Den 25 april 2024 fattade riksdagen beslut om att ge polisen utökade befogenheter att införa säkerhetszoner där de anser det nödvändigt. Dessa zoner kan användas som ett verktyg för att dämpa och kyla ner pågående konflikter, exempelvis vid risk för våldsamheter som skjutningar eller sprängningar. Säkerhetszoner har gett upphov till en omfattande och splittrad debatt i samhället. Kritiker menar att zonerna riskerar att främja rasprofilering och skapa en känsla av otrygghet i de områden som berörs av dom stadgade zonerna.
Många upplever att detta kan leda till diskriminering av grupper och även en misstro hos polisen då en visitation kan vara väldigt integritetskränkande. En elev på Grillska Gymnasiet som blivit visiterad inom zonerna uttrycker att poliserna som visiterade han betedde sig som att han hade begått ett brott fast att han var helt oskyldig.
-De dömer på förhand. Han berättar även att han känt sig utsatt genom åren även innan att säkerhetszonerna upprättades och att han redan i ung ålder blivit visiterad mitt på ljusa dagen på grund av hans utseende.
Från en intervju med Andreas Klevstig som är tillförordnad gruppchef på områdespolisen i Eskilstuna berättar han om säkerhetszonernas syfte med mera.
- Om det sker ett brott på en plats så följer det ofta med många fler vilket kan leda till en våldsspiral. En säkerhetszon är då ett verktyg för att bromsa det, i dom områdena så har man en lägre grund än normalt för att genomföra visitationer och husrannsakningar i fordon.
Vad utgår man ifrån när en polis ska visitera någon?
- Vi utgår från tid, plats, beteenden men dock får narkotika inte vara en anledning till visitationen. Som polis bygger man upp en erfarenhet men det handlar också mycket om när det sker på dygnet. Vi vet även vilka personer och i vilka områden som narkotika handel förekommer.
Hur säkerställer ni att säkerhetszoner inte leder till rasprofilering?
Tilde klacksell. Image: Nyforsgatan BILD: Tilde Klacksell.
- Generellt inom polisen jobbar dom alltid mycket med värdegrunderna som är viktiga inom polisen. Som polis har man mycket makt till exempel som att stoppa och visitera en person vilket är ett ingrepp mot den personens integritet. Problemet med rasprofilering upplevs inte så stort inom polisen som det gör utanför polisen. Jag har varit polis i 19 år och det har skett mycket mognad inom värdegrundsfrågor, säger Andreas Klevstig.
Efter intervjun med Andreas uppfattar vi att polisen ständigt jobbar på att motverka rasprofilering med koppling till dessa säkerhetszoner. Dock upplever samhället utanför det som ett större problem och det är där problemen tillkommer. Man kan tänka att de som blir visiterade som inte har något att dölja inte borde ta åt sig eller bry sig. Men samtidigt så måste man tänka på det från deras perspektiv, när de blir visiterade om och om igen. Dag efter dag. Enligt artikeln "Slumpvis utvald" av Stockholms Universitetet skriver de "Att ofta stoppas av polisen skapar en känsla av att utan orsak behandlas som en potentiell förövare". Detta stärker den elevens händelse som beskrivs under intervjun med oss och hela artikeln från Stockholms Universitet beskriver problemet med etnisk rasprofilering väl.
När vi pratat med folk som har erfarenhet om detta så har det varit likadant innan som efter zonerna infördes och de har ofta känt sig ledsna över att de blivit mer utsatta för visitationerna än andra. Gängkriminalitet idag ett av Sveriges största problem och det är tydligt att något måste göras. Om säkerhetszoner är lösningen eller inte är tyvärr inget vi kan svara på. Debatten om detta har varit stor och vi har sett en stor frustration kring att personer med ett visst utseende eller ålder blir mer utsatta, trots att de flesta är precis lika oskyldig som en tonårstjej med ett nordiskt utseende som vet att de förmodligen aldrig kommer att bli visiterade eller ens bli misstänkta.
-De återkommande visitationerna har gjort att jag och många andra tappat förtroende och känner sig otrygga och utpekade i polisens närvaro, berättar eleven från Grillska gymnasiet slutligen.
