Barnskötaryrket är ett utav de viktigaste yrket vi har. Det är många som inte tänker på att om inte förskolan fanns så skulle inte andra yrken gå runt. Föräldrar skulle inte kunna arbeta då de inte kan lämna sina småbarn ensamma. Därför är hälsa och livsstil väldigt viktigt för barnskötarna, utan barnskötarna så blir det svårt för resten av samhället att fungera då samhället är beroende av förskolorna.

- Både barn och personal drabbas av den stress som finns i verksamheten. Barnen blir stressade av att vara i en stressig miljö, de kan känna sig åsidosatta när det alltid finns något annat som tar fokus, säger barnskötaren Elin Fougt.

Enligt tyreso.se så är arbetet som barnskötare så mycket mer än att bara passa barn på dagarna. Det handlar om att vara en trygg punkt för barnen när deras föräldrar inte kan. Att visa empati och omsorg för barnen. Du som barnskötare måste kunna inspirera och kunna anpassa aktiviteterna efter alla barns olika behov. Som barnskötare så kommer du alltid att arbeta tillsammans med en förskollärare. Förskolläraren sköter den pedagogiska planeringen medans barnskötarna sköter den praktiska planeringen. Alla barn utvecklas och ingen arbetsdag kommer att vara den andra lik. Man måste kunna vara flexibel och kunna ta att det blir snabba ändringar i sin planering. Man måste kunna dela ut samma mängd uppmärksamhet till alla barn men även kunna ge lite extra stöd till de barn som behöver det.

- Pedagogerna har tid att ge individuella anpassningar eller hjälpa individuella anpassningar eller hjälpa barn med särskilda behov, säger Elin.

Den svenska förskolans historia började med småbarnsskolor, den första förskolan bildades 1836 och riktade sig till barn mellan 2-7 år. Syftet var då att skydda barnen från att vara billig arbetskraft medan idag har vi ett pedagogiskt syfte i verksamheten. Förr i tiden var det även små barngrupper i mindre lokaler och nu är det stora barngrupper, fler avdelningar och stora byggnader. Detta sätter höga krav på barnskötarna vi har idag. Många jobbar därför deltid för att orka med arbetet i verksamheten. Medeltalet för alla yrken är 103 sjukskriva per 1000 och det vill säga 10,3% och inom förskollärare och fritidspedagoger är 160 sjukskrivna per 1000 och det vill säga 16%.

- Hälsan påverkas mycket av yrket och jag vet många som har blivit utbrända och inte kan gå tillbaka till att arbeta i förskolan något mer, säger hon.

Enligt WHOs definition från 1948, som är den mest använda, är hälsa "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning." I en intervju med barnskötaren Elin Fougt i Örnsköldsviks kommun berättar hon om sina erfarenheter av hälsa och välmående på arbetsplatsen.

Ett problem som finns verksamheten är att det ges för lite tid till planering, utvärdering, reflektion och dokumentation. Vi har mycket saker vi ska göra men vi ges ingen tid till att göra dessa saker. Allt detta gör så att det blir svårare att ge barnen en utbildning av hög kvalitet, säger Elin.

- Det drabbar även hela barngruppen då det blir svårare att göra barnen delaktiga och låta dem få inflytande över utbildningen. Pedagogerna drabbas genom att konstant känna sig stressad och otillräckliga, vilket i sin tur kan leda till utmattning, säger hon.

Elin anser att barnen inte kan få en utbildning i den kvalitet som de bör.Det kommer i sin tur att märkas av när det går vidare till skolan. Högre frånvaro från personal på grund av stress och utmattning gör att det behövs mer personal och det blir en hög kostnad för arbetsgivaren. Personal som inte kan jobba och måste stanna hemma påverkas ekonomiskt.

- Lösningar på problemet är att minska barngrupperna. Det här är ett problem som måste tas på allvar. För det är inte hållbart. Det är alldeles för trånga utrymmen och för stora barngrupper för att pedagogerna ska kunna göra sitt jobb. Sen måste pedagogerna ges riktig tid till planering, både enskilt och i arbetslaget. Det är inte något man ska behöva göra på sin fritid, på kvällar och helger, berättar Elin.

Elin har jobbat i barnskötaryrket i över fyra år så känner hon tydligt av hälsoeffekterna av arbetet. Enligt läraren.se så är medeltalet för samtliga yrken av sjukskrivning 103 per 1000 men i barnskötaryrket är det 160 stycken genom 1000. Vilket innebär att detta är höga siffror jämfört med andra branscher.

- Det är viktigt att tänka på sin egen hälsa. Det är så mycket som pågår i det här yrket så det är viktigt med sömnen, att man tar sig tiden till att varva ner och att få en ordentlig nattsömn. Att kosten är bra så att man har den energi man behöver. Stressen är det viktigaste, det är otroligt viktigt att man försöker tänka att jag gör så gott jag kan, allt kanske inte måste göras nununu. Vi gör så gott vi kan med de medel vi har. Också väldigt viktigt att man försöker släppa jobbet när man kommer hem. Att skilja på jobb och privatliv. Vårt yrke är väldigt krävande och men är ofta väldigt trött och utmattad, därför är det otroligt viktigt att på sin fritid ta tid för sig själv, varva ner, göra saker man mår bra av säger hon.

Oavsett omständigheterna så anser ändå Elin att hon har ett fantastiskt jobb.

- Det bästa är såklart barnen. Att se och vara i deras utveckling, att få ta vara på barnens nyfikenhet och upptäcka nya roliga saker tillsammans varje dag. Jag älskar också variationen i arbetet. Ingen dag är den andra lik, säger Elin.