Om ni blir en del av majoriteten i riksdagen, vad är era tre topp-prioriteringar för att hjälpa unga?

– Först och främst vet vi att ungdomsarbetslösheten är ett stort problem. Vi måste få fler unga i arbete. Därför har vi till exempel sänkt arbetsgivaravgifterna, alltså den skatt som företag betalar för att anställa unga. Vi har sänkt den så att det kostar mindre att anställa. Dessutom har vi gjort det mycket enklare att driva företag, så att företag behöver lägga mindre tid och pengar på administration och mer tid på att anställa och sälja. Det skapar bättre förutsättningar för ungdomsjobb. 

– Sedan vill vi ha ordning och reda i klassrummen. Vi vet att många unga, inte minst i utsatta områden, går i väldigt stökiga skolor. Om det tar 10–15 minuter att få igång en lektion för att det skriks, stökas och bråkas kan man som elev tappa väldigt mycket undervisningstid. Vi tycker att skolan inte ska vara en klassfråga. Alla barn i Sverige ska ha samma möjlighet till en bra utbildning. 

– Och så vill vi fortsätta att bekämpa brottsligheten och kriminaliteten. 

Magdalena Andersson har nyligen sagt att hon vill samarbeta över blockgränsen. Ska möjligheten att samarbeta över blockgränsen fortfarande vara öppen efter valet?

– Jag har ingenting emot att man samarbetar över blockgränsen, tvärtom. I försvarsfrågan står alla partier i riksdagen bakom att nästan dubblera försvaret, från Vänsterpartiet till Sverigedemokraterna. Det är bra för Sverige.

Problemet uppstår när man tycker olika. Om jag vill ha lägre skatter och någon annan vill ha högre skatter kan vi prata hur mycket som helst, men vi kommer inte att övertyga varandra. Man kan samarbeta över blockgränsen när det handlar om frågor där man redan är överens, som försvaret. Men vi kommer inte att samarbeta bara för samarbetets skull.

Så ni ska inte kompromissa?

– Kompromissa gör man hela tiden. Det är fyra partier som styr tillsammans. Vi tycker inte lika i alla frågor, för då hade vi varit ett enda parti. Hela tiden får man kompromissa.

Hur tycker du att skolan kan bli bättre?

– Det handlar om många olika saker. För det första behöver skolan vara mer evidensbaserad. Det låter kanske tekniskt, men det handlar om att använda metoder som vi vet fungerar. Det vi vet fungerar är lugn och ro i klassrummet. Jag kanske gör mig lite impopulär nu, men jag tycker att det har blivit för mycket skärmar, paddor och mobiltelefoner. Det gör att elever blir distraherade från undervisningen. Därför vill vi fokusera mer på klassisk undervisning.

– Sedan finns det partier som tycker att man inte ska få välja skola och att man inte ska ha friskolor. Där tycker vi att det är väldigt viktigt att människor får välja själva.

Järva har förändrats mycket sedan din uppväxt här. Vilka insatser behövs i Järva för att förbättra situationen för ungdomar som bor här just nu?

– Mycket av det vi redan gör. Varje framgångsrik integrationspolitik måste börja med trygghet och säkerhet. Kriminella får inte ta över områden. Det ska inte vara våldsamma upplopp, skjutningar eller en situation där människor känner sig otrygga. Den här oron och rädslan gör att företag flyttar härifrån. Sedan gör vi en massa andra saker också. Till exempel vill vi ställa mer krav för att få bidrag. Vi tycker att det är rimligt att om man får andra människors pengar så ska man också förväntas lära sig svenska, gå på praktik eller utbildning. På samma sätt som en person som går till jobbet förväntas bidra. Vi tycker att det är en fråga om rättvisa.

Benjamin Dousa är uppväxt i Järva, utanför Stockholm och hade sin mamma, Sonja Dousa med sig till intervjun. Image: Lara.

Vad tror du har förhindrat den här typen av insatser hittills?

– Det har varit både blå och röda regeringar. Problemen började i Sverige i samband med migrationen och när det började skjutas i våra områden var det nästan ingen som brydde sig från något parti. När problemen sedan spred sig till andra områden var det då fler vaknade och det började hända saker. Det tycker jag är orättvist. Varför skulle vi vara mindre värda för att vi kommer härifrån än någon annanstans ifrån?

Så det är mer en fråga om politisk vilja än något annat?

– Ja, absolut.

Enligt Konjunkturinstitutet kommer Sverige fortsätta ha en ganska låg konjunktur fram till nästa år. Har Moderaterna någon plan för att stimulera ekonomin och hjälpa återhämtningen? Och hur skulle den planen i så fall påverka unga i Sverige?

– Det är en jättebra fråga. Vi var faktiskt på väg ut ur lågkonjunkturen redan för ungefär ett år sedan. Sedan började Trump införa tullar, vilket gjorde att utvecklingen bromsades. Nu har vi ändå gått från att ha en av de svagaste ekonomierna i EU till att ligga i toppen Det viktigaste man måste göra är att se till att människor får behålla mer av sina egna pengar. Då skapas drivkrafter att gå från bidrag till arbete. Det påverkar unga också.

– Om man växer upp i en familj där föräldrarna står utanför arbetsmarknaden ökar risken för att man mår sämre, misslyckas i skolan eller hamna i kriminalitet. Att bryta bidragsberoende och utanförskap är därför en av de viktigaste ungdomsfrågorna. Det skulle jag säga är nummer ett.

– Nummer två är vissa tillfälliga konjunkturåtgärder. Ingen visste för ett år sedan att situationen i Iran och utvecklingen kring oljepriserna skulle se ut som den gör nu. Därför sänker vi skatten på drivmedel, alltså bensin och diesel, och halverar priset på kollektivtrafikkort. Vi vet att transportsektorn påverkas hårt av höga oljepriser.

AI har påverkat ekonomin mycket och förändrat hur vi arbetar. Hur tror du AI kommer påverka unga som växer upp?

– AI kommer att påverka allt. Det är svårt som politiker att säga exakt hur världen kommer att se ut om tio år, men som ung tror jag att det är viktigt att hålla koll på utvecklingen.

– Om man drömmer om att arbeta inom ett visst område behöver man fundera på hur AI kan påverka det yrket i framtiden. När man väljer utbildning eller bransch ska man naturligtvis följa sitt intresse och välja något man tycker är roligt. Men man behöver också tänka lite strategiskt och fundera på hur arbetsmarknaden kan förändras.

Tror du att AI kommer visa sig vara en bubbla, likt tidigare tekniktrender?

– Tekniskt sett, absolut inte. AI är här för att stanna. Det fanns politiker som sa att internet var en bubbla. De håller tyst om det idag. Däremot kan det finnas företag inom AI som inte lyckas leva upp till förväntningarna ekonomiskt. Det påminner lite om IT-bubblan. Många företag försvann, men internet försvann inte. På samma sätt tror jag att AI-tekniken kommer att finnas kvar även om vissa bolag inte blir så framgångsrika som man tror idag.

Jag har följt diskussionen om att minska användningen av digitala verktyg i skolan. Håller du med om det när det gäller iPads?

Fardeen och Akin med Benjamin Dousa (M) efter intervjun. Image: Lara.

– Ja, det gör jag. Sedan är det en annan fråga hur mycket man använder sådana saker hemma. När jag var ung sa man att vi spelade för mycket tv-spel och tittade för mycket på tv. Men i skolan vet vi att för mycket iPads och mobiltelefoner gör barn mer distraherade och försämrar inlärningen. Därför tycker jag att användningen bör begränsas.

Tror ni att man fortfarande kan förbereda elever för en arbetsmiljö där de använder mycket digitala verktyg samtidigt som man har ett mer traditionellt utbildningssystem?

– Ja, absolut. Även om vi inte använder paddor och mobiltelefoner hela tiden i skolan kommer människor fortfarande att lära sig använda digitala verktyg. Vi som gick i skolan innan paddor och smarta telefoner blev vanliga lärde oss ändå hur olika program fungerade. Så det är jag inte så orolig över.

Är det viktigt att elever får mediekunskap och lär sig källkritik?

– Ja, det är klart att man måste lära barn och unga källkritik, inte minst med tanke på AI. Om vi tar politiken som exempel är det idag väldigt enkelt att skapa bilder, filmer eller ljudklipp med AI som ser äkta ut. Man skulle till och med kunna manipulera en intervju som den här. Därför måste man hela tiden tänka kritiskt. Låter det här rimligt? Skulle en politiker verkligen säga på det där sättet? Den typen av kritiskt tänkande behöver man få med sig både hemifrån och från skolan.

Vilka yrken tror du kommer vara de absolut viktigaste i framtiden?

– Det är helt omöjligt att svara på. När AI började bli stort för några år sedan trodde jag att vissa administrativa tjänster, enklare ekonomiarbete och vissa IT-uppgifter skulle påverkas först. Nu ser vi att AI också påverkar kreativa områden. Därför tror jag att man ska vara försiktig med att vara helt säker på hur arbetsmarknaden kommer att se ut om tio år. Utvecklingen går väldigt snabbt och vi vet inte exakt vart den är på väg.

Vad är ditt råd till ungdomar som känner sig osäkra på vad de vill göra efter gymnasiet?

– Jag var själv inte helt säker på vad jag ville göra. Mitt första råd är att börja "stänga dörrar i huvudet". Man kanske inte vet exakt vad man vill göra, men man kanske vet vad man inte vill göra. Då kan man börja där. I mitt fall funderade jag till exempel på både ekonomi och juridik. Båda verkade intressanta. Då försökte jag träffa människor som arbetade inom de områdena och fråga vad de faktiskt gjorde om dagarna. Jag lovar att de flesta människor är ganska generösa med sin tid om man kontaktar dem och ställer frågor. Om juridik verkar spännande kan man fråga en jurist om hur arbetet faktiskt ser ut. Om ekonomi verkar intressant kan man fråga någon som arbetar med det. Börja med att sortera bort sådant som inte känns rätt. Välj sedan ut några områden som verkar intressanta och försök lära dig mer om dem.

Vad tycker du om Järvaveckan?

– Fantastiskt. Jag älskar Järvaveckan!