Antibiotikan har länge räddat många liv och är en viktig del inom sjukvården idag, men resistenta bakterier hotar effektiviteten. Runt omkring världen drabbas miljontals människor av resistensen då vanliga bakterier som redan finns i kroppen hamnar på fel plats och orsakar seriösa sjukdomar. Forskare som Linus Sandegren vid Uppsala universitet jobbar hårt för att försöka stoppa spridningen av resistens; och menar att forskning och försiktig användning av antibiotika kan vara avgörande för framtidens sjukvård.

Konsekvenser

“I Sverige har vi inte något större problem med resistenta bakterier i allmänhet. Samma sak gäller för Norden. Däremot är problemen ganska stora i södra Europa, Asien och Syd/nordamerika. Totalt beräknas att ungefär 5 miljoner människor dör av infektioner med resistenta bakterier i världen varje år. I 1,3 miljoner av de fallen var resistensen avgörande för att patienten dog, förklarar Linus Sandegren, professor i medicinsk bakteriologi på Uppsala universitet.

Linus Sandegren förklarar att främst två saker blir problematiska om vi inte längre kan behandla fall med antibiotika. “Först så skulle infektioner som vi idag ser som enkla primärvårds infektioner i större utsträckning leda till allvarliga infektioner och dödsfall. Det handlar om sårinfektioner, urinvägsinfektioner, luftvägsinfektioner - såna folk drabbas av från sina egna bakterier som normalt finns på kroppen men som ibland hamnar fel och orsakar infektioner.”

Enligt World Health Organization dog 2,5 miljoner människor på grund av lägre luftvägsinfektioner under 2021 vilket motsvarar 3,7% av totala mängden dödsfall under samma år. Detta är oroväckande eftersom att den typen av infektioner får människor åtminstone en gång i livet vilket ökar risken för dödlighet när antibiotikan inte längre är effektiv.

“Det andra är att operationer, organtransplantation och behandlingar som gör att immunförsvaret blir nedsatt, som till exempel cancerbehandlingar, skulle bli mycket riskabla att utföra eftersom det är väldigt stor risk för bakterieinfektioner i samband med dem.” Han menar vidare att med hög antibiotikaresistens så hotas modern sjukvård. Främst skulle små barn och gamla drabbas eftersom de har svagt immunsystem.

Hur går det till i labbet

På Uppsala universitet forskar de om antibiotikaresistens och främst hur bakterierna blir resistenta när de exponeras med antibiotika. De jobbar mycket med experimentell evolution där produktiviteten av antibiotikan testas i olika kombinationer och vid olika koncentrationer. Sedan observerar de hur bakterierna som överlevde har utvecklats genom att examinera mutationer som de utvecklat. Sandegren beskriver att de jobbar mycket med bakterieisolat från patienter och sedan jämför vad som sker i patienten under behandlingen av antibiotika med labexperimentet.

Sedan måste studien gå genom flera mångåriga kliniska tester. Sandegren menar att “Det är viktigt för att undvika allvarliga biverkningar och för att ta reda på vilka doser som är effektiva för att bota infektionen beroende av var i kroppen den finns.”

Framtiden

För att sakta ner resistensens spridning kan man se till att begränsa bakterie spridningen till personer som är väldigt känsliga mot infektioner och barn. Se även till att inte använda antibiotika i onödan som vid virusinfektioner. Detta är för att minska spridningen och selektion av resistenta bakterier.

Sandegren delar med sig om att det forskas mycket om nya typer av antibiotika, sätt att stärka immunförsvaret och helt andra alternativ till antibiotikan som bakteriofager. De är virus som infekterar bakterier och gör så att bakterien producerar fager istället för sina egna funktioner.

“En hittills framgångsrik metod är också att ta fram ämnen som kan slå ut bakteriernas resistensmekanism och därigenom göra dem känsliga igen.”

Framtiden verkar ljus för nu börjar det komma fram nya klasser av alternativ antibiotika för första gången på årtionden. Sandegren säger att det har hjälpt att man har fått upp ögonen för problemet i många delar av världen, genom ett relativt stort FN projekt med nationella action plans.