“I och med den korta period det var visitationszoner så kan man inte förvänta sig att man kommer lösa kriminaliteten i dessa områden.”

Det var onsdagen den 4 september som polisen införde två säkerhetszoner omfattande 7 stadsdelar om staden Eskilstuna. Detta gjorde man till följd av de två skjutningar som skakade staden, då båda inträffade inom loppet av 12 timmar. En man i 35-årsåldern sköts ihjäl till döds intill sin bil under fredagen i stadsdelen Årby, och på mindre än 24 timmar avled ännu en man när han befann sig i ett trapphus till följd av sina skador vid en skjutning i stadsdelen Lagersberg. Dessa två säkerhetszoner i Årby och Lagersberg inkluderade även stadsdelarna Nyfors, Myrtorp, Fröslunda och Råbergstorp.

- Min uppfattning är att visitationszonerna eller säkerhetszonerna som de kallas formellt infördes med anledning av de två skjutningar som nyligen inträffade kort inpå varandra och man ville förhindra ytterligare våldsbrott i närtid, berättar polisen Filip Funck.

Säkerhetszonerna hävdes efter två veckor, men under dessa två veckor fanns det en högre polisiär närvaro, samt att det infördes förebyggande kontroller. Detta innebar att polisen fick kroppsvisitera och söka igenom fordon utan att det fanns någon konkret misstanke om brott. Införandet av säkerhetszonerna har mottagits positivt av majoriteten hos allmänheten, samt uppnått ett eftersträvande resultat.

- Jag bedömer att zonerna gav den effekt man eftersökte, vilket var att förhindra fler våldsbrott och att folk skulle kunna känna sig trygga i sina bostadsområden. De människor som jag pratat med och mött under den tid det var zoner har upplevt en högre närvaro av polis och med det en ökad trygghet att röra sig ute i områdena. I och med den korta period de var visitationszoner så kan man inte förvänta sig att man kommer lösa kriminaliteten i dessa områden. Utan det är en tillfällig lösning som ska verka förebyggande.

Säkerhetszonerna som markerade 7 av Eskilstunas stadsdelar omfattade även Årbyskolan som ligger i ett av dessa utsatta områden. På Årbyskolan fick resultatet av säkerhetszonerna ingen särskild påverkan hos varken eleverna eller lärarna. Cornelia Fischer som är biträdande rektor på Årbyskolan berättar att hon inte sett någon tydlig skillnad hos eleverna vid införandet av säkerhetszonen, utan att det endast pratats mycket kring det och väckte reaktioner.

- I början var en del upprörda över visitationszonen. Sedan började några berätta att de har blivit visiterade och vår känsla var att en del bara sa det för att få uppmärksamhet av andra.

Bild över Årby stadsområde. Viggo Kemppi. Image: .

Fischer berättar också att införandet av fler poliser som patrullerade i området bidragit till en ökad trygghet. Hon förklarar också att andra skolor som kommit till Årbyskolan för att ha moderna språk och praktisk-estetiska ämnen som till exempel hemkunskap har reagerat. De var oroliga över om de kunde skicka sina elever dit med tanke på säkerhetszonen, men Fisher berättar att de kunnat ta den oron ifrån dem. Lärarna på skolan har tagit detta med ro, iakttagit vad som sker runtomkring, lyssnat på eleverna och agerat som vanligt, fortsätter hon.

Om polisen skulle införa detta igen, berättar polisen Filip Funck att man skulle kunna önska att myndigheterna har möjlighet att tillse poliser att få jobba ostört i dessa områden. Men då polisen är en händelsestyrd verksamhet så kan de tyvärr inte endast befinna sig i dessa områden, utan är tvungna att åka dit jobben tar dem. Han förklarar också att om det är mycket jobb på andra platser kan man tappa uppfattningen av en ökad polisiär närvaro i dessa områden.

- Valet av platserna var bra tycker jag då man lyckades fånga upp de områden som är mest utsatta. Dock så är de kriminella rörliga så de flyttar ju på sig. Så kanske att man skulle öka zonerna till en mer omfattande yta, medför Funck.