Barnskötare arbetar med barn inom förskolan eller andra pedagogiska verksamheter. En av barnskötarens stora uppgift är att delta i lekar och aktiviteter, men samtidigt utveckla den pedagogiska verksamheten tillsammans med förskollärarna. Genom att vara närvarande och lyhörd skapar barnskötaren och förskolläraren en meningsfull och givande vardag för barnen, samtidigt som de arbetar med föräldrar. Därför kommer du i denna text få lära dig hur en pedagog tycker och tänker om vissa arbetsmoral inom förskoleyrket.

Barnomsorgen idag har en mer pedagogisk tanke än vad den hade förr. 1998 så kom den allra första läroplanen, detta gjorde att förskolan fick specifika mål och riktlinjer för verksamheten. Men hur är det egentligen att arbeta inom barnomsorgen? Vi har intervjuat Irene Johansson, förskollärare som älskar sitt arbete. Hon anser att arbetet innehåller flera utmaningar men också att det finns en tydlig skillnad mellan en förskollärare och barnskötares uppdrag.

Förskollärare Irene Johansson. BILD: Emma Johansson. Image: Emma Johansson.

- Förskolläraren har en högskoleexamen och är den som har det pedagogiska ansvaret på en förskoleavdelning. De ser till att verksamheten bedrivs enligt Lpfö-18. Barnskötare har en gymnasial utbildning.

Oavsett utbildning är det viktigaste enligt Irene vilken människosyn man har, att man ser barnen, observerar vad som händer och lyssnar på dem. Då kan du stödja och utveckla barnen vidare i deras utveckling, fortsätter Irene.

På hemsidan it-pedagogen.se “Förskolan står inför stora utmaningar - enligt forskning” (4 mars 2019) skriver författarna “Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Ska det bli förbättring krävs både nationella, regionala och lokala insatser. Det är ett problem med stressen inom förskola. Det är brist på förskollärare/barnskötare och det ger de nuvarande förskollärarna/barnskötarna högre arbetsbelastning och mer ansvar. Färre personer utbildar sig inom dessa yrken. Vi frågar Irene vad detta kan bero på?

- När man vet att det är frånvaro bland personal och det är svårt att få tag på bra vikarier, blir det en tyngre arbetsbörda med ökat ansvar för att strukturera vardagen och se till att alla barn behov blir tillgodosedda ändå. Personalbrist är stressande eftersom att då måste man pedagog ta mer ansvar över fler barn än vad man räcker till och genom detta så kan man inte ge alla barnen den uppmärksamhet som de behöver.

Vi måste ta hand om vår kropp och hälsa. Om vi belastar vår kropp för mycket som unga kommer det mest troligen leda till ryggskador i framtiden. Inom just förskola är detta ett stort problem. Enligt www.arbetsmiljoupplysningen.se “Förskollärare och barnskötare” skriver redaktörerna att många förskollärare och barnskötare har ont i kroppen på grund av de överbelastade arbetsställningarna. De förklarar att borden och stolarna är anpassade efter barnens höjd, vilket gör att pedagogerna måste anstränga sin kropp mer, som i sin tur leder till värk med mera. Irene berättar om hur man kan undvika dessa problem,

- Jag jobbar med 1-3-åringar. Vi undviker lyft, barnen klättrar själv upp i sina matstolar, uppför stegen till skötbordet eller åker upp i det elektriska skötbordet. Vi har hjälpmedel som rullpallar. Våra pallar möjliggör för oss att sitta lågt ner i barnens ögonhöjd och det underlättar då vid påklädning samt när vi har undervisning.

Men det är inte bara ryggskador som skadar vår hälsa utan i dagens samhälle finns det många utmaningar som kvinnor möter dagligen, och en av dessa är att leva med dålig hörsel. Sju av tio kvinnor inom förskolan drabbas av ljudkänslighet inom yrket. Varannan person har svårt med att uppfatta tal och fyra av tio övergår till ljudkänsliga. På hemsidan www.forskning.se “ Hörselskador av jobbet vanligast på jobbet” anser Sofie Fredriksson att förskollärare har en större risk av att drabbas av hörselskador i förskolan. “ I ett stort rum med hårda väggar blir det bullrigt oavsett hur pedagogisk och strategiskt du är i ditt arbete” Säger Fredriksson. Även Irene Johansson tycker att hörseln påverkas av att jobba inom förskolan.

- Ljudnivån på förskolan är ofta ett arbetsmiljöproblem. Många pedagoger får hörselproblem/hörselnedsättningar. Det är viktigt att vara medveten om problemet och försöka förebygga problemet i det vardagliga arbetet. Själv har jag drabbats av hörselnedsättning, troligtvis på grund av arbetet med ledsna/högljudda yngre barn. "Kollegor har drabbats av Tinnitus och jag och mina kollegor har fått formgjutna hörselskydd.”

Inom förskolemiljön är samarbete mellan kollegor och chefer är en avgörande faktor för att skapa en positiv och givande arbetsplats. Pedagoger och personal i förskolan spelar en viktig roll i att forma barns lärande och utveckling, och genom ett starkt samarbete kan det maximera sina insatser och ge barnen en trygg och stimulerande miljö att växa i. Vi frågade Irene om hennes åsikter kring hur hon upplevt samarbetet mellan chefer och kollegor.

- Samarbetet bygger på kommunikation och respekt för varandras olika yrkesroller och att tillsammans hitta lösningar när problem uppstår. På min förskola har vi ett gott samarbete med rektor och i mitt arbetslag har vi jobbat länge ihop. "Det har skapat ett tryggt arbetslag med öppen kommunikation och samsyn på barn och vårt uppdrag”.

Att arbeta med barn är ett väldigt givande och meningsfullt arbete. Att få vara delaktig när barn tar små och stora steg i sin utveckling är väldigt inspirerande och roligt att se. Inom barnskötaryrket känner man att man gör skillnad, att man är betydelsefull för barnen.