkte de sista mjölkkorna. Det var på grund av att min ladugård blev utsliten och jag tyckte inte det var värt att kosta på den eftersom jag hade tröttnat på att mjölka uppbundet, sade Mårten Joners. 

- Jag hade inte heller förutsättningar för att bygga en större ladugården. Året efter fick jag mera mark och möjlighet att bygga för dikor.

Isabelle Enkvist tillsammans med kossan Lina BILD: Jon Görgård. Image: Jon Görgård.

Hur ser du på framtiden inom ditt yrke?

- Framtiden för jordbruket är nog ganska god. Om man har möjlighet att anpassa sig till de utmaningar som dyker upp. För alla blir hungriga och det tillverkas inte så mycket åkermark, svarade Mårten. 

- Framtiden för dikor är jag osäker på. Jag tycker att de är lite tråkiga. De äter mest, men det ordnar sig nog snart, fortsatte han.

Jag har även intervjuat en av de bönderna som har gått emot strömmen och skaffat mjölkkor under tiden andra slutade, Isabelle Enkvist. 

Varför valde du att gå emot strömmen och starta ett jordbruk med mjölkkor?

- Jag valde att starta upp en liten mjölkbesättning för i mitt tycke så är detta det enda hållbara. Att ha få djur och kunna föda upp dem på det som växer och odlas runt gården. Det gör att jag kan sköta mycket för hand och behöver inte ha dyra maskiner eller höga driftskostnader, svarade Isabelle Enkvist.

Hur ser du på framtiden för dig och jordbruket överlag?

- Jag är ganska övertygad om att framtiden kommer att innebära fler små gårdar igen. För djurens skull, för naturens skull och framförallt för att vi människor mår bra av att kunna se kossorna gå och beta i sina hagar. Vi mår bra av att kunna handla direkt från bonden och det är en samhälles trygghet att ha en så stor självförsörjning som möjligt, sade Isabelle. 

- Jag kommer absolut att fortsätta med småskaligt men jag tror att det kommer att vara väldigt tufft ekonomiskt i minst 20 år till. Sedan hoppas jag att tillräckligt många människor och framförallt politiker ser nyttan med små gårdar i drift, så att det blir bättre regler och villkor för dem som vill satsa på det.

Om vi drar en slutsats av detta inser vi att det är dyrt ekonomiskt och att både Mårten och Isabelle tror att framtiden kommer bli bättre för bönderna.