Vad händer egentligen när våra elever tillåts delta i samhällsdebatten kring frågor som angår dem? För eleverna i 8F på Östra Grundskolan i Huddinge har skolarbetet berikats på ett helt annat sätt med värdeskapande lärande. Både för dem och omvärlden.

Gustav Fridolin släntrar in och hälsar glatt på 8F i skolans fräscha cafeteria. Där väntar eftermiddagsfika med mackor och festis, eller kaffe för den som hellre dricker det. Fridolin drar snabbt blickarna och intresset till sig och tämligen omgående är de ivriga diskussionerna igång. Eleverna och utbildningsministern skjuter in frågor om vartannat. Till en början handlar det förstås om digitaliseringen och varför debatten egentligen är så het.

Eleverna i 8F tar ministerbesöket med ro. De tycker att det är bra när vuxenvärlden väljer att lyssna på de erfarenheter de faktiskt har - av att vara elever i den skola som utformas utifrån vår tids utmaningar och möjligheter.

– Vi har arbetat med lärande genom att skapa värde för andra i flera år nu, därför känns det inte alls konstigt att träffa en beslutsfattare. Tvärtom tycker vi att det känns bra att en politiker kommer hit och besöker oss i vår miljö. Dels för att våra åsikter bygger på våra erfarenheter av skolan som den är nu och hur det är att vara elev nu. Dels för att vi vill inspirera andra barn och unga till att våga delta i debatten och få de vuxna att lyssna, menar Clara. 

Eleverna i klass 8F ställde frågor om bland annat Gustav Fridolins väg in i politiken. Image: Foto: Lotta Bergseth.

– När vi får arbeta så här och vuxna faktiskt lyssnar blir vi väldigt motiverade, berättar Linnea Bredäng. Det är en belöning att få göra något som påverkar andra positivt. Det gör att vi verkligen vill jobba i skolan.

Clara funderar på vilka frågor hon gärna ser att Fridolin arbetar vidare med.

– Betygsfrågan och digitaliseringen av skolan, konstaterar hon. När det gäller betyg tycker jag att vi behöver lyfta frågan om de olika ämnenas tyngd, alltså vad är viktigt av det vi lär oss och hur mycket ska det få påverka vår framtid genom betygen?! Ta till exempel matte och slöjd. Är det verkligen lika viktigt att sy korsstygn som att kunna räkna matte? Ska betygen i de båda ämnena väga lika tungt? Det skulle jag vilja se en diskussion om, fortsätter Clara.  

Väl inne i klassrummet tar samtalet rejäl fart och heta frågor som Fridolin får ta, handlar om vuxnas ansvar på nätet, hur bra vuxna egentligen är på källkritik, kursplaner, digitala verktyg och likvärdigheten i svensk skola. Här tar klassen upp några exempel på hur olika det ser ut på olika skolor och i olika delar av landet. Fridolin hänvisar då till den purfärska nationella digitaliseringsstrategin och menar att likvärdigheten kommer med d

Så plötsligt kommer frågan om varför Gustav Fridolin blev politiker. Han stannar upp och minns tillbaka ett slag.

– Jag gick på mellanstadiet och jag fick tillsammans med några klasskompisar i uppdrag av vår lärare att ta reda på hur lokalpolitikerna ställde sig i olika frågor. Det som hände då var att vi kände oss sedda och respekterade av politikerna. Det gjorde oss så motiverade att vi gick med i miljöpartiet. Det påminner väldigt mycket om det som ni gör idag, om ert sätt att arbeta. Att knyta an till verkligheten.

Något som 8F på Östra Grundskolan och deras lärare Maria Wiman kommer att fortsätta med.