Det här är en berättelse om vårt studiebesök på radion. Vi träffade chefen, intervjuade honom, och några av eleverna blev också intervjuade av en journalist.

Måndagen den 27 januari besökte jag Sveriges Radio i Uddevalla. Jag visste inte vad som skulle hända under studiebesöket. Vi gick högst upp till fjärde våningen, där kanalchefen öppnade dörren. Han såg ut som en vanlig svensk gubbe – han hade tunt, kort hår, glasögon och en liten rund mage. Han hade på sig en svart tröja och grå kostym. Han presenterade sig som Peter Sundblad. Jag tyckte att han verkade lite nervös. När han berättade att det hade skett ett mordförsök i närområdet förstod jag att han kanske var stressad.

Vi gick in i radiohuset. Det var helt tyst där inne, och alla satt vid sina datorer och jobbade. Vi väntade i ungefär fem minuter innan chefen visade oss hur personalen arbetade. När han var klar gick vi in i ett rum och satte oss. Rummet såg ut som ett mötesrum. Det fanns ett stort bord, många stolar och en vit tavla på väggen.

Peter Sundblad började berätta om hur de får information, och vad som är bra och dåligt med att vara journalist.

Efter att han pratat klart kom våra lärare fram med en mobil i handen. Han öppnade diktafon-appen och började spela in våra röster. Vi fick i uppgift att intervjua kanalchefen. Varje elev fick ställa en eller två frågor till honom. När det blev min tur kände jag mig nervös, eftersom det var första gången jag intervjuade någon.

Min fråga var:
– Vad brinner du mest för att rapportera om?
Han svarade:
– Jag brinner för att rapportera om aktuella och relevanta händelser som påverkar människors vardag. Det viktigaste för mig är att göra nyheter tillgängliga och begripliga för alla. Oavsett om det handlar om politik, ekonomi eller samhällsfrågor ska journalistiken vara tydlig, rak och lätt att förstå.

Vi fortsatte att ställa frågor. Till exempel frågade min kompis:
– Vilka är de största utmaningarna du möter när du rapporterar om lokala nyheter, och hur hanterar du dem?
Han svarade:
– Det är en jättebra fråga. En av de största utmaningarna är att få folk att faktiskt svara på mina frågor. Det blir allt vanligare att politiker föredrar att svara via mejl istället för att ge muntliga intervjuer. När de väljer att svara skriftligt förlorar jag möjligheten att ställa följdfrågor, vilket gör det svårare att få fram nyanser och fördjupning i deras svar.
– En annan utmaning är att få tag på personer i rätt tid. Många sitter i sammanträden hela dagarna och har svårt att avsätta tid för intervjuer. Ofta får vi journalister vänta länge på svar, och ibland hinner vi inte få med deras kommentarer innan en artikel eller ett inslag måste publiceras.

När vi var klara med intervjun väntade vi en stund innan vi gick till studion. Vår lärare valde ut tre elever som skulle intervjuas av en journalist i direktsänd radio. De gick in i studion, och vi andra elever väntade utanför och kunde höra dem från radion.

Journalisten ställde frågor till eleverna, som till exempel: Hur går det i skolan? Vad vill ni bli i framtiden? Vad ska ni göra efter att ni slutar skolan?

Till slut var det dags att åka tillbaka. Vi tog en gruppbild utanför kanalbyggnaden och sedan åkte vi tillbaka till skolan.

AI har använts i utbildningssyfte för att assistera vid skapandet av den här texten.