I dagens ungdomskultur finns det många oskrivna regler om vad som ska och ej ska göras, men majoriteten cirkulerar ändå runt ett tankesätt, hur man passar in. Ja, för idag ses det för många som det viktigaste i vardagen. Men bakom det som kan verka som enkla val, rätt kläder, rätt stil eller rätt attityd, döljer sig både ekonomiska och personliga kostnader som många känner är förväntat av dem. För vad kostar det egentligen att passa in idag?

Att passa in som ungdom har alltid kommit med en del press, men i takt med att trender rör sig snabbare och sociala medier förstärker normen blir kostnaden betydligt högre. Men till skillnad från vad de flesta vuxna tänker så handlar det inte bara om märkeskläder eller den senaste telefonen, utan majoriteten av tiden handlar det om en sorts tillhörighetsekonomi, exempelvis om kompisgänget ska plugga på ett café efter skolan eller gå ut och äta på restaurang.

Men de ekonomiska kostnaderna är inte allt, för att passa in betalar många ungdomar även med sina åsikter eller värderingar. Det kan handla om att skratta år något man inte står för, hålla med när man egentligen tycker annorlunda eller anpassa sin personlighet för att passa in i gruppens normer. Det är de tysta uppoffringarna man gör för att någon annan ska acceptera än.

Jag har intervjuat Emilia, som nyligen börjat sitt första år på Procivitas gymnasieskola, om pressen att passa in och vad det egentligen tar. "Ja, det klart du redan har en fot in om du kommer första dagen med en märkesväska eller en dyr jacka” säger hon. Hon pratar om att det på skolan finns en tydlig status kultur och hur det för många är extremt viktigt att ligga på toppen. Hon pratar även om hur det inte bara är det yttre som gör att du åker upp i listan. “Om jag till exempel inte vill gå ut och festa någon helg för jag ska jobba dagen efter eller om jag inte har pengar till att äta ut så anses jag snabbt som tråkig", berättar hon.

I mångas ögon är detta något som inte går att göra så mycket åt. Att denna typ av sociala hierarki alltid har funnits där och förmodligen alltid kommer finnas där, men skillnaden från vad som funnits tidigare och vad som finns nu är strukturen. Att det vi sett tidigare år har liknat den “klassiska” termen mobbning mer än vad det gör idag. Att vi idag inte har elever som stoppar andra i toaletten och spolar eller kastar bollar på dem på idrottslektionen, utan att vi idag har en mycket mer komplicerad och svårupptäckt variant av mobbning. “Det handlar alltså inte om mobbning utan om sådana saker som att inte accepteras av kompisarna” skriver Matilda Wurm, psykologiforskare vid Örebro Universitet, i sin artikel “Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen”, (2019-07-18). I denna artikeln pratar hon om hur den oro och stress som ungar idag känner för att passa in kan leda till fysiska konsekvenser.

Sammanfattningsvis så kan det idag kosta både pengar, tid och delar av ens identitet att passa in och att många ungdomar faktiskt känner pressen av att behöva göra dem uppoffringarna.