Klädsvinn är ett stort problem i dagens samhälle. Klädkonsumtionen ökar men det gör också miljötänket, speciellt hos ungdomarna som ändå hela tiden blir mer och mer miljömedvetna. 

MILJÖTÄNKET

Många ungdomar är mycket medvetna om hur viktigt det är att tänka på hur mycket kläder man köper och hur mycket det kan hjälpa miljön att minska klädkonsumtionen. En undersökning från svenska yle menar att två av tre elever i 12-19 års åldern köper kläder minst en gång i månaden. Det är jättemycket kläder som går åt och kanske till och med slängs efter en användning, för att man sedan tröttnat på plagget. I samma undersökning från svenska yle berättar de ändå att 90% av ungdomarna sedan till exempel säljer kläderna eller skänker dem till välgörenhet. Detta gör att man inte behöver producera riktigt lika mycket nytt. Det finns massor av olika sätt att återanvända kläder. På Åland kan man t.ex. lämna kläder som man har tröttnat på eller växt ur till Emmaus, man kan sälja kläderna i Facebooks köp och säljgrupp, eller lämna in kläderna vid H&M- kassorna.

Höstmode, men vad händer med kläderna då det inte passar för användning längre? FOTO: StockSnap. Image: StockSnap.io.

VAD VÄLJER PRODUCENTERNA ATT VISA?

många klädkedjor är väldigt öppna med sitt stora miljötänk som t.ex. på H&M. Där har de en sida på sin app som berättar för kunden om H&M och deras miljötänk. ”Vi vill gå i täten för en förändring i riktning mot en mer hållbar framtid” skriver de på H&M appen. De säger också att de tror att om de är tydliga och öppna om hur deras produkter produceras kommer det i längden att öka försäljningen eftersom kunderna vet hur deras kläder har blivit tillverkade. 

Men är det verkligen som alla klädkedjor säger om att allt är tillverkat på ett hållbart och rättvist sätt? 

Svaret är Nej, inte alltid. Man hör ofta att barnarbetet är anledningen till att klädkedjor kan sälja kläder så billigt som de gör. Barn är alltså en billig arbetskraft. Men det är också vuxna som lever under orättvisa förhållanden. Men kläderna bara fortsätter att produceras. 

Regelbunden shopping är ett stort problem. Image: StockSnap.io.

VARFÖR GÖR VI INGENTING?

”Varje år konsumerar vi svenskar i snitt 14 kilo textil per person och vi slänger omkring 8 kilo av dem i soporna, men det finns ett intresse för att minska sin klädkonsumtion hos många” skriver de på SVT.se. Ja okej många vill minska sin klädkonsumtion, men varför gör de då ingenting? Jag tror många tänker att det inte spelar någon roll om ett plagg mer eller mindre köps eller slängs. Lilla jag och mina klädinköp borde väl inte göra någon skillnad, eller? Men det gör det verkligen om alla tänker så. Det är en vana som är svår att bryta. Vi vet att ungdomar blir mer och mer medvetna om det mesta som hör ihop med miljön. Men hur tänkte ungdomarna för 25 år sedan och kanske till och med 50 år sedan. Jag har intervjuat Ulrika Branér och Clas-Åke Branér.

Jag och Ulrika sitter vid soffbordet och diskuterar hur man tänkte med miljön för ca 25 år sedan. Allt eftersom hon fundersamt berättar förstår jag mer och mer om hur vårt tänkande runt miljön har uvecklats. Jag frågar henne hur klädkonsumtionen var förut, för ca 25 år sedan

- mycket mindre, inte ens i närheten. Hon fortsätter att berätta att man hade det man behövde och fick nytt när man växte ur de gamla. Det var också så att man ärvde mycket mer kläder av äldre syskon och annan släkt.

Vi diskuterar att det var för ungefär 20 år sedan som det blev en stor grej att ha rätt kläder. Före det var det annat som var viktigare och man hade inte samma möjligheter då. Allt eftersom modet ändrades byts också kläderna ut och de gamla slängs. Men hur var miljötänket bland ungdomarna vid den här tiden?

- Vi tänkte inte på det då, det var ungefär på den nivån att man inte skulle slänga skräp i naturen. Hon säger också att det säkert fanns folk som tänkte mer på naturen, men det var nog inget som ungdomar tänkte mycket på.

De flesta ungdomarna nu för tiden är otroligt bortskämda när det gäller kläder. Man är van att köpa det man vill ha och när man vill ha det. Men så var det inte riktigt förr, eller?

- Det var det nog absolut inte, säger hon stensäkert. Hon berättar vidare att om man skulle få en mörkeströja då var typ som om vi skulle få en telefon nu. Hon tror att det är för att vi alltid haft så mycket mer saker än de hade när de var unga.

Vi konstaterar att det inte finns så många klädaffärer på Åland idag. Men hur var det för 25 år sedan? Varifrån fick man kläderna då.

 -Det fanns knappt någon klädaffär här. Hon fortsätter med ett leende på läpparna att förklara att när man åkte till Sverige kunde man kanske handla något plagg. Här på Åland fanns det ju bara ZicZac butiken som var riktigt cool. Det var dock ganska dyrt så man fick önska sig i julklapp och födelsedags present om man ville ha ett plagg där ifrån.

Men för 50 år sedan, hur var det då? Clas-Åke sitter i sin gröna favoritfåtölj, när han med ett självsäkert leende börjar berätta om klädtänket i skärgården för 50 år sedan.

- Jag hade aldrig köpta kläder utan jag hade kläder som mamma hade sytt. Han berättar stolt att han nog hade de finaste kläderna av alla ungdomarna på Föglö. Han säger att han nog tror att de andra i hans ålder nog var lite avundsjuka på honom han kommer speciellt ihåg en tröja han hade. ”Den var gul med lite andra färger på kragen”. 

Vi pratar också om hur det inte riktigt gick att köpa kläder efter andra världskriget för att det nästan inte fanns. Han förklarar att det var en ransonering och att de få kläder som fanns var väldigt dyra

Så klädkonsumtionen bland ungdomar kan man säga att helt klart har blivit enormt mycket större än vad den har varit förr. Men allt eftersom klädkonsumtionen har ökat har också miljömedvetenheten bland ungdomar gjort det. I framtiden hoppas vi kunna minska klädsvinnet och öka miljö tänket.