Röster från 1800-talet: Barnens plats är på gården, inte i skolan
By MUSEIREPORTRARNA, VäNERSBORGS MUSEUM
Published 2026-03-20 09:22

Jag skriver detta som en bonde med flera barn och med en familj som lever ett fattigt liv på gården. Tänk dig själv att leva ett liv där dina skördar påverkar allas överlevnad. Där hela familjen jobbar för att ni ska få mat och att gården ska gå runt. Utan våra barn som arbetar så kan vi varken få mat till familjen eller till samhället. Då undrar jag vad som är viktigast, våran överlevnad eller att barnen ska gå i skolan? Här hemma lär sig barnen det dem behöver senare i livet, de lär sig ta eget ansvar och även hur allt på gården går till. I skolan lär man sig inga livsviktiga saker för överlevnad, som man gör i hemmet. Därför tycker jag att barnen ska stanna hemma och arbeta på gården istället för att gå i skolan. Eftersom de lär sig de praktiska kunskaper som behövs för överlevnad och familjens försörjning.
För det första så är det viktigt för familjens överlevnad. Bara för att de är barn så är dem fortfarande lika bra arbetskraft som vuxna. När det är tid för skörd är det viktigt att alla i familjen hjälps åt. Enligt Västerbro (2020) så är varje hand viktig för överlevnaden. Om barnen inte arbetar på gården, skapar det stora problem för familjens ekonomi och resurser. Om mina barn istället spenderade tiden i skolan så hade det blivit betydligt svårare för våran familj att överleva. På Nationalencyklopedin (2025) står det även att barnens arbete var avgörande för gårdens privata kapital och ökar produktiviteten av resurser.
Dessutom så lär man sig otroligt mycket saker som är viktigare senare i livet, när vi vuxna blir äldre ska barnen kunna försörja sig själva. Därför krävs det att de vet hur dem överlever och tar eget ansvar. Skolan nu för tiden utgår mest från kyrkan och bibellära, men det kan vi lära oss hemifrån när vi läser bibeln här hemma.
Fallström (2025) skriver att barnen tidigt började arbeta på gården och där lärde man sig livsviktiga praktiska kunskaper. Med mina barn, vill jag lära dom allt jag kan och föra mina kunskaper vidare till nästa generation.
Vissa kanske tycker att det finns viktiga kunskaper som barnen behöver kunna och därför lära sig i skolan, som att läsa och skriva. Men enligt Nilsson (2025) så kunde redan ungefär 85-90% läsa tidigt 1800-tal, innan folkskolan infördes i varje kommun år 1850. Och dessutom, år 1875 var det 11% som inte kunde skriva, 25 år efter folkskolan infördes. Som vi ser är skolan inte en stor faktor till att människor kan läsa eller skriva utan det lärs ut i hemmet på andra sätt. Som jag redan påpekat tidigare så fokuserar folkskolan mest på kyrkan som vi även lär oss om hemma.
Hur det kunde se ut på lantbruket under 1800-talet. Image: Justus2.
Slutligen så är barnens arbete viktigt för att säkra inte bara gårdens, men samhällets långsiktiga överlevnad. Eftersom skolan tar upp mycket tid och barnen inte kan arbeta lika mycket, riskerar det en dålig skörd och mindre mat. Under denna tiden kunde en dålig skörd leda till stor svält för både familj och bygd skriver Västerbro (2020). Den dåliga skörden leder till långsiktiga konsekvenser för bygdens och familjens säkerhet. Stannar barnen hemma kan det skydda framtiden och matförsörjningen för våra bygder och familjer, motverka svält och vi kan rädda många av de familjer som hemskt dör av svält.
Barnen borde stanna arbeta och arbeta istället för att gå i skolan, för att som jag tidigare sagt så riskerar det både familjens och bygdens säkerhet långsiktigt och kortsiktigt. Dessutom så lär barnen sig väldigt mycket nödvändiga saker för att överleva hela livet utan våran hjälp. Så vad är egentligen viktigast, att barnen lär sig om kyrkan, som de redan får lära sig om hemma. Eller att barnen hjälper hela samhället få mat, lär sig nya livsviktiga saker hela tiden, och förbereder sig för arbetslivet framåt. Jag uppmanar dig att lära dem på det sätt de ska lära sig. Vi behöver motverka folkskolan tillsammans för att vi ska kunna överleva här på landet. Håll barnen hemma från skolan och låt dem vara en del av arbetet. För våran bygd och samhällets överlevnad behövs våra barn här och nu.
References: (1) SO-Rummet. Fattigbarn, fosterhem och barnarbete förr. , (2) NE Nationalencyklopedin AB. barnarbete., (3) SO-Rummet. Folkskolan. , (4) Populär historia. När hela Sverige svalt: Nödåren 1867-69.
Writers
Research
|
13 Oct Pupil |
|
30 Sep Pupil |
|
30 Sep Pupil |
|
25 Jun Pupil |
|
16 Jun Pupil |
|
10 Jun Pupil |
|
10 Jun Pupil |
|
06 Jun Pupil |
|
06 Jun Pupil |
|
06 Jun Pupil |
|
05 Jun Pupil |
|
31 May Pupil |
|
28 May Pupil |
|
28 May Pupil |
|
25 Apr Pupil |
|
25 Apr Pupil |
|
25 Apr Pupil |
|
25 Apr Pupil |
|
25 Apr Pupil |
|
25 Apr Pupil |
|
11 Apr Pupil |
|
08 Apr Pupil |
|
17 Feb Pupil |
|
17 Feb Pupil |
|
17 Feb Pupil |
|
17 Feb Pupil |
|
31 Jan Pupil |
|
23 Jan Pupil |
|
23 Jan Pupil |
|
23 Jan Pupil |
|
16 Dec Pupil |
|
13 Oct Pupil |
|
30 Sep Pupil |
|
30 Sep Pupil |
|
25 Jun Pupil |
|
29 Apr |
|
25 Apr Pupil |
|
25 Apr Pupil |
|
25 Apr Pupil |
|
25 Apr Pupil |
|
25 Apr Pupil |
|
25 Apr Pupil |
|
11 Apr Pupil |
|
08 Apr Pupil |






























