1600 personer dör av suicid per år i Sverige. Det är oftast på grund av orsakerna bipolär sjukdom, schizofreni och svårbehandlad depression enligt källan NASP. Det finns ett samband mellan suicid och psykiatriska tillstånd som pekar på att psykisk ohälsa är orsaken till många fall av suicid i landet och många som har tagit sitt liv har en psykiatrisk sjukdom eller någon form av depression.

Depression

Enligt den programansvariga på Hjärnfonden, Louise Ricknert, är ungefär runt 1,4 miljoner människor har diagnosen depression i Sverige. Om vi skulle omvandla det till kostnader skulle det bli ungefär till 27 miljarder kronor. 13,5 procent i Sverige står för psykiatriska diagnoser. 5.7 procent för beroendetillstånd och 3.9 procent för självskador för den totala sjukdomsbördan. De neurologiska diagnoserna inklusive stroke står för cirka 9.9 procent. Enligt Folkhälsomyndigheten så är den största andelen av den totala sjukdomsbördan bland vuxna som är mellan 20-64 . Antalet personer som har fått diagnosen depression mellan åldrarna 16-29 år är cirka 4 procent medan antalet personer som har fått diagnosen depression mellan åldrarna 30-64 år är cirka 7,5 procent. Det finns tecken på att allvarlig psykisk påfrestning ökar men även att självskattat allmän hälsa har försämrats under de senaste åren. Symtomerna för depression kan till exempel vara nedstämdhet, minskad energi och sömnproblem.

Ökningen

Runt 70 procent av befolkningen mellan åren 16-84 år skattar sin hälsa som god och 90 procent mellan barn och ungdomar skattar sin hälsa som god i Sverige. Det finns tecken på att allmän hälsa försämrats under åren men även att allvarlig psykisk påfrestning har ökat. Orsaken till att den har försämrat har flera stycken olika faktorer, till exempel så är en stor del covid-19 där mångas psykiska hälsa försämras på grund av både ensamhet men också rädsla och ångest. Bland unga är det också vanligt att må psykiskt värre på grund av sociala medier eftersom att de på media ser massor av människor som påstår att de lever ett “perfekt liv “

Under perioden 2006-2024 så ökade andelen som uppgav sin oro eller ångest i alla åldersgrupper. Andelen av de unga som uppgav deras stress ökade också under åren. Bland kvinnor som var mellan åldern 16-84 år var andelen som uppgav drygt 50 procent som lättade sin oro eller ångest. 37 procent av män i samma ålder uppgav också deras stress och ångest under de åren. Alltså är det fler kvinnor än män som uppgav deras oro. Stress och besvär var vanligare mellan de unga 16- 29 år än vuxna . Det finns alltså tecken på att allvarlig psykisk påfrestning ökar och att självskattat psykisk påfrestning har försämrats under de senaste åren som har gått.

Under åren 2006-2024 så ökade andelen som uppgav ångest i alla åldersgrupper och antalet som uppgav stress bland de yngre. Men depression är överrepresenterade bland de äldre och suicid är också vanligare hos de äldre vilket kan göra det svårt att säga att åldern man mår psykiskt dåligt blir äldre eller yngre.

Regeringen satsar på psykiatrin

Enligt den programansvariga på Hjärnfonden Louise Ricknert, måste regeringen börja satsa med ekonomiskt stöd på psykiatrin . Regeringen nu har lagt in 159 miljoner kronor på som har behövts länge. Det behövs även samordning mellan olika aktörer, brister som vård, socialtjänst och andra myndigheter. Det finns även stora forskningsluckor inom psykiatrin vilket måste forskas vidare på. Forskarna kan lära sig mer om depression och hur de ska behandla den samt andra psykiatriska tillstånd om de forskar mer på de så kallade kunskapsluckorna.

"Idag vet vi att också att till exempel alkohol har en negativ påverkan på ens mentala mående” säger Louise Ricknert.

Om samhället fokuserar mera på forskningen kan de få reda på problemet och minskningen kan börja ske och det är en stor anledning till varför regeringen satsar på psykiatrin.