Kommer ungdomarna idag att påverkas av skolan och på vilka sätt? Är det för krävande, hur många unga lider i dag av psykisk ohälsa och hur kommer det sig att antalet har ökat så drastiskt? 

När Järvsö skola nu utökat lektions minuterna ytterligare från förra året samt den tid vi börjar anser jag att det blir svårare för eleverna på skolan att kunna ta det lugnt och lära sig i sin egen takt säger Lily elev i åk 9 på Järvsö skola. "Jag vill inte känna stress på helgen över att jag inte hunnit göra klart alla uppgifter jag blivit tilldelad av min lärare, för mig blir det också svårare att ställa om hjärnan mellan de olika lektionerna. "Jag blir arg och jätte stressad när jag inte är i fas med skolarbetet och deadlines vilket gör att jag blir nedstämd och får ett dåligt humör som gr ut över min familj och mina kompisar." Det är sjukt jobbigt att vara stressad och må dåligt för jag fokuserar bara på det och kan inte göra annat på fritiden."

Tonåringar som upplever psykiska problem (såsom stress som kan leda till ohälsa) har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna jämfört med dem som har få eller inga symtom alls på psykiska problem eller ohälsa, skriver en studie från Stockholms universitet. Psykisk ohälsa idag leder ofta till att man får personstörningar eller diagnoser (såsom adhd eller autism) vilket hindrar unga från att fungera och må bra i vardagen. Man får också det svårt att i framtiden kommunicera och vara en del av samhället. Vi har intervjuat Lisa Arvsten om detta som för tillfället jobbar med människor som lider av psykisk ohälsa. Hennes jobb är att hjälpa dem att komma vidare i livet och kunna skaffa jobb. Vi frågade hon om vad hon vet om psykisk ohälsa, hur hon tycker att skolan påverkar ungas hälsa och välmående samt hur det var i skolan när hon var liten. Hon svarade så här: 

"Eftersom att jag jobbar med att stöta dem i samhället som lider av psykisk ohälsa vet jag otroligt mycket om ämnet. Men i min vardag ser jag bland annat att det idag främst är många unga tjejer och medelålders kvinnor som drabbas, varför det är så kan jag inte riktigt svara på men det blir allt vanligare i samhället att alla åldrar drabbas. De flesta som jag hjälper har i botten någon form av diagnos oftast PTSD (posttraumatisk stress) eller Autism som gör det svårt för dem i vardagen. Om man har en diagnos eller personstörning blir det svårare att klara skolan och arbetet, det beror dels på att omgivningen ställer för många krav, men också på grund ut av att personerna i fråga känner sig ensamma, har dålig självkänsla, är vana vid att misslyckas och därför också är otroligt rädda. Men det är också många som har en outredda diagnos som vi hjälper till att utreda för att dem så enkelt som möjligt ska kunna ta sig ut till en arbetsplats som passar just dem. 

Jag tycker att skolan nuförtiden är en stor faktor som påverkar ungas hälsa mer än vad den gjorde på min tid. Grupptryck kan ju vara en sådan faktor som påverkar mest men även mobbing. Mobbing kan ju förekommer idag både mellan elev och elev men även mellan en lärare och en elev. En stor riskfaktor för psykisk ohälsa som jag ser i mitt jobb är när skolan blivit för svår för en elev eller att man inte har haft tillräckligt mycket vuxet stöd för att klara sin skolgång. I många fall har man haft en knivig familjesituation som gör att man blivit mentalt utmattad och inte klarat av att sitta i skolan hela dagarna. Konsekvenserna av det har blivit att man lättare ger upp och blir som sagt mer van vid att misslyckas. De som lätt ger upp och som är vana vid att misslyckas riskerar att inte klara arbetslivet i ramtiden och på så sätt inte kunna försörja sig.

När jag var liten var skolan på många sätt som den är idag. Jag minns att några få elever i klassen hade hjälplärare som hen fick sitta själva med. Samt att man gjorde små grupper med dem som behövde extra stöd. Vi hade ingen studio som Järvsö skola har idag men vi hade möjlighet att sitta avskilt i grupprum vilket hjälpte många. Absolut att det förekom mobbing men inte på lika hög grad som idag vilket jag dels tror beror på att vi inte hade mobiler tillgängliga på samma sätt som unga har idag. 

Det var mycket få hemmasittare eftersom att vi inte hade tillgång till tv spel, eller datorer. Tv spel och data spel har idag visats vara en stor del av varför många stannar hemma från skolan. Jag har haft många på mitt jobb som inte kunnat hålla nacken rak för att de suttit klistrade vid skärmen under tonåren."

I en artikel från folkhälsomyndigheten som handlar om riskfaktorer för psykisk ohälsa bland unga, som kom ut den 5 September 2025 står det skrivet att skolan ökar risken för psykisk ohälsa bland unga i framtiden. Folkhälsomyndigheten menar att många unga och barn från årskurs 6 och uppåt känner stor prestationsångest över betyg och känner sig allmänt stressade av skoljobbet. Det finns många riskfaktorer hos barn och unga som gör att de lättare kan utveckla psykisk ohälsa, dessa riskfaktorer är bland annat nedstämdhet, sömnproblem, huvudvärk och ångest vilket många får på grund av just skolan och skoljobbet. Att ha ha sådana problem i ganska tidig ålder kan snabbt ge konsekvenser. Men fritid såsom sport, samspel med vänner och föräldrasituation har också visat sig ha stor betydelse skriver folkhälsomyndigheten. 

Barn tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan (hela 31 h per vecka. Det är otroligt krävande, speciellt om barnen inte mår bra i skolmiljön. Skolsköterskan på Järvsö skola säger såhär. 

"Många kommer till mig angående plåster eller om tån gör ont men det ligger ofta någonting i bakgrunden och i många fall inser jag tillsammans med skolan att det kanske är psykisk ohälsa som hen egentligen behöver hjälp med.

De främsta anledningarna till psykisk ohälsa bland unga är, tror jag, att man jämför sig mycket med alla andra vilket vi som människor är programmerade att göra för att överleva. Det är ofta utvecklingen mellan mellanstadiet och högstadiet som man kan se att eleverna börjar lägga mer vikt i vad andra tycker och man börjar lägga mer vikt vid sitt utseende och man börjar jämföra sig mer med andra. Idag har man många fler att jämföra sig med, till exempel på sociala medier, så det är inte bara ens klasskamrater utan hela världen man jämför sig med.

Det är ju så att alla mår dåligt då och då, det är bara mänskligt. Men om man ofta mår dåligt och känner sig nedstämd, då är det viktigt att man söker hjälp. Vi frågade även skolsköterskan om beroende av olika slag när det kommer till ungdomar som mår dåligt. Hon svarade att ungdomar med psykisk ohälsa får lättare ett beroende, beroendet kan bestå av saker som "kickar" för att man ska orka och känna sig glad en stund, exempel på "kickar" kan vara droger eller alkohol för att gå på det tyngsta. Men också saker som skärsår för att man får en fysisk smärta istället. 

Skolkorridor Järvsö skolas högstadium. Image: Amanda Rolandsson.

Barn och Ungdomar med NPF- funktionsnedsättningar (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, autism och dyslexi) kan ha högre benägenhet att utveckla psykisk ohälsa på grund av att man inte känner att man passar in i normerna eller att man passar in i skolan. Många med NPF tycker det är extra svårt i skolan, bland annat för att det blir svårare med struktur. Dessutom så finns det en trigger om man inte får hjälp, för att få hjälp i skolan måste en elev ha skrivet på papper vad hen har för diagnos och vad som kan hjälpa. En diagnos kan man få genom att utredas hos till exempel BUP. 

Hjälpen man kan få i skolan är främst special pedagog, hjälp lärare men också att man kan få lite bensträckare om man har ADHD till exempel då det blir svårare att sitta still. Men om man har en outredd diagnos vilket 5-7 % i varje klass har, så blir det svårare att få hjälp i skolan i tid. Många som utreder sig som vuxna och får en diagnos förstår först i efterhand varför skolan var så jobbig eller varför man inte klarade av skolan."

I vårat Reportage om ökad psykisk ohälsa bland unga har vi med hjälp av Lisa Arvsten och Järvsö skolans skolsköterska kommit fram till att allt fler får diagnoser idag och 5-7 % i varje klass har en diagnos. När man har en diagnos eller NPF-funktionsnedsättning har högre benägenhet att få psykisk ohälsa på grund av att man känner att man inte passar in i normen eller exempelvis har svårt med struktur. Många ungdomar som har det svårt i skolan och som väljer att stanna hemma. Många tonåringar som känner stress över skolarbetet har också risk att drabbas av psykisk ohälsa säger folkhälsomyndigheten i en artikel om riskfaktorer till psykisk ohälsa bland unga. Men även familjesituation, samspelet med kompisar och fritid spelar stor roll.

De som inte klarar av skolan och får svårare att få jobb i framtiden vilket leder till att man inte kan försörja sig. Det blir allt fler som inte klarar av skolan eftersom att man har fått större tillgång till sociala medier och börjar jämföra sig mer med andra vilket gör att man lätt kan börja må dåligt och inte vilja gå till skolan. Om man har NPF eller annan diagnos får man lättare att få ett beroende eftersom att man söker efter kickar som droger eller alkohol som gör att man mår bar för en stund. Lisa berättade att skolan på många sätt är som den är idag men att dem inte hade tillgång till lika mycket datorer, tv spel eller mobiler under hennes skoltid vilket gjorde att mindre stannade hemma från skolan. Så en stor del av varför den psykiska ohälsan ökat hos ungdomarna är mobilerna och sociala medier.