Joshua är 20 år gammal och kommer från Filippinerna. Han bor med sin familj i Värmland och har bott i Sverige nästan fyra år. Han kom hit för att hans mamma bor här. Hans föräldrar skilde sig när han var fem år gammal. När han var på Filippinerna bodde han hos sina morföräldrar med andra kusiner. Och nu vill han vara med sin mamma eftersom han ville känna hennes kärlek som han inte har fått på många år.

Vad vill du bli i framtiden?

- I framtiden vill jag arbeta som bilmekaniker men min dröm är att bli dataingenjör. Jag vill bli bilmekaniker eftersom jag vill lära mig hur bilar och motorcyklar är konstruerade. Min dröm är att bli dataingenjör för att jag vill skapa en ny dator som många kommer att tycka om.

 Vad var konstigt eller nytt för dig när du kom till Sverige?

- Jag bodde i ett land som är helt annorlunda. I mitt hemland fanns det ingen vinter. Och här i Sverige var det inte så många människor på ute, inte samma som Filippinerna. På Filippinerna finns det alltid människor ute som vet vem du är, men här i sverige om jag går utanför finns det ingen som känner till de andra. Men även om det är en stor skillnad, förstår jag att jag inte längre är i mitt hemland. Det är därför jag behöver förstå den situation jag är i just nu.

Hur ser du din framtid?

- Jag ser att min framtid är på rätt plats. Jag menar, om jag avslutar mina studier kan jag kanske få ett bra jobb, ha ett bra liv, få en bra familj och kanske ha en bra framtid. Vem vet vad som händer i framtiden. Det är precis som ett ordspråk, att göra något idag som ditt framtida jag kommer att tacka dig för.

Hur kändes det första tiden du flyttade till Sverige?

- Min första dag i Sverige var det mörkt, dimma och kallt. Det var vinter och jag hade bara en tröja med mig och det var väldigt annorlunda. Jag kommer faktiskt inte ihåg vad som hände min första tid här i Sverige men jag vet fortfarande hur det känns.