Psykisk ohälsa blir allt vanligare bland dagens ungdomar. Studier visar att stress, ångest och depression påverkar många elevers vardag och inlärning vilket sedan resulterar i sämre skolresultat och ökad frånvaro. Men vad händer egentligen bakom klassrummens dörrar när det psykiska välmåendet sviktar? Vi får höra skolans kurator och en elev från skolan som själv har upplevt hur psykisk ohälsa kan ställa till det. Tillsammans delar de deras erfarenheter kring vad som behövs för att skapa tryggare och mer stöttande skolmiljö.   

Under de senaste decennierna har psykisk ohälsa bland ungdomar skjutit i höjden, vilket har en tydlig koppling till skolgången och det kommande arbetslivet. Socialstyrelsen har visat att unga som vårdats för psykisk ohälsa ofta har en längre och krokigare väg till en komplett gymnasieutbildning. Problemet växer sig till en stor klump i magen när eleverna upplever att hjälpen och förståelsen som behövs inte finns där. 

Vi befinner oss i en tid där prestationskraven är som tunga ryggsäckar, fyllda till bristningsgränsen, som de unga går och bär på dagligen. Samtidigt som deras mentala hälsa försämras, pressas kraven uppåt, som om någon ständigt fyller på vikten i ryggsäcken utan att någonsin få frågan om axlarna klarar av bördan. Den nya läroplanen som infördes 2011, med dess starka betoning på kunskapsmätningar, blev inte en lösning utan snarare en ytterligare sten som kastas i den redan tunga packningen. Man kan se en fördubbling av stress hos eleverna efter denna reform, samtidigt som känslan av tillhörighet har halverats. Vi behöver agera på dessa resultat och minska kraven istället för konstant höja de till skyarna. 

Vi har samtalat med Alva, vars välmående har haft en allvarlig inverkan på hennes studier. I en tid präglad av skyhöga prestationskrav, upplever hon dagligen hur betygen sjunker medan ångesten svävar ovanför som ett mörkt moln, ständigt närvarande. När ångesten bubblar upp spricker balansen hur lätt som helst och panikattackerna ligger helt plötsligt farligt nära ytan. Att få stöd av skolkurator Helena har varit ett viktigt steg mot förbättring, även fast den inre kampen består. 

Skolkurator Helena Janeling på Grillska Gymnasiet Eskilstuna, berättar hur elever ofta visar tecken på stress och oro som kan påverka skolgången. Vikten av stöd från folk i närheten väger tungt, samtidigt som det även kan vara tufft för utomstående. 

-Att kommunicera med den drabbade kan göra mycket för båda parter, både för att förstå varandra men också för att känna att man har en stöttepelare i det tuffa". Alva bekräftar detta och berättar att hennes vänner har varit viktiga pelare i försöken att ta sig framåt, även fast det inte alltid har varit lätt att bibehålla hennes relationer i de jobbigaste perioderna. Övertänkandet fångar in henne som en stark tsunamivåg och hon upplever att detta har pressat hennes vänskapsrelationer. 

-Jag känner inte att mina vänskapsrelationer har påverkats, men indirekt så tror jag att mitt har mående och övertänkande haft en negativ effekt" säger Alva när detta ämne tas upp. 

Hur upplever du att utomstående i din ålder ser på psykisk ohälsa?

Varje steg är en kamp, som om benen är fastkedjade i blytunga bojor som drar en mot marken. BILD: Tilda Fjäll. Image: -.

-Det går inte att tvinga någon att förstå men jag upplever ofta en efterlängtan av att få deras förståelse".

Att hennes klasskamrater inte är förstående är något hon hade önskat var annorlunda. I turbulenta tider där ångesten sträcker sig till rymden möts hon av en avsaknad av stöd, vilket försvårar hennes skolgång ytterligare. Därför betonar hon vikten i att bredda utbildningen kring psykisk hälsa, så att okunskap inte ska drabba de som redan kämpar. 

I en artikel i Vi Lärare har vi tagit del av viktig information som vi hoppas ändra dessa problem. Betygsutredare Magnus Henrekson berättar om den nya betygsplanen som ska framföras 2025. Bland annat betonas vikten av att eleven ska försöka oavsett, och att man faktiskt ska gynnas av detta. Ett betyg ska inte heller sättas enskilt utav en lärare utan lärare ska nu istället samarbeta, för att elevers betyg ska bli mer likvärdiga.

– Dagens betygssystem är bland det mest demoraliserande som finns i Sverige. Det är godtyckligt, skadligt och korrumperande. Jag tycker även att det är emotionellt väldigt stötande. Förutom betygsinflationen och den bristande likvärdigheten i betygssättningen är det dessutom oklart vad det egentligen är som betygsätts" säger Magnus Henrekson i artikeln från Vi Lärare.