Pengarna räcker sällan hela månaden. För många gymnasieelever tar studiebidraget slut långt tidigare än väntat, samtidigt som utgifter för kläder, mat och fritid fortsätter. I samtal med flera ungdomar så kan man se att det framställs en tydlig åsikt, bidraget upplevs som för lågt i dagens samhälle. Flera menar också att en höjning inte bara skulle underlätta ekonomiskt, utan även kunna öka motivationen och närvaron i skolan.

Trots att studiebidraget ska fungera som ett ekonomiskt stöd för gymnasieelever, vittnar flera ungdomar om att pengarna inte räcker särskilt långt. Sakina Shahbaz, 18, berättar att bidraget tar slut innan månaden är över, en upplevelse som även delas av Bahara Mahmoodi, 17. För Karim Draki, 18, räcker pengarna bara i ungefär en vecka, medan Khalel Eldaeifi, 17, menar att bidraget täcker vissa utgifter, som gymprodukter, men inte större behov som kläder.

Pengarna går främst till vardagliga saker som mat, smink och fritidsaktiviteter. Samtidigt menar flera av de intervjuade att nivån inte är anpassad efter dagens priser. När de får frågan om en rimlig höjning nämns summor mellan 1 750 och 3 000 kronor i månaden.

En återkommande synpunkt är att ett högre studiebidrag inte bara skulle förbättra ekonomin, utan också påverka skolgången positivt. Flera av ungdomarna uppger att deras motivation och närvaro skulle öka. Khalel beskriver det som att ett högre bidrag skulle kännas som en “lön” eller ett erkännande för arbetet i skolan, medan Karim menar att det konkret skulle få honom att prioritera närvaron mer.

Samtidigt finns det olika förklaringar till varför bidraget inte höjs. Flera ungdomar tror att det handlar om statens prioriteringar och att resurser läggs på andra områden.

img alt="Fahd Shaat" class="pull-left" src="/sites/default/files/render/tri_meta_100023_1778178844/field_bild_i_artikeltext/khalel.jpg" style="float:pull-left; height:403px; width:300px" title="Bild på Khalel, ganska tveksam om det låga studiebidraget!" />

Frågan om studiebidragets nivå diskuteras även politiskt. Socialdemokraterna lyfter att studiestödet spelar en viktig roll för jämlikheten i samhället. De menar att många unga, särskilt de som bor i hushåll med svag ekonomi eller flera barn, påverkas extra mycket när bidraget inte räcker till. Därför vill partiet stärka studiebidraget för att minska ekonomiska skillnader och ge fler elever möjlighet att fokusera på skolan. Enligt deras politik kan en tryggare ekonomi under studietiden bidra till att fler fullföljer sin utbildning och får bättre framtidsmöjligheter.

Enligt Centrala studiestödsnämnden ligger studiebidraget på 1 250 kronor i månaden. Bidraget har haft samma nivå sedan 2018, vilket innebär att dess värde minskat i takt med inflationen. Myndigheten förklarar också att nivåerna bestäms politiskt och därför inte automatiskt höjs när priser ökar.