Jag kanske borde fråga varför dom alltid är emot mig och nästan alla mina åsikter.

Det här leder till att jag tjafsar och bråkar med mina föräldrar och syskon ganska ofta vilket såklart inte är kul. Men det känns typ inte som att jag kan vara mig själv och berätta vad jag tycker och tänker för mina föräldrar utan att de ska bli arga eller tycka att jag är fjantig.

Mina syskon får göra så mycket mer saker än vad jag får, visst jag är yngre än dom men det känns nästan som att de hatar mig även fast jag vet att det verkligen inte är så. Mina andra syskon är favoritbarnen och jag är bara ett problembarn som är i vägen men jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att inte vara den minst gillade.

Jag tror inte det bara kan vara jag som har det såhär. Jag tror att det ofta kan vara så här i familjer som har 2 eller fler barn. Jag skulle kunna tänka mig att dom tänker “Han är äldre han vet bättre” och då tar dom det äldre barnets parti och inte lyssnar på det yngre.

Men jag har tänkt på saken och jag tror att jag har en lösning på mitt problem. Om jag börjar dammsuga och kanske plocka ur diskmaskinen utan att någon ber mig så kanske dom tänker att jag är duktig och att jag bli mer omtyckt.