Sex miljoner judar dödas under Nazistysklands styre. Strax under 3 miljoner av dem dog i arbets- och förintelseläger. Det är svårt att föreställa sig hatet och det systematiska dödandet. På ett sätt är det väl bra att vi inte förstår, det är så obegripligt och för ont att förstår.

Under hösten 2017 reste nio unga demokratiambassadörer med personal från Ung i Värmdö till Krakow för att följa nazismens spårt från förtryck, till ghetto och slutgiltligen förinelselägren i Aucshwitz och Birkenau. En tuff resa där vi mötes av sorg och ondska. Men vi fann även hopp och ljus. Hopp om att vi är många som vill väl, som vill gott och som vill påverk samhällsutveckligen. 

Läs Demokratiambassadörernas dagboksanteckningar från resan!

Gravstenar FOTO: Linnea Kolmodin. Image: Nazisterna använde judiska gravstenar för att anlägga vägar. Inte bara för att det saknades material, utan också för kränka och förnedra.

Fredag 27 oktober 2017 En lärorik dag. Vi åkte till det gamla ghettot i Krakow dit judarna blev förflyttade och gick runt i området. Sedan åkte vi till Plaszow, en del av Krakow där nazisterna upprättade ett arbetsläger som senare blev ett koncentrationsläger. Dar finns nu bara ett övergivet grönområde. Runt om i ghettot fick vi se platser från filmen Schindlers list. Bland annat där Schindlers fabrik låg. På kväll efter middagen fick vi träffa en man som bodde i Krakow då nazisterna invaderade. Han var inte jude och undkom därför nazisterna. Tidigare har vi bara hört om det som hänt. Det blev en helt annan sak när man fick träffa någon som har upplevt det här i verkligheten. Man fick ett ansikte på det som hänt. Det blev mer personligt. Det är viktigt att tänka på att det som hände under andra världskriget ökade successivt. När Hitler kom till makten i Tyskland visste ingen hur stort detta skulle bli. Det känns viktigt att tänka på att det som händer i dag när nazister demonstrerar på gatorna också kan eskalera och vaxa sig starkare. Det måste förhindras! Lika så ser man i dag diktaturer runt om i världen där förtryck av människor växer och blir större.
Linnea, Daniel och Nobel
 

Lördag 28 oktober 2017 I dag har vi varit och tittat på en skola i en by utanför Krakow, en mycket speciell skola. Nazister lärde sig att döda människor där, på många olika sätt. Det var tungt och tog hårt. Vi gick runt i skogen runt omkring skolan där nazisterna övade att skjuta på levande måltavlor. Vi gick precis på den plats där nazisterna dödade människor. De tränades för att vara okänsliga for att döda. Det finns manga massgravar där men man vet inte exakt var och inte exakt hur många som dödades. Vi höll också en tyst minut vid en gravplats där man satt upp monument för att minnas de som dödats ute i skogen. Det regnade och regnade och vi stod under paraplyerna tillsammans. De verkade inte ha känslor de som dödade. Det är så svårt att första hur de kunde göra så här. Vi människor har en sak gemensamt även om vi är vita, svarta, bruna, muslimer, kristna, judar, och det är ett hjärta. Vi kan bara hoppas att detta inte händer igen och även om det finns nazister i dag finns det så mycket goda människor som kommer att säga stopp när det går för långt. Man måste våga såga vad man tycker, våga tänka själv, sätta sig in andra människors situation och inte falla för grupptrycket. Det får inte bli vi och dem!
Fredrik, Marwan, Hannes och Olivia

Söndag 29 oktober 2017 I dag har vi varit i Auschwitz och fått se hur människor behandlades där, hur de dödades på olika sätt. Vi hade en guide som berättade på ett sätt som gjorde att man fick sätta sig in i hur det kan ha varit där. Vi fick se hur det gick till när fångarna kom dit, hur de togs ifrån allt de ägde, hur de rakade håret på dem och hur de fick bo extremt dåligt och hur de fick arbeta hårt.

Vi gick igenom rum där de har samlat skor, väskor och annat som fångarna fick lämna ifrån sig när de kom till lägret. I ett rum fanns allt har som rakades av. Det var jobbigt och hemskt att se. Framför allt alla barnskor. Hur kunde man göra sa mot barn? Det fanns en bok där som fyllde nästan ett helt rum med namnen på alla dem som dödades under förintelsen.
”Arbeta för frihet” star det vid porten till lägret. Men det stämde inte. Fångarna var bara siffror, nazisterna lurade dem, de fick inte alls arbeta till dem var fria. Vi fick se bilder på hur de valdes bort från att arbeta till att dödas för att de var sjuka eller gamla. Det finns grupper i dagens samhälle som liknar nazister, t.ex. islamiska staten där de sprider rykten om att andra människor inte är något värda och de dödar människor bara för att de är annorlunda och för att de vill ha makt.
Emelie, Yazan och Anna
 

Måndag 30 oktober 2017 I morgon åker vi hem. Många saker kommer lämna spår för alltid. Vi tar med oss upplevelsen om vad som faktiskt har hänt här. Det har varit många svåra saker att ta in, man blir arg, ledsen och förstår inte. Vi har följt den historiska utvecklingen kring förintelsen men också gruppen med ungdomar och deras utveckling. Ungdomarna har olika erfarenheter och flera av dem har själva en bakgrund av flykt, förtryck och krig. Vi har både gjort en fysisk och en emotionell resa. Vi har blivit en sammansvetsad grupp. Det har varit många samtal där ungdomarna fått utrymme att reflektera medan vi har kunnat lyssna och stötta. Vi är övertygade om att ungdomarna har blivit stärkta av den här resan. De är kloka ungdomar.
Att våga säga nej eller stopp eller bara ”hur menar du nu” kan göra skillnad. Vi måste fortsätta prata, våga stå upp och våga säga nej. Vi tar med oss en ännu större medvetenhet kring förintelsen tillsammans med ungdomarna och nu kan vi tillsammans föra detta vidare till andra ungdomar.
Jenny, ungdomssamordnare och Kristina, fritidsledare