Förkylningstider, novembermörker och en avstannad digitaliseringsstrategi – det hindrade inte de upp emot 100 deltagarna i konferensen "Barns och ungas röster, mänskliga rättigheter och digital kompetens" att mötas, inspireras och ta del av varandras erfarenheter kring barns och ungas rättigheter i Malmö. 

– Finns det några lärare här inne?

Zainab Eliwy, en av vinnarna av Unga Journalistpriset 2022, ställer frågan till publiken från aulans scen, där hon har ett samtal tillsammans med eleverna Ibtisam Jaber, Zain Tayeh och läraren Shkurte Momcilla.

Ett 20-tal händer upp i luften.

– Om jag gissar rätt nu så har ni – alla lärare som sitter här – en fullpackad ryggsäck med fantastiska tankar och åsikter från era elever. Vi tycker inte att elevernas tankar hör hemma i en fullpackad ryggsäck. Dessa åsikter och tankar ska få lämna klassrummets väggar. Elevernas ska synas och höras på Mobile Stories!

Konferensen, som arrangerades av Mobile Stories i samarbete med Pedagogisk inspiration, Utvecklingsavdelningen på grundskoleförvaltningen Malmö stad och Grundskolefotboll mot rasismer, samlade anställda inom utbildningssektorn på alla nivåer kring ämnet "Barns och ungas röster, mänskliga rättigheter och digital kompetens". Löpsedlar på teman som engagerar unga ("Skolmaten måste bli bättre!", "Skolan börjar för tidigt!", Billigare bussbiljetter för ungdomar!") och QR-koder till artiklar av unga malmöbor tapetserade väggarna och gjorde det svårt för deltagarna att missa det unga perspektivet. 

Den inledande delen kretsade kring hur digitala verktyg kan användas för att stärka unga röster i staden. Unga Journalistpriset-vinnarna avlöstes av ett annat gäng, från Stenkulaskolan i Malmö - läraren Belmina Omerhodzic, med eleverna Dania Alwadi, Cavus Mehmet och César Svensson. De har skrivit dikter som de publicerat på Mobilestories.se tillsammans med intervjuer där läsaren får veta mer om elevernas tankar bakom dikterna. Publiken fick några smakprov, bland annat ur César Svenssons dikt "Dödens dag 11 september 1973", som möttes med varma applåder.

Eleven Cavus Mehmet fick svara på frågan hur det kändes att publicera.

– När jag fick uppmärksamhet som jag inte hade förväntat mig så fick jag en boost för mitt självförtroende.

MKB, Malmö stads allmännyttiga bostadsbolag, berättade om hur de implementerar Barnkonventionen genom "BUS-metoden" – där barn bjuds in att delta i utvecklingen av sina bostadsområden.

– Barn är rättighetsbärare och vi arbetar i projektet med flera av FNs globala mål. I utvecklingsvandringar har barnen bestämt rutten, barnens idéer fångas in och tas upp på nästa möte. Många åtgärder kan göras direkt. Barnen förstår att vi lyssnat på dem, sa Argjent Veliu från MKB.

Gustav Sigala Haggren från Sydsvenskans satsning på journalistik för barn, Minibladet, arbetar tillsammans med MKB för att ta fram skrivövningar som handlar om barnens egna områden. Övningarna har lett till insändare som publicerats i Sydsvenskan.

Amani Loubani (s) kommunalråd med ansvar för demokrati och mänskliga rättigheter höll inledningstalet till konferensen och talade om varför barn och ungas röster är viktiga för deras egenmakt, drömmar och framtid. Foto: Lotta Bergseth. Image: Foto: Lotta Bergseth.

– Unga har mycket att säga om de bara får chansen, säger Gustav Sigala Haggren.

Föreläsaren och läraren Heléne Nyrén, lyfte vikten av ungas agens när det gäller klimatfrågan – hur känslan av att kunna påverka kan hjälpa elever att hantera sin klimatoro.

–  Jag gjorde en undersökning bland mina nior, och 70 procent säger att de ser problemen men också möjligheten att förändra. Elever har klimatångest och oro, men det känns bättre om man får bidra till lösningen.

Och här kan lärarna komma in och skapa förutsättningar.

– Det är lärarnas uppgift att visa eleverna vem som fattar beslut, vem som driver förändringsarbetet och lyfta fram individer som kan vara förebilder.

Föreläsningarna varvades med workshops. I en övning fick deltagarna ett journalistiskt uppdrag – att intervjua varandra för att samla in varandras erfarenheter och idéer, vilket också ledde till utbyten över verksamhetsgränser. Vad fungerar bra? Vad kan förbättras? I anteckningarna från deltagarna, som arrangörerna fått ta del av, går det att läsa att det finns många positiva exempel i Malmö, men att det också finns hinder för barns och ungas röster. För få resurser är tyvärr ett hinder, men också byråkrati.

– Skolan kan vara begränsad av byråkratiska regler som kan göra att elevers tankar hindras, sa grundskolläraren Vanja Pavicic.

Olivia Ihd, en socialpedagog som arbetar med elevcoacher på Pauliskolan, tycker att skolor på ledningsnivå behöver arbeta för fler möjligheter och färre begränsningar.

– När ungdomarna får se att de blir lyssnade på så kan det bli en förändring, både långsiktigt och kortsiktigt, sa Nina Lanje, som arbetar som projektledare.

Gustavo Nazar, barnrättstrateg och grundare av Grundskolefotboll mot rasismer, fortsatte på samma tema i sin föreläsning om hur barnrättsperspektivet kan utveckla den lokala demokratin.

– Vi vet att om barnet har tillgång till sina mänskliga rättigheter så kommer det barnet att göra fantastiska resor genom livet. Deras röster måste bana vägen för klassrumsutvecklingen, skolutvecklingen, stadsdelsutveckling, Malmö stads utveckling. 

En macka med en artikel till? Alla deltagare uppmuntrades till att läsa artiklar som ungdomar i Malmö skrivit. Foto: Lotta Bergseth. Image: Foto: Lotta Bergseth.

En del av konferensen handlande om digitalisering, och utvecklingspedagogerna Nina Waldeborn, Ida Israelsson och förskolepedagogen Jasmina Ramic visade exempel på hur man kan arbeta kreativt med programmering i förskolan.

Förskolepedagoger fanns också bland deltagarna, och de bidrog i samtalen med exempel från sin vardag.

– Jag möter samhällets yngsta barn dagligen och lyfter fram deras intressen och röster i olika projekt, sa Lina Cederberg, som också arbetar som förskolelärare.

Under workshopmomenten delade konferensdeltagarna fler exempel på hur Malmö skulle kunna förbättra arbetet med unga röster, på olika nivåer.

– Att barn och elevers perspektiv är mer i fokus på en högre nivå, att det värdesätts på riktigt, exempelvis på förvaltningsnivå, sa Dahlia Naji, redaktör på Pedagog Malmö.

Skolbibliotekarien Catarina Walles berättade om hur hon genom boksamtal ger eleverna möjlighet att sätta ord på känslor och erfarenheter.
– Det är lättare att prata om bokens innehåll än om vad som sägs på rasten eller vad som händer hemma.

Dagen avrundades av Kristina Alexandersson från Internetstiftelsen, och en föreläsning om barns rättigheter och AI – om hur viktigt det är att förstå plattformars och influensers makt över våra barn. Vi var nog många som tog hennes uppmaning med oss till klassrum och köksbord där hemma – prata med barnen!

– Vi måste "klä av" verkligheten på internet, synliggöra den och de värderingar som finns där. Det är våra barns rättighet och vår förbannade skyldighet att ge våra barn den kunskapen.