McDonalds lovar utveckling och eget ansvar för unga. Men istället för att växa blev Erika, Emma och Anna förminskade och sexuellt kränkta av manliga kolleger.
McDonalds lovar utveckling och eget ansvar för unga. Men istället för att växa blev Erika, Emma och Anna förminskade och sexuellt kränkta av manliga kolleger.
– När jag kom hem från jobbet bröt jag typ ihop, säger Anna, som började på McDonalds som 16-åring.
Samma film rullar om och om igen på tv-skärmarna på McDonalds omkring 220 restauranger runtom i Sverige. Besökarna får veta att McDonalds är arbetsgivaren som tror på de unga. De ger dem jobb och låter dem ta ansvar och växa.
För den som gillar service och det snabba tempot kan McDonalds bli ett första steg i karriären. Här får unga lära sig att hantera stress, att jobba i team, möta kunder och kan på kort tid få ledande positioner, vilket sedan kan leda vidare till andra jobb. Men det finns även en annan bild. Mobile Stories har träffat flera unga tjejer som som jobbat på McDonalds, som inte känner igen sig i McDonalds reklamfilm. Tre av dem – vi kallar dem Anna, Erika och Emma – väljer att dela med sig av sina berättelser anonymt. De beskriver en arbetsplats där de som unga tjejer dagligen blev objektifierade och nedvärderade och där sexuella trakasserier från kunder ska bemötas med ett leende.
Ingen av dem har vågat berätta för sina chefer om kränkningarna eftersom de som låg bakom dem stod nära chefen eller hade jobbat där mycket längre.
– Kökschefen var värst. Han var redan från första dagen väldigt närgången och flirtig på ett obehagligt sätt. Han kallade alla tjejer för Kerstin för att visa att vi var utbytbara, typ. Men han var ganska bra kompis med chefen och hade jobbat där längre så man vågade inte riktigt säga ifrån, säger Erika.
McDonalds är en av de få arbetsgivare som anställer unga redan från 16 år. Därför fanns det inte så många alternativ att välja på när Erika ville dryga ut barnbidraget under tiden hon pluggade på gymnasiet. Som 16-åring hade hon ingen tidigare arbetslivserfarenhet och dålig koll på vad facket var.
– Jag visste inget om lönespecifikationer eller raster. Jag hade egentligen ingen koll alls. Jag tänkte mest att "Shit, jag får in pengar på mitt konto!"
Pengarna kom in. Men hennes första möte med arbetslivet blev inte alls vad hon hoppats att det skulle bli.
– Redan första dagen kände man direkt trycket från killarna, att vi bara är små tjejer som bär på kroppar som är objekt för dem. På rasterna var de väldigt närgångna, de frågade om nummer om Facebook, de kommenterade våra rumpor de kommenterade våra kroppar överhuvudtaget. Det var aldrig någon som tafsade utan det var mer psykiskt jobbigt. Att inte känna sig trygg på sitt jobb.
Hon minns särskilt en kommentar.
– Jag och en tjejkompis har båda ganska stora bröst. Och så hade vi piketröjor, så det blir liksom ett mellanrum. Då blev man höhö, får du inte plats med brösten i skjortan eller, oh my god. De här kränkande kommentarer, kommer inte ihåg allt, men som 16-åring vill man inte höra det från en 40-årig kille. Men jag var så ung och vågade inte säga emot så jag skämtade bort det. Hade jag jobbat nu hade jag sagt ifrån på ett helt annat sätt.
Erika jobbade i kassan, tillsammans med sina tjejkompisar. I köket jobbade killarna.
– Det var väldigt uppdelat efter kön. Ville en tjej lära sig köket så var det nja, vi ska se på det sedan blev det inget.
Kunderna var oftast trevliga. Ibland gav de henne komplimanger och sa att hon var snygg, men sedan var det inget mer med det. Det var blickarna från de som jobbade i köket som gjorde att hon inte riktigt kunde slappna av.
– Så fort man vände sig om så stod de och stirrade in oss. Sedan hörde vi från killkompisar som jobbade där samtidigt om hur de snackade i omklädningsrummet om våra kroppar. Det var som vi tjejer bara bar på kroppar som skulle bedömas.
Hur tycker du att dina chefer borde agerat?
– Om det är en 16-åring som anställs så borde arbetsledaren sätta sig ner och prata, fråga hur mycket du vet och vad du har för erfarenhet. "Vad kan vi hjälpa dig med?"
Erikas kompis Rami jobbade samtidigt på samma restaurang som Erika. Han har själv en positiv upplevelse av att jobba på McDonalds. Men som kille fick han stå på sig för att få jobba med service.
– Om du som tjej ska göra något annat än service får du nästan tjata. För killar är det tvärtom. Jag gillar att jobba med service och träffa olika människor så jag fick tillslut det.
Han hörde hur killarna i köket snackade om sina kvinnliga kolleger, om deras utseende och vilka som såg bra ut.
– Det var mest bakom tjejernas rygg. Vissa killar i köket som var lite äldre kunde skämta lite överdrivet. Jag kan tänka mig att tjejerna kände sig obekväma. De var ju där för att göra sitt jobb. Jag tror inte att cheferna såg det och om de såg det så gjorde de ingenting.
16-åriga Anna jobbade samtidigt på ett annat McDonalds i Stockholm. Hon berättar om hur en manlig kollega satte handen på hennes lår under ett arbetspass.
– Han sa att jag hade fina lår och fin rumpa. Då sa jag typ tack till honom. Jag var så ställd. I efterhand känns det så himla dumt att jag sa det till honom för jag menade det verkligen inte. Jag tyckte bara att det var jätteobehagligt egentligen men jag kunde inte riktigt reagera där. Men jag vet inte varför. Jag hade inte varit med om det tidigare så det var svårt att veta hur man skulle göra. Och så var ju han så himla bra kompis med chefen så jag hade inte riktigt någon att prata med om det.
Anna stod ut i sex månader innan hon sa upp sig.
– När jag skulle säga upp mig så tittade chefen på mig och sa: Vad sa du att du hette nu igen? Sedan vände han sig till sin kollega och skrattade, typ.
I efterhand ångrar hon att hon inte sa upp sig tidigare.
– Jag mådde väldigt dåligt bär jag jobbade där. När jag kom hem från jobbet kunde jag typ bryta ihop. Sedan var det ju en chock när jag började på mitt nästa jobb och fick beröm för vad jag gjorde. Va? har jag gjort någonting bra! Det var så det kändes.
På en tredje McDonalds-restaurang i Stockholm, jobbade Emma.
När hon började på McDonalds så fick hon sina arbetskläderna i grönt och vitt. Men någon namnskylt med hennes namn fanns inte. I stället fick hon ha andra medarbetares skyltar.
– Det var lite förvirrande för kunderna sa ibland "Hur mår du idag då, Linda" eller "Hur mår du Zeinab". Och så tänkte jag först "Vem är det?" innan jag insåg att det stod på min namnskylt.
Hon var lite äldre när hon jobbade. 18 år. Det är gränsen för hur gammal man måste vara för att få jobba natt. Emma gick i skolan på dagarna, men fick ändå bara nattpass. Den här McDonalds-restaurangen har öppet dygnet runt. Vid tre-tiden på natten är trycket som störst. Klientelet är blandat – berusade killgäng blandas med tiggarna som kommer in för att värma sig och med uteliggare och narkomaner. Emma ser ibland sprutorna när de rotar runt i fickorna efter slantar. Ibland blir det slagsmål framför kassan.
Övervakningskameran som installerats för att skapa trygghet, men enligt Emma används också för andra ändamål.
– Chefen satt inne på sitt kontor och höll koll på hur vi jobbade. Om någon stod still för länge så kom han ut och skrek ”Spring, spring”. Och ”le, le”. Vi var tvungna att le hela tiden, även när vi hade ryggen mot kassan. Man fick nästan kramp tillslut.
Vid ett tillfälle skulle hon ta emot beställning från en man som pratade engelska. Hon var tvungen att luta sig över kassan för att höra vad han sa eftersom han pratade så tyst. När hon var riktigt nära förstod hon.
– Han sa något i stil med ”you have really nice tits”. Jag blev så chockad att jag backade.
Hon gick till en skiftledare och frågade vad hon skulle göra. Hon blev skickad tillbaka till kassan.
– Han sa le och ge honom vad han vill ha. Så var det hela tiden. Det var väldigt mycket snack om att kunden alltid har rätt. Vi fick absolut inte säga emot.
Men kommentarerna kom också från kollegor.
– Vi fick kommentarer om våra kroppar och så. Om våra bröst. Man skämtade bort och började jobba igen. Jag har tänkt på det här efteråt att jag borde sagt ifrån. Och de här att vi inte fick säga ifrån när vi blev sexuellt trakasserade av kunder. Att man bara log och fortsatte att jobba. Det är ju helt idiotiskt. För då fortsätter man ju bara att göra så mot andra.
Emma fick höra att vissa tjejer fick dyra presenter av sina manliga kolleger.
– Det var väldigt tydligt att vissa favoriserades av de som var lite högre upp. De kunde få dyra presentkort och sedan förväntades de typ betala tillbaka genom att umgås med dem på fritiden. Det var så äckligt för tjejerna var 18, 19 och männen var mellan 30 och 40. Flera av dem hade barn.
Många av McDonalds restauranger drivs av olika franchisetagare, det vill säga företagare som får använda McDonalds varumärke. Erik Hellman är driftschef för ett stort antal McDonalds-restauranger i Stockholm.
– Jag blir både förbannad och besviken när jag hör att sådant här ske. Det här är helt emot våra värderingar och hur vi arbetar. Våra ledord är att vi ska samarbeta och visa respekt för varandra.
I de här fallen verkar det inte ha ha fungerat så?
– Det är beklämmande det som de här tjejerna berättar. Om vi får höra sådant här så är det klart som tusan att vi måste ta tag i det. Därför önskar jag att vi får så mycket information som möjligt om de här individerna som utsatt dem eller de situationer som varit så att vi kan agera på det. Då kan det i slutändan leda till polisanmälan.
Tjejerna beskriver en uppdelning mellan tjejer och killar, där killarna står i köket och tjejerna i kassan. Varför är det så?
– Vårt mål är hälften killar och hälften tjejer på alla restauranger. Men så kan det vara så att det är ett gäng som jobbat en sex, sju år i köket och som kanske inte är bekväma med språket. Då kanske vi när vi rekryterar tjejer eftersom vi vill ha hälften tjejer och då är det ju kassapersonal vi söker.
Enligt Erik Hellman har cheferna på McDonalds ha medarbetarsamtal två gånger om året för att fånga upp om det finns problem eller om någon mår dåligt.
Det är ingenting som Emma, som jobbade ett helt år på McDonalds, känner igen.
– Jag hade inget medarbetarsamtal under tiden jag jobbade där.
I dag har Erika, Emma och Anna nya jobb som de trivs med. Anna beskriver hur det kändes när hon fick uppskattning för det hon gjorde.
– Jag kände "Va! är jag bra på något! Jag trodde jag var dålig. Det var en helt ny känsla. Om man får höra det så blir man ju mer pepp på att göra ett ännu bättre jobb", säger hon.
TIPSA OSS:
Är du ung och har en dålig erfarenhet från en arbetsplats? Hör av dig till oss på Mobile Stories.
tips@mobilestories.se
LÄS OCKSÅ:
Aftonbladet: Många vittnesmål om sextrakasserier på hamburgerkedjan
DISKUTERA I KLASSEN:
Har du känt dig illa behandlad på ditt jobb någon gång?
Vart skulle du vända dig om något hände på ditt jobb?
Vad är skillnaden mellan sexuella trakasserier och en komplimang eller flört?
Vilka lagar och bestämmelser reglerar dina rättigheter i arbetslivet?
FÖRDJUPNING:
